Immediate treatment is of extreme importance for stroke patients. However, providing fast enough treatment for stroke patients is far from trivial, mainly due to logistical challenges and difficulties in diagnosing the correct stroke type. One way to reduce the time to treatment is to use so-called Mobile Stroke Units (MSUs), which allows to diagnose and provide treatment for stroke patients already at the patient scene. A well-designed stroke transport policy is vital to improve the access to treatment for stroke patients. Simulation and mathematical optimization are useful approaches for assessing and optimizing stroke transport policies, without endangering the health of the patients. The main purpose of this thesis is to contribute to improving the situation for stroke patients and to reducing the social impacts of stroke. The aim is to study how to use simulation and optimization to achieve improved analysis and planning of prehospital stroke care. In particular, we focus on assessing the potential use of MSUs in a geographic area. In this thesis, optimization is used to identify the optimal locations of MSUs, and simulation is used to assess different stroke transport policies, including MSU locations. The results of this thesis aim to support public health authorities when making decisions in the prehospital stroke care domain. In order to fulfill the aim of this thesis, we develop and analyze a number of different simulation and optimization models. First, we propose a macro-level simulation model, an average time to treatment estimation model, used to estimate the expected time to treatment for different parts of a geographic region. Using the proposed model, we generate two different MSU scenarios to explore the potential benefits of employing MSUs in Sweden’s southern healthcare region (SHR).   Second, we present an optimization model to identify the best placement of MSUs while making a trade-off between the efficiency and equity perspectives, providing maximum population coverage and equal service for all patients, respectively. The trade-off function used in the model makes use of the concepts of weighted average time to treatment to model efficiency and the time difference between the expected time to treatment for different geographical areas to model equity. In a scenario study applied in the SHR, we evaluate our optimization model by comparing the current situation with three MSU scenarios, including 1, 2, and 3 MSUs. Third, we present a micro-level discrete event simulation model to assess stroke transport policies, including MSUs, allowing us to model the behaviors of individual entities, such as patients and emergency vehicles, over time. We generate a synthetic set of stroke patients using a Poisson distribution, used as input in a scenario study. Finally, we present a modeling framework with reusable components, which aims to facilitate the construction of discrete event simulation models in the emergency medical services domain. The framework consists of a number of generic activities, which can be used to represent healthcare chains modeled in the form of flowcharts. As the framework includes activities and policies modeled on the general level, the framework can be used to create models only by providing input data and a care chain specification. We evaluate the framework by using it to build a model for simulating EMS activities related to the complex case of acute stroke. / <p>Note: The papers are not included in the fulltext online.</p>

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom och leder oftast till kvarstående symtom för den drabbade. Livskvalitén påverkas negativt och sjukdomen kräver en lång återhämtningsprocess som kräver både tålamod och energi. Stödet som sjuksköterskan ger är viktig och underlättar återhämtningsprocessen. Delaktigheten är också viktig och främjar patientens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att ha drabbats av stroke i arbetsför ålder. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där sju kvalitativa artiklar med patientperspektiv analyserats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Förändrad vardag, återgå till normalvardag och vill vara en del av samhället med åtta underkategorier. Konklusion: Deltagarna upplever att livet förändras och behöver struktureras och prioriteras om. Stödet från omgivningen är betydelsefullt för återhämtningen och bidrar till att deltagarna blir motiverade att fortsätta framåt. / Background: Stroke is a serious illness and usually leads to persistent symptoms for the sufferer. The quality of life is negatively affected and the disease requires a long recovery process that requires both patience and energy. The support provided by the nurse is important and facilitates the recovery process. Participation is also important and promotes the patient's well-being. Aim: The purpose was to describe people's experiences of having suffered a stroke in working age. Method: A literature-based study was chosen and seven articles with patient perspective were analyzed. Findings: Three categories emerged from the analysis; Changed everyday life, to return to normal everyday life and want to be part of society with eight subcategories.  Conclusion: The participants feel that life is changing and needs to be structured and prioritized again. The support from the environment is important for the recovery and contributes to the participants being motivated to continue forward.

Bakgrund: Stroke är ett växande globalt hälsoproblem som orsakar lidande. Konsekvenserna till följd av stroke som innefattar fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i olika svårighetsgrader påverkar individens upplevelse av hälsa negativt. Att möta personer som har genomgått en stroke är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att leva sitt dagliga liv efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell genomfördes. Tio kvalitativa originalartiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: “Ett förändrat liv” och “En ny mening i livet” inklusive sex subkategorier. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet efter stroke förändrades drastiskt vilket ledde till en obalans i vardagen samt att acceptans och att hitta en ny mening i den förändrade tillvaron var viktig. Slutsatser:  Utmaningar med fysiska funktionsnedsättningar, psykiska besvär och förlust av identitet kan skapa lidande för personer som genomgått en stroke. Att finna positiva aspekter i sin tillvaro kan påverka dennes inställning till det nya livet. För att ta var på strokedrabbade personers individuella resurser, kan sjuksköterskan stärka deras förutsättningar för hälsa och återhämtning. / Background: Stroke is a growing global health problem that causes suffering. The consequences of stroke, which include physical and mental impairments in varying degrees of severity, negatively affect the individual's experience of health. Meeting people who have undergone a stroke is an important part of the nurse's nursing work.   Aim: The aim was to describe the daily life experiences of living one's daily life after suffering a stroke.   Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model was performed. Ten qualitative original articles ware scrutinized according to an SBU: s review template for qualitative research and were analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis method.   Result: Two categories were identified “A changed life” and "A new meaning in life" including six subcategories. Most participants described that life after stroke changed drastically which led to an imbalance in everyday life and that acceptance and finding a new meaning in the changed existence was significant.  Conclusion: Challenges with physical disabilities, mental health problems and the loss of identity can create suffering for people who have undergone a stroke. Finding positive aspects in one's life can influence his/her attitude towards the new life. In order to take care of stroke victims' individual resources, the nurse can strengthen their conditions for health and recovery.

Bakgrund Årligen drabbas ett stort antal människor av stroke vilket kan innebära stora förändringar i det vardagliga livet. Egenvård är en viktig del i vården av patienter med stroke. För att undvika komplikationer och onödig ohälsa för patienten är det viktigt att sjuksköterskan besitter rätt kunskap samt kompetens för att lära ut och ge stöd i patientens egenvård. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård efter att ha drabbats av en stroke. Metod Metoden som används är en litteraturöversikt. Artiklarna har hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat Analysen resulterade i tre huvudteman: Det egna ansvaret för egenvården, Upplevda utmaningar och Strategier för egenvård. Resultatet visar patienters upplevelser av de svårigheter de konfronteras med samt strategier och resurser som främjat en gynnsam miljö med rum för återhämtning genom realisering av egenvård. Slutsats Resultatet uppmärksammade att faktorer som personcentrerad vård, att ta eget ansvar, hitta effektiva strategier, utbildning, information och vikten av stöd samt motivation främjade en god egenvård hos patienten. Dessa faktorer diskuteras utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans / Background Annually, a large number of people are affected by strokes, which can entail significant changes in everyday life. Self-care is a crucial aspect of caring for stroke patients. Self-care is a crucial aspect of stroke patient care. To avoid complications and unnecessary health issues for the patient, it is important that the nurse possess the right knowledge and competence to teach and provide support in the patient’s self-care. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of self-care after suffering a stroke. Method The method used is a literature review. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The results are based on the analysis of eight qualitative scientific articles. Results The analysis resulted in three main themes: Personal responsibility for self-care, Perceived challenges, and Strategies for self-care. The results demonstrate patients' experiences of the difficulties they face, as well as strategies and resources that have promoted a favorable environment with room for recovery through the realization of selfcare. Conclusion The results highlighted that factors such as person-centered care, taking personal responsibility, finding effective strategies, education and information, and the importance of support and motivation contributed to good self-care in patient. These factors are discussed based on Dorothea Orem’s theory of self-care balance.

Bakgrund: Det är 25% av världens befolkning som drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Stroke är ett samlingsnamn för minskad eller avsaknad av blodtillförsel till hjärnan. Patienter som drabbas av stroke får i stor utsträckning nedsatta kognitiva och motoriska funktioner. Detta leder till att sjuksköterskor får ett mer omfattande omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Till resultatet användes 13 artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Fribergs femstegsmodell användes i dataanalysen.Resultat: Tre teman och åtta subteman sammanställdes. Litteraturöversiktens huvudteman var utmaningar i organisationen, utmaningar i vårdmötet och relationens betydelse. Subteman som identifierades var personalbrist, tidsbrist och resursbrist, brist på utbildning, kommunikationssvårigheter, patientens inställning till vård, kognitiva problem, inkludera patientens närstående och samarbetssvårigheter.Slutsats: Brist på utbildning, tid och resurser är något som sjuksköterskor har erfarenhet i vård av strokepatienter. Patientens inställning till vård kan vara en utmaning för sjuksköterskor. Afasi, dysfagi och kognitiva problem är en faktor som försvårar sjuksköterskors arbete utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Involvering av anhöriga är väsentligt för en god personcentrerad vård men kan vara utmanande för sjuksköterskor. / Background: 25% of the world's population suffer from stroke at some point during their lifetime. Stroke is a collective name for reduced or restricted blood stream to the brain. It includes ischemic stroke and hemorrhagic stroke. Patients who suffer from stroke often get reduced cognitive impairment and physical disabilities. This leads to extensive work for the nurse.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with stroke.Method: A literature review with quality method with inductive approach. In the result 13 articles were selected. The article research was conducted in Cinahl, Medline and Psycinfo. Fribergs five steps model was used for the data analysis.Result: Three themes were found and eight subthemes. Three themes were compiled as well as eight subthemes. Challenges in the organization, challenges in the care meeting and the importance of the relationship were the main themes. The subthemes that were identified were lack of staff and lack of resources, lack of time, lack of education, communicating disabilities, cognitive impairments, the patient's attitude to health care, include the patient's relatives and cooperation difficulties.Conclusion: When caring for stroke patients nurses experienced that they had lack of education, time and resources. The patient's opinions about their healthcare could be challenging for the nurse. Aphasia, dysphagia and cognitive impairment are factors that complicates the nurse's work based on a person-centered approach. Relative involvement is essential for good person-centered care but can be challenging for the nurse.

Bakgrund: Stroke är en ledande dödsorsak i världen trots kunskapen om vilka riskfaktorer som finns och vilka preventiva åtgärder man kan vidta för att minska dessa riskfaktorer. Det ställs höga krav på sjuksköterskan vad gäller arbetet med stroke och en ökad utbildning inom stroke kan förbättra patienternas upplevelse. Personcentrerad vård är viktigt för strokearbetet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av stroke. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar från databasen PubMed med hjälp av sökorden stroke, lived experience och patient experience. Fribergs (2022) metodbeskrivning användes för litteraturöversikten och analysen skedde i enlighet med Fribergs fyra steg där fokus låg på att identifiera likheter och skillnader. Resultat: ​​Sex huvudsakliga teman uppstod. Hur deltagarna upplevde en förändring av sina liv efter stroke innebar att deras kroppar, rutiner och möjligheter plötsligt förändrats. Hur tiden efter stroke kändes oviss och osäker innebar att de kände att deras liv plötsligt saktat ner, hur deras minnen plötsligt börjat svikta och hur osäker deras nya framtid nu var. Hur deltagarna fick förändra sina nya liv till en ny vardag innebar det faktum att allting runt dom förändrats, nya rutiner behövde skapas och de behövde hantera nya problem. Hur de kände en stor förlust av sina tidigare liv och sina tidigare kroppar handlade om hur de kunde sakna intressen och arbeten de hade innan stroke och hur deras kroppar förändrats så pass att de inte längre kände igen sin egen spegelbild. Hur mycket hjälp de behövde efter stroke både från vården och från sina familjer och närstående handlade om den hjälp de fick att återhämta sig och anpassa sig till en ny vardag. Hur många deltagare kände sig som en börda för sina närstående samtidigt som närstående kunde känna skuldkänslor över att inte riktigt ha tid att ta hand om deltagarna innebar att de kände sig som en börda för de som fick pausa sina egna liv och för sjukvården som de ansåg hade viktigare saker att göra. Samtidigt som närstående kände skuldkänslor över att inte kunna lägga mer tid på att ta hand om stokeöverlevarna.​ Slutsats: ​​Litteraturöversikten bidrar till en ökad kunskap om patienternas erfarenheter av stroke och baserat på resultatet visar det sig viktigt att ett bra bemötande av patienterna och deras närstående är essentiellt för att undvika ett ökat lidande.​ / Background: Stroke is a leading cause of death in the world despite the knowledge of which risk factors exist and which preventive measures can be taken to reduce these risk factors. High demands are placed on the nurses when it comes to working with stroke care and an increased education in the feild can improve the patients’ experiences. Person-centered care is important when it comes to stroke care. Aim: ​​The aim was to highlight patients experiences with stroke.​ Method: This literature review is based on eight original scientific articles derived from the database PubMed using search words such as stroke, lived experience and patient experience. Friberg's (2022) method description was used for the literary review and the analysis took place in accordance with Friberg's four steps where the focus was on identifying similarities and differences. Result: ​​Six main themes emerged in the eight original scientific articles. How the participants experienced a change in their lives after stroke meant that their bodies, their routines and their possibilities suddenly changed. How the time after stroke felt uncertain and doubtful for the participants meant that they felt their lives suddenly slow down, how their memories suddenly began to fail and how uncertain their new future now was. How the participants had to change their lives to create new routines meant the fact that everything around them had changed, new routines needed to be created and they needed to deal with new problems. How they felt a great loss of their previous lives and bodies was about how they could miss the hobbies and jobs they had before the stroke and how their bodies had changed so much that they no longer recognized their own reflection in the mirror. How much help they needed after the stroke, both from the healthcare system and from their families and close relatives was about the help they received to recover and adapt to a new everyday life. How many of the participants felt like a burden to their families and close relatives at the same time as their families and close relatives could feel guilty for not having the time to care for them meant that they felt like a burden both to the ones who had to pause their own lives and to the healthcare system that they considered had more important things to do. At the same time, their loved ones felt guilty about not being able to spend more time caring for the stoke survivors.​ Conclusions: The literature review contributes to an increased knowledge of the patients' experiences of stroke and based on the results, it shows that good treatment of the patients and their relatives is essential to avoid increased suffering.

Bakgrund: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen och den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning. Sjuksköterskor har en viktig roll inom strokeomvårdnad där de tillsammans med anhöriga och patienter försöker förebygga sjukdom och lindra lidande.  Från ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt med tidig behandling, mobilisering och rehabilitering. Empowerment teorin kan användas för att främja en vård med fokus på patientens egen kraft till levnadsförändringar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda strokepatienter.  Metod: Den design som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och en induktiv ansats. Det inkluderades 15 artiklar till resultatet och Fribergs femstegsmodell användes till analysen.   Resultat: I resultatet framkom två teman med totalt fem subteman. Det första temat var ”Betydelsen av relationsskapande i strokevården” med subteman “Att kommunicera med patienter”, “Att ge patienten hopp” och “Att se anhöriga som en resurs”. Det andra temat var ” Arbetsmiljöns betydelse för en god strokevård” med de två subteman, “Vikten av att känna uppskattning och “Vikten av teamsamverkan”.  Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskors kommunikation och samarbete i team är avgörande för patientens välbefinnande. Sjuksköterskans förmåga att lyssna och engagera sig för patienten är grundläggande för en positiv vårdmiljö. Inkludering och stöd av anhöriga är viktigt för att säkerställa högre vårdkvalitet.  En god teamsamverkan krävs även för främjandet av empowerment. Fortsatt utbildning om strokeomvårdnad, kommunikationstekniker och organisatoriskt stöd behövs för att förbättra kommunikation och teamsamarbete bland sjuksköterskor.  Nyckelord: sjuksköterska, upplevelser, omvårdnad, stroke, empowerment / Background: Stroke is the second leading cause of death worldwide and the third leading cause of disability. Nurses play a crucial role in stroke care, working alongside patients and families to prevent disease and alleviate suffering. From a nursing perspective, early treatment, mobilization, and rehabilitation are vital. The empowerment theory can be used to promote care with a focus on the patient's own power to make lifestyle changes.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences in caring for stroke patients.   Method: The chosen design was a literature review with qualitative articles and an inductive approach. Fifteen articles were included in the results, and Friberg's five-step model was used for analysis.  Results: The results revealed two themes with a total of five sub-themes. The first theme was "The importance of relationship building in stroke care" with the subthemes "Communicating with patients", "Giving the patient hope" and "Seeing relatives as a resource". The second theme was "The importance of the work environment for good stroke care" with the two subthemes, "The importance of feeling appreciated and "The importance of team collaboration  Conclusion: The literature review demonstrates that nurses' communication and teamwork are crucial for patient well-being. Nurses' ability to listen and engage with patients is fundamental to a positive care environment. Inclusion and support of family members are essential to ensure higher quality of care. Effective teamwork is also necessary for promoting empowerment. Continued education on stroke care, communication techniques and organizational support are needed to improve communication and teamwork among nurses.     Keywords: nurse, experience, nursing care, stroke, empowerment

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken globalt. Vid stroke är det vanligt att drabbas av neurologiska och motoriska funktionsnedsättningar. Rehabilitering fyller därför en central funktion i behandling av symtomen efter stroke då rehabilitering hjälper hjärnan att kunna återhämta sig. Sjuksköterskan fyller en viktig funktion i rehabiliteringsteamet då sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden. Risken för att drabbas av stroke ökar desto äldre vi blir. Trots att den äldre befolkningen ökar, prioriteras äldre inte i lika hög grad som yngre med liknande behov gällande att få möjlighet till rehabilitering efter stroke. Syftet är att belysa hur äldre patienter som drabbats av stroke upplever rehabilitering och eftervård. Metoden som använts är en litteraturöversikt utifrån nio utvalda kvalitativa studier. Resultatet belyser vikten av rehabilitering och att det gynnar återhämtningen efter stroke. Patienter som drabbas av stroke tenderar till att få sin livsvärld rubbad. När rehabiliteringen och eftervård varit bristfällig har detta riskerat att öka patienternas lidande, påverka deras återhämtning och hälsa. I diskussionen belys vikten av att denna patientgrupp får tillgång till en säker och god vårdprocess för att återhämtningen ska bli så optimal som möjligt som även kan innebära att välbefinnandet samt det psykiska måendet för denna patientgrupp förbättras. / Stroke is the third leading cause of death globally. When stroke is diagnosed, it is common to experience neurological and motor impairments. Rehabilitation plays a central role in the treatment of stroke as it helps the brain to recover. Nurses play a crucial role in the rehabilitation team as they are responsible for caring. The risk of stroke increases as we age. Despite a growing elderly population, older individuals are not prioritized as much as younger ones with similar needs in terms of access to rehabilitation after stroke. The aim is to highlight how older patients who have suffered a stroke experience rehabilitation and post-care. The method used is a literature review based on nine selected qualitative studies. The results show the importance of rehabilitation and its benefits for stroke recovery. Patients who suffer a stroke often have their life-world disrupted. When rehabilitation and post-care have been inadequate, it has risked increasing patients' suffering, affecting their recovery and health. In the discussion, the importance of ensuring this patient group has access to a safe and good care process to optimize recovery is highlighted, which can also improve the well-being and mental health of this patient group.

Introduktion: Stroke är den främsta orsaken till invaliditet globalt samt den näst vanligaste dödsorsaken. Upplevelsen av en stroke påverkar inte bara patienten utan också de närstående, vilket leder till att de hamnar i en helt ny roll. Professionellt omhändertagande av de närstående och tillgodoseende av deras stöd- och informationsbehov är av högsta betydelse vilket kan underlätta anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare.  Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av akut strokevård.  Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa som har analyserats och sammanställts. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad innehållsanalys i fyra steg utfördes. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Information, Krisreaktioner och behov av stöd, Anpassning till den nya rollen samt Relation till vårdpersonal. Litteraturöversikten belyste vikten av information för närstående för att kunna förstå och känna trygghet. Det var även betydelsefullt att informationen kommunicerades på ett stödjande sätt. Behovet av information var dynamiskt under den akuta strokevården. Det beskrevs svårigheter att både tillgå men även att söka efter information på egen hand. Det akuta insjuknandet innebar många olika känslor för de närstående. Stöd från familj och socialt nätverk bidrog till närståendes välbefinnande. Flera upplevde osäkerhet, bristande förberedelse och medvetenhet om sina fysiska begränsningar vid utskrivningen från sjukhuset inför vården i hemmet. Anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare var komplex. Närstående hade skiftande förväntningar på vårdteamet och behovet av stöd varierade under tidens gång. Respektfullt och empatiskt bemötande samt medicinsk kunskap betonades som avgörande faktorer i vårdrelationen.  Slutsats: Studien framhöll behovet av anpassad information som kommuniceras på ett stödjande sätt. Delaktighet och relationell vård för att möta närståendes behov under den akuta fasen av strokevård. Det multidisciplinära vårdteamets professionella och empatiska agerande var centralt för att skapa en trygg och stödjande miljö för de närstående. / Introduction: Stroke is the leading cause of disability globally and the second leading cause of death. The experience of a stroke affects not only the patient but also those close to them, which leads to them ending up in a completely new role. Professional care of the relatives and meeting their needs for support and information is of the utmost importance, which can facilitate the adaptation to the new role of family carer. The aim of this study was to shed light on relatives' experiences of acute stroke care. Method: General literature review based on seventeen scientific articles, both qualitative and quantitative, which have been analyzed and compiled. The quality of the articles was reviewed using an assessment template and a four-step integrated content analysis was performed. Results: Four main categories emerged: Information, Crisis reactions and need for support, Adaptation to the new role and Relationship with healthcare staff. The literature review highlighted the importance of information for relatives in order to understand and feel safe. It was also important that the information was communicated in a supportive way. The need for information was dynamic during acute stroke care. Difficulties were described in both accessing but also searching for information on one's own. The acute illness meant many different emotions for the relatives. Support from family and social networks contributed to the well-being of relatives. Several experienced uncertainty, lack of preparation and awareness of their physical limitations upon discharge from the hospital before home care. Adapting to the new role as family carer was complex. Relatives had changing expectations of the care team and the need for support varied over time. Respectful and empathetic treatment as well as medical knowledge were emphasized as decisive factors in the care relationship. Conclusion: The study highlighted the need for customized information that is communicated in a supportive way. Participation and relational care to meet the needs of relatives during the acute phase of stroke care. The professional and empathetic actions of the multidisciplinary care team were central to creating a safe and supportive environment for the relatives.

Bakgrund: Stroke är en vanlig orsak till bestående skador och funktionsnedsättningar. Inom slutenvården finns det betydligt mer stöd och forskning om återhämtning av stroke till skillnad från i hemmet. Det är därför av vikt att lyfta detta område för att ge sjuksköterskan en djupareförståelse för de utmaningar och upplevelser som strokedrabbade upplever i hemmet samt för att kunna främja en effektiv återhämtning och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där elva artiklar analyserats och deras resultat sammanställs för att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultat: Litteratursökningen resulterade i två kategorier; Att känna sig begränsad med underkategoriernaPsykisk belastning: En kamp inombords, Förändrat livsmönster, Hemmiljön och dess utmaningar och andra kategorin var Behov av stöd. Konklusion: Upplevelserna av återhämtningen i hemmet beskrevs i form av ökad psykisk, fysisk och social påverkan. Ett gott stöd både socialt och professionellt med kontinuitet ledde till en god återhämtning. Mer forskning inom området kan resultera i bredare kunskaper om personers upplevelser i hemmet. Detta kan ge sjuksköterskan fler verktyg och en ökad förståelse för att skapa en god holistisk vårdmiljö. / Background: Stroke is a common cause of permanent injuries and disabilities. Within inpantient care there is significally more support and research on recovering from a stroke in contrast to at home. It is therefore important to highlight this area in order to give the nurse a deeper understanding of the challenges and experiences of suffering from a stroke at home in order to promote an effective recovery and quality of life. Aim: The aim of this study was to highlight the experience of recovery at home after a stroke. Method: This litterature study had an inductive approach where eleven articles were analyzed. The results of the articles were then compiled to describe the state of knowledge within the chosen subject. Results: The litterature search resulted in two categories: Feeling limitedwith the subcategories of mental burden: A struggle within, Changed lifestyle, Home environment and its challenges and the second category was Need for support. Conclusion: The results reflect an increased psychological, physical and social impact. Continuous support socially and professionally increases the recovery process. More research in the area may result in a broader knowledge about the experience of recovering at home. This can give nurses more tools and an increased understanding to create agood holistic care environment.