Introduktion: I de nationella riktlinjerna (NR) för vård vid stroke ger Socialstyrelsen rekommendationer om åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som insjuknat i stroke. Det saknas idag kunskap om i vilken utsträckning fysioterapeuter inom strokerehabilitering, har implementerat rehabiliteringsåtgärder i enlighet med NR.    Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering i olika delar av vårdkedjan i Sverige, har implementerat rehabiliteringsåtgärder enligt Socialstyrelsens NR, samt kartlägga vilka underlättande och hindrande faktorer som påverkat implementeringen i verksamheterna.     Metod: Studien har en kvantitativ tvärsnittsdesign. En webbenkät har använts som datainsamlingsmetod. Fysioterapeuter som arbetar i olika delar av strokevårdkedjan, har besvarat enkäten.    Resultat: 148 fysioterapeuter deltog i studien. De flesta rehabiliteringsåtgärder, som enligt NR bör erbjudas, erbjöds i hög grad. Rehabiliteringsåtgärder som uppgiftspecifik gångträning (90,5 %), fallpreventiva åtgärder (86,5 %) samt uppgiftspecifik träning vid nedsatt motorik (85,1 %), var implementerade. Faktorer som upplevdes underlätta implementeringen, var att det ansågs viktigt att efterfölja riktlinjerna, att man känner sig trygg med att utföra rehabiliteringsåtgärderna, och att rehabiliteringsåtgärderna är tydligt beskrivna i NR. Faktorer som upplevdes försvåra implementeringen var brist på fysioterapeutresurser, otillräckligt med tid och avsaknad av tydliga mål i verksamheterna att arbeta enligt riktlinjerna.    Slutsats: Studien visar att majoriteten av rehabiliteringsåtgärder med hög prioritet erbjuds av fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering. För att underlätta implementeringen krävs kunskap, resurser, tid, och tydliga mål i verksamheten att arbeta enligt riktlinjerna. / Introduction: The National Board of Health and Welfare in Sweden has published evidencebased National Stroke Guidelines that healthcare should follow. Currently, there is a lack of knowledge about the extent to which physiotherapists who work with stroke rehabilitation, have implemented the recommendations according to the National Stroke Guidelines.    Aims: To investigate to what extent physiotherapists who work with stroke rehabilitation in various parts of the of the care chain in Sweden, have implemented the National Stroke Guidelines, and to identify which facilitating and hindering factors have influenced the implementation.     Method: The study has a quantitative cross-sectional design. An online survey has been used as a data collection method and has been answered by physiotherapists working with stroke rehabilitation in various parts of the care chain.    Results: 148 physiotherapists participated in the study. Most recommendations, whith high priority, were provided to a great extent. The most implemented rehabilitation interventions were task-specific walking training (90,5 %), prevention of falls (86,5 %) and task-specific training when impaired motor function (85,1%). The main factors that facilitated the implementation was that it was considered important to comply with guidlines, that it felt safe to carry out the recommendations, and that they are clearly described. The main factors that hindered the implementation, were lack of physiotherapist resources, limited time and no clear goals to promote the work of implementing the guidelines.   Conclusion: This study shows that most rehabilitation interventions, with high priority, are provided by physiotherapists working with stroke rehabilitation. To facilitate the implementation, knowledge, resources, time, and clear goals are required to promote the work.

Bakgrund: Stroke är ett allvarligt och livshotande tillstånd som årligen drabbar runt 25 000 personer i Sverige och miljontals människor globalt. Stroke kan ge bestående och omfattande besvär som följd, däribland hjärntrötthet. Tidigare forskning har visat att hjärntrötthet orsakas av en ineffektiv bearbetning av information i hjärnan, med sänkt mental energi som följd. Drabbade patienter kan ha ett omfattande vårdbehov och möter sjuksköterskan i flera delar av vårdkedjan. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha kunskap om och förståelse för patientens upplevelser av att leva med hjärntrötthet efter stroke, för att omvårdnaden ska kunna individanpassas utifrån patientens unika behov och förutsättningar. Trots att hjärntröttheten onekligen innebär påfrestningar för både patienten och dennes närstående finns relativt få studier om hur den upplevs. Syfte: Syftet med föreliggande studie var således att beskriva patienters upplevelser av hjärntrötthet efter en stroke. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier genomfördes. Studierna analyserades med en bearbetad version av kvalitativ innehållsanalys (Popenoe m.fl. 2021). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: (1) hjärntrötthetens olika manifestationer, (2) hjärntröttheten som en livsomvälvande händelse och (3) att lära sig leva med hjärntröttheten. Konklusion: Patienterna upplevde att hjärntröttheten manifesterades på fysiska, mentala och emotionella sätt, med konsekvenser för det sociala, vardagliga och yrkesmässiga livet. Anpassning och acceptans upplevdes som betydelsefulla strategier, medan tillgången till adekvat information och undervisning från sjukvården upplevdes som bristfällig. Patienterna har ett omfattande och komplext vårdbehov som förutsätter ett personcentrerat och mångdisciplinärt omhändertagande. Sjuksköterskan samt patientens närstående har en betydelsefull roll i att stötta och motivera patienten. Vidare forskning inom ämnesområdet behövs. / Background: Stroke is a life-threatening condition which annually affects approximately 25 000 individuals in Sweden and millions globally. A stroke may cause long lasting and severe complications, including post-stroke fatigue. Previous research has shown that post-stroke fatigue is caused by an inability of the brain to efficiently process information, leading to a decreased mental energy. Consequently, patients have extensive care needs and are likely to encounter the nurse in several types of healthcare. Therefore, it is important for nurses to obtain knowledge and understanding of the patients experiences of living with post- stroke fatigue. This will enable the nurse to individually adapt the care for each patient. Although post-stroke fatigue undeniably is problematic for both the patients and their families, relatively few studies have focused on patient experiences. Aim: The aim of this study was thus to describe patient experiences of post-stroke fatigue. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative studies. The studies were analyzed applying an adjusted method for qualitative content analysis (Popenoe et al. 2021). Results: During the analysis three main categories and nine subcategories emerged. The main categories were: (1) the different manifestations of fatigue, (2) fatigue as a life changing event and (3) learning to live with fatigue. Conclusion: Post-stroke fatigue was experienced through physical, mental or emotional manifestations, with consequences for patient social life, everyday life and work-related life. Adaptation and acceptance of the fatigue were perceived as important strategies. Patients also expressed an inadequacy of information by healthcare professionals. Patients were in need of extensive and complex care, suggesting demand for a person-centered and multidisciplinary approach. The importance of both the nurse and the patient's family to support and motivate the patient was highlighted, though further research is still needed.

Background: Aphasia related stroke affects an individual's ability to formulate and comprehend language, making communication difficult. This communicative impairment is caused by a stroke, affecting around 15 million people worldwide.  Aim: The aim is to investigate and describe the experiences of communication for individuals with aphasia after a stroke in healthcare interactions. Method: This study follows a general literature review approach. The databases CINAHL and PubMed were used, where scientific articles with a qualitative approach were selected for analysis. A thematic analysis by Braun and Clarke was applied in the study. Results: The literature review identified two themes: 1) communication in healthcare meetings, with two sub-themes: the inability to make oneself understood to healthcare providers and the inability to understand healthcare providers; 2) The individual in focus, with two sub-themes: trust and confidence, and the partnership in healthcare interactions.  Conclusion: The study found a lack of person-centered care in connection with aphasia-related communication difficulties, resulting in unmet basic care needs, such as inadequate pain management and fall accidents. Future research should examine implementing different standardized methods to aid healthcare workers in communication strategies, pain assessments, patient perspective training and involving relatives in communication. / Bakgrund: Personer med afasi efter genomgången stroke lever med en påverkad förmåga att formulera sig och/eller uppfatta kommunikation. Denna kommunikativa nedsättning påverkar ungefär 15 miljoner personer världen över. Kommunikationsnedsättningen som beskrivits är ett symptom på en cerebrovaskulär olycka som kan resultera i en påverkad tvåvägskommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva erfarenheter av kommunikation för personer med afasi efter stroke i vårdmöten. Metod: Denna studiedesign är en allmän litteraturstudie. Databaserna CINAHL samt PubMed användes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats utnämnts för analysering. En applicering av Braun och Clarkes tematiska analys har tillämpats i arbetet. Resultat: Litteraturstudien resulterade i att två teman identifierades; 1) Kommunikation i vårdmötet med två underteman, oförmågan att göra sig förstådd för vårdgivare samt oförmågan att förstå vårdgivare; 2) Individen i fokus som skildrades med två underteman, förtroende och tillit samt partnerskapet i vårdmötet. Slutsats: En brist på personcentrerad vård kunde identifieras i samband med afasirelaterade kommunikationssvårigheter som medförde att basala omvårdnadsbehov inte blev tillfredsställda. Denna avsaknad presenterade sig i form av vårdskador som fallolyckor och icke-adekvat smärtlindring. Framtida forskning bör undersöka hur vårdpersonal kan tillämpa standardiserade metoder för smärtskattning, anhörigstöd samt utbildning i kommunikationsverktyg och patientperspektivet.

Introduktion: Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna som kan påverka livet både fysiskt, psykiskt och socialt hos drabbade personer. Ungefär mer än hälften av de som drabbas av stroke får afasi, vilket innebär att personen får svårigheter att kommunicera, läsa och skriva. I vården är effektiv kommunikation mellan vårdpersonal och patienter en förutsättning för att skapa patientsäkerhet och minska lidande. En god kommunikation har även inverkan på bemötandet mellan patienten och vårdpersonal.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av kommunikation med vårdpersonal vid afasi efter en stroke.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design där tio kvalitativa originalartiklar från PubMed och CINAHL kvalitetsgranskats med SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med en innehållsanalys av författarna.  Resultat: Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal beskrivs med hjälp av två teman och sex kategorier. Resultatet visade att personer med afasi upplever kommunikationen besvärlig och problematisk särskilt i situationer där de blir missförstådda, vilket visade sig i form av ilska, förtvivlan, sorg, uppgivenhet samt känsla av ensamhet. Resultatet beskriver de hinder som personer med afasi stötte på, vilket var svårigheter att initiera och bedriva djupa samtal, skamkänslor på grund av svårigheter gällande läs- och skrivförmåga samt känsla av social isolering. Slutsats: Förutom att afasi upplevs som ett hinder vid kommunikation, visar resultatet att bemötande från omgivningen spelar en stor roll vid kommunikation med den drabbade och att kommunikation underlättas när anhöriga och vårdpersonal visar empati och respekt för personen. / Introduction: Stroke is one of the most common diseases that can affect the lives of people both physically, psychologically and socially. Approximately more than half of those who suffer a stroke develop aphasia, which means that the person has difficulty communicating, reading and writing. In healthcare, effective communication between healthcare staff and patients is a prerequisite for creating patient safety and reducing suffering. Good communication also has an impact on the treatment between the patient and healthcare staff.  Purpose: The aim was to shed light on patients' experiences with aphasia on communication with healthcare professionals after a stroke.  Method: Literature study with descriptive design where ten qualitative original articles from PubMed and CINAHL were quality reviewed using SBU's review template for qualitative articles. The articles were analyzed using a content analysis by the authors.  Results: The communication between patient and healthcare staff is described using two themes and six categories. The results showed that people with aphasia find communication difficult and problematic, especially in situations where they are misunderstood, which manifested itself in the form of anger, despair, sadness, resignation and feelings of loneliness. The results describe the obstacles that people with aphasia encountered, which were difficulties in initiating and conducting deep conversations, feelings of shame due to difficulties regarding reading and writing skills and feelings of social isolation.  Conclusion: In addition to the fact that aphasia is experienced as an obstacle to communication, the results show that the response from the environment plays a large role in communication with the diseased and that communication is facilitated when relatives and healthcare professionals show empathy and respect for the person.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. Den omfattar hjärninfarkt och hjärnkontusion och orsakar fysiskt och psykiskt skador. Stroke behandlingen är lång och omfattar både det akuta skedet och de långsiktiga konsekvenserna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt tillämpas på studier, analys av resultaten gjorda av 11 vetenskapliga artiklar baserat på Fribergs femstegsmetod. Resultat: Studien identifierade två huvudteman: "Påverkan i det dagliga livet" och " Vara beroende av vårdpersonal" och fem underteman: "Begränsad fysisk aktivitet", "Påverkan i välbefinnande och livskvalitet", "Socialt sammanhang", " Bli respekterad som en unik individ" och "Bristande information och stöd". Resultaten tyder på att strokepatienter med fysiska begränsningar upplever ett minskat välbefinnande, vilket leder till social isolering, ensamhet och depression. Otillräcklig information och stöd bidrar till att göra patienten sårbar och frustrerad, vilket hindrar en effektiv hälsohantering. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att stödja patienter genom informativa och stödjande åtgärder för att underlätta deras återhämtning. Slutsats: Strokepatienter upplever ofta en minskad självkänsla, vilket påverkar deras livskvalitet genom fysiska och psykologiska förändringar. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll när det gäller att erbjuda stöd och vägledning, vilket förbättrar patienternas förmåga till återhämtning och övergripande välbefinnande. / Background: Stroke, one of the leading causes of death worldwide. It includes cerebral infarction and contusion and causes physical and psychological damage. Stroke treatment is long and includes both the acute phase and the long-term consequences. Aim: To describe patients' experiences of living with a stroke. Method: A qualitative literature review applied to studies, analyzing the results of 11 scientific articles based on Friberg's five-step method. Results: The study identified two main themes: "Impact in daily life" and "Being dependent on health care professionals" and five sub-themes: "Limited physical activity", "Impact in well-being and quality of life", "Social context", "Being respected as unique individual" and "Lack of information and support". The results suggest that stroke patients with physical limitations experience a decrease in well-being, leading to social isolation, loneliness and depression. Insufficient information and support contributes to patient vulnerability and frustration, hindering effective health management. Nurses play a crucial role in supporting patients through informative and supportive measures to facilitate their recovery. Conclusion: Stroke patients often experience a decrease in self-esteem, which affects their quality of life through physical and psychological changes. Nurses play a crucial role in offering support and guidance, improving patients' ability to recover and overall well-being.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

Bakgrund: En av de största orsakerna till funktionsnedsättningar i världen är stroke. Stroke kan orsaka ett flertal komplikationer varav en av de vanligaste är svårigheter med kommunikation. Kommunikation är en viktig del i mötet mellan patient och vårdare och det är centralt för sjuksköterskan att ha kunskap om olika sätt att kommunicera med patienter som har kommunikationssvårigheter. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa kommunikationssvårigheter och patientens upplevelse av kommunikation under och efter vårdtiden för att kunna ge en god personcentrerad vård där patientens behov uppfylls.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa bestod 13 av kvalitativ ansats och två av en mixad metod. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades samtliga artiklar från PubMed och CINAHL. Dessa har sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet genomgått en kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys har använts för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier; kommunikation i vården och kommunikation efter vårdtiden. Även fem underkategorier har identifierats; tillit och bemötande, självständighet och stöd, sociala aktiviteter och interaktion, hopp och känslor till följd av kommunikationssvårigheter. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser kring kommunikationssvårigheter. Ett mönster som upptäcktes var att negativa känslor var kopplat till den akuta fasen och att positiva känslor uppstod i ett senare skede.  Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver bemöta och stötta strokeöverlevare och använda sig av god kommunikation genom att prata direkt till patienten, låta personen tala till punkt, samt lyssna på patienten och anpassa informationen till patienten. Detta kommer stärka patientens tillit till vården, självständighet, sociala förmåga, känsla av hopp samt minska de negativa känslorna som uppstår efter en stroke. / Background: One of the major causes of disability in the world is stroke. Stroke can cause a number of complications, one of the most common of which is difficulties with communication. Communication is an important part of the meeting between patient and carer, and it is cnetral for the nurse to have knowledge of different ways of communicating with patients that have communication difficulties. The nurse needs to have knowledge of these communication barriers and the patients’ experience of communication during and after the period of care in order to provide good person-centred care where the patients' needs are met.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experience of communication difficulties due to stroke.  Method: This non-systematic literature review included 15 scientific articles, of which 13 consisted  of a qualitative approach and two of a mixed method. Using different combinations of search terms, all articles were obtained from PubMed and CINAHL. These have then undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis has been used to analyze and compile the results.  Results: The results were divided into two main categories; communication in care and communication after the care period. Five subcategories have also been identified; trust and treatment, independence and support, social activities and interaction, hope and feelings as a result of communication difficulties. The results showed both positive and negative experiences regarding communication difficulties. A pattern that was discovered was that negative emotions were linked to the acute phase and that positive emotions emerged at a later stage. Conclusion: The study shows that nurses need to meet and support stroke survivors and use good communication by talking directly to the patient, letting the person speak to the end, as well as listening to the patient and adapting the information to the patient. This will strengthen the patient's trust in care, independence, social ability, sense of hope and reduce the negative feelings that arise after a stroke.

Bakgrund: Stroke drabbar årligen 15 miljoner människor i världen varav 30% drabbas av den språkliga funktionsnedsättningen afasi. Afasi innebär varierande grad av nedsättning av den språkliga funktionen. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för god omvårdnad, vilket ställer krav på sjuksköterskans kommunikativa förmåga. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans perspektiv på faktorer som påverkar kommunikationen i omvårdnadsmötet med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på nio resultatartiklar av kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultatartiklarna granskades och bearbetades, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Faktorer som påverkade sjuksköterskans kommunikation i omvårdnadsmötet var: (1) Upplevd tidsbrist hos sjuksköterskan, (2) Sjuksköterskans kunskap, (3) Användandet av strategiska kommunikationsåtgärder och (4) Användandet av icke-verbal kommunikation. Konklusion: Flera faktorer belystes påverka sjuksköterskans kommunikation i omvårdnadsmötet med patienter som drabbats afasi efter stroke. Kvaliteten på omvårdnaden blev lägre på grund av kommunikativa utmaningar i omvårdnadsmötet. Sjuksköterskan efterfrågade en anpassad och effektiv strategisk kommunikationsåtgärd för att effektivisera och förbättra omvårdnaden. / Background: Stroke affects 15 million people in the world annually, where30% suffer from the language impairment aphasia. Aphasia involvesvarying degrees of impairment of language function. Communicationbetween nurse and patient is a prerequisite for good nursing, which placesdemands on the nurse's communicative ability. Purpose: The purpose wasto shed light on the nurse's perspective on factors that affect communicationin the nursing meeting with patients affected by aphasia as a result of stroke.Method: The study was conducted as a general literature study based onnine results articles of quantitative, qualitative and mixed methods. Theresulting articles were reviewed and processed, resulting in four categories.Results: Factors that affected the nurse's communication in the nursingmeeting was: (1) Perceived lack of time by the nurse, (2) The nurse'sknowledge, (3) The use of strategic communication measures and (4) Theuse of non-verbal communication. Conclusion: Several factors werehighlighted to influence the nurse communication in the nursing meetingwith patients affected by aphasia after stroke. The quality of nursing waslower due to communicative challenges in the nursing meeting. The nurserequested an adapted and effective strategic communication measure tostreamline and improve nursing care.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor i hela världen. Detta leder till stora vårdkostnader och lidande för patienterna. Komplikationer av en stroke kan ledda till långvarig sjukhusvistelse, ökade sjukvårdskostnader, försvåra återhämtningen samt orsaka dödsfall. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kvarstående komplikationer efter en stroke upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna, CINHAL Complete och PubMed, med sökorden Complications, Experiences, Everyday life, Individuality och Stroke. Artiklarna analyserades i fyra steg där likheter och skillnader kategoriserades och tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Upplevelser av ett begränsat liv som beskriver hur kognitiva begränsningar identifierades som ett problem för deltagarna i det dagliga livet, Upplevelser av rädsla inför framtiden, hur stroke är en traumatisk oväntad händelse som orsakar känslor av rädsla och hopplöshet, Uppleva tacksamhet beskriver positiva reflektioner om livet efter stroke Upplevelser av det livsviktiga sociala stödet beskriver om vikten av socialt stöd och hur familjerelationer var en stor del av livet.  Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturöversikt lyfte fram hur att inte kunna utföra vardagliga aktiviteter påverkade deltagarnas självförtroende, motivation och tålamod. Där det beskrev att en stor förändring i livet inträffar efter att ha drabbats av stroke. En av de var att förlora tidigare förmågor och vardagsrutiner beskrev de som en besvikelse. Trots besvikelsen hade deltagarna också positiva reflektioner över livet trots att de sörjde över sina tidigare förmågor. / Background: Stroke is a disease that affects many people worldwide. Having a stroke can have numerous complications, including extended hospitalizations, increased medical costs, difficulty recovering, and evendeath in the most extreme cases. Aim: The aim is to describe how people with residual complications after a stroke experience in daily life. Method: The research method was a literature review based on ten scientific qualitative articles. The articles were searched in two databases, CINHALComplete and PubMed. With the keywords Complications, Experiences, Everyday life, Individuality and Stroke. The articles were analyzed in four steps where similarities and differences were categorized and thematized. Results: As part of the analysis, four main themes were identified; Experiences of a limited life, depicting how cognitive limitations are acknowledged as a problem in daily life. Experiences of fear of the future, describing how stroke is a traumaticsurprise that causes feelings of fear and hopelessness. Experiencing gratitude describing reflections on life after stroke despite previous abilities, and Lastly. Experiences of vital social support talking about the value of social supportand the role of family relationships. Summary: The results of this literature review highlighted how not being able to perform everyday activities affected the participants' self-confidence, motivation, and patience. As a result of suffering a stroke, a significant change in life occurs. One of them was losing previous abilities and going through daily routines they described as disappointing. Despite the disappointment, the participants also had positive reflections on life despite mourning their former abilities.

Syfte: att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för vuxna personer med stroke. Metod: en litteraturöversikt av både kvantitativ och kvalitativ metod och granskades och resulterade i 11 studier. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar från databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Data analyserades och sammanställdes genom intressanta fynd och kategoriserades i fyra underrubriker baserade på Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) interventionsmodeller; kompensatorisk modell, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga- och kroppsliga faktorer samt pedagogisk modell. Resultat: det finns ett begränsat antal arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för personer som drabbats av stroke. Studierna var utförda runt om i världen med varierande intensitet. Interventionerna var till största del utförda inom sjukhusmiljö och det fanns en variation på hur lång tid efter strokediagnos som interventionerna utfördes. Modell för förbättring av personliga och kroppsliga faktorer var en av de vanligaste förekommande interventionerna. Slutsats: är att det finns ett fåtal arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för personer som drabbats av stroke och att det inom svensk sjukvård endast finns ett magert utbud av interventioner som rekommenderas enligt Socialstyrelsen. Fortsatt forskning behövs för att ta fram evidens och mäta effekten av varje enskild intervention för att underlätta det arbetsterapeutiska arbetet och för att Socialstyrelsen ska kunna rekommendera dessa vid det rehabiliterande arbetet vid neglekt för personer som drabbats av stroke. / Purpose: to summarize and describe Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for adults with stroke. Method: a literature review using both quantitative and qualitative methods and reviewed resulted in 11 studies. Data was collected through a systematic literature search in three databases within medicine and health and with secondary searches, from the CINAHL, Medline and PubMed databases. Data were analyzed and compiled through interesting findings and categorized into four categories based on the Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) Intervention models; Compensatory model, Model for activity training, Model for improvement of personal and physical factors, and Educational model. Results: there are a limited amount of Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for people affected by stroke. The studies were carried out around the world with varying intensity. The interventions were mostly carried out in a hospital environment and there were variations in how long after stroke diagnosis the interventions were carried out. Model for the improvement of personal and physical factors was one of the most frequently occurring interventions. Conclusion: there are a limited number different Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for people who have suffered a stroke, and that within Swedish healthcare there are only few interventions that are recommended by the National Board of Health and Welfare in Sweden. Further research are needed to produce evidence and measure the effect of each individual intervention to facilitate the Occupational Therapy work and for the National Board of Health and Welfare to be able to recommend those for the rehabilitation work in case of Neglect for people affected by stroke.