La question directrice qui nous guide tout au long de ce travail est le "principium redendae rationis sufficientis" (le principe de la raison suffisante) sur la traduction duquel Heidegger mène ses réflexions au sujet de la traduction sans le mettre lui-même en relation avec la problématique de la traduction. En d’autres termes, la question que nous nous posons est de savoir si quelque chose comme la traduction est possible, quelle est la raison déterminante de cette possibilité et pourquoi en général une telle chose est possible plutôt qu’impossible. La question de la possibilité de la traduction au sens de ratio sufficiens, est une question qui porte sur l’essence de la traduction en tant que lieu où l’identité et la non-identité à la fois se thématisent et se problématisent. Nous nous référons afin de répondre à cette question directrice à la phénoménologie d’Edmund Husserl. Indépendamment du fait que Husserl lui-même, comme nous le montrons, pense à une telle possibilité de la traduction, l’intérêt de la phénoménologie de Husserl pour la théorie de la traduction consiste à proposer un instrument formidable d’analyse linguistique, dont la spécificité ne consiste pas dans l’analyse de la forme telle qu’elle est, mais dans l’analyse de la forme à partir du contenu de la conscience dans laquelle toute forme a soit son équivalent conscientiel conscient selon le mode intentionnel de la conscience, soit est explicable à partir d’un tel contenu. L’idée et la possibilité d’une recherche phénoménologique de la traduction se réalisent dans le présent travail à partir de l’exploration d’une telle conscience qui se présente en même temps comme une conscience traductionelle. / The central thought of the present work is the "principium redendae rationis sufficientis", the translation of which Heidegger himself dealt with in his reflections on translation, but without drawing these in relation to the issue of translation. In other words, we raise the following question: If something like translation is possible, what is then the decisive reason and why is translation more likely possible than impossible? The question with regard to the possibility of translation in the sense of ratio sufficiens enquires about the essence of translation as a specific location in which identity, but also non-identity, are simultaneously problematized and thematised. In order to elucidate our initial question, we refer to Edmund Husserl’s phenomenology. Irrespective of the fact that Husserl himself thought of a such possibility of translation, as we intend to show, the interest of Husserl’s phenomenology for a theory of translation consists in offering a formidable instrument of linguistic analysis whose specificity does not rely on a purely formal analysis, but on an analysis of form deriving from the content of consciousness, in which each form, according to the intentional mode of consciousness, is either disposing of its conscious equivalent or is explicable through a such content. The idea and the possibility of a phenomenological translation research is to carry out in this present work starting from the investigation of a such consciousness, that presents itself at the same time as a translation-consciousness. / Der dieser Arbeit zugrundeliegende Leitgedanke ist das "principium redendae rationis sufficientis", mit dessen Übersetzung sich Heidegger bereits in seinen Betrachtungen zu Übersetzung befasst hat, ohne jedoch diese selbst auf die eigentliche Übersetzungsproblematik zu beziehen. Mit anderen Worten fragen wir uns: Wenn etwas wie Übersetzung möglich ist, was ist der entscheidende Grund dafür und weshalb ist etwas derartiges vielmehr möglich als unmöglich? Die Frage nach der Möglichkeit der Übersetzung im Sinne der ratio sufficiens fragt nach dem Wesen der Übersetzung als Ort, an dem sich Identität und Nicht-Identität gleichzeitig thematisieren und problematisieren. Um unsere Ausgangsfrage zu erforschen, beziehen wir uns auf die Phänomenologie Edmund Husserls. Unabhängig davon, dass Husserl selbst, wie wir zeigen werden, bereits an eine solche Möglichkeit der Übersetzung gedacht hat, besteht das Interesse der Husserlschen Phänomenologie für die Übersetzungstheorie darin, ein ausgezeichnetes Instrument zur linguistischen Analyse vorzuschlagen, dessen Spezifizität nicht in einer reinen Formanalyse besteht, sondern in der Analyse der Form ausgehend vom Bewusstseinsinhalt, in dem jede Form entweder gemäß dem intentionalen Modus des Bewusstseins über ein bewusstseinsmäßiges Äquivalent verfügt oder von einem solchen Inhalt aus erklärbar ist. Die Idee und Möglichkeit einer phänomenologischen Übersetzungsforschung wird im Ausgang von der Erforschung eines solchen Bewusstseins, das sich auch als ein Übersetzungsbewusstsein darstellt, durchgeführt.

<p>För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.</p> / <p>The <em>Skopos </em>theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.</p>

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier. / The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur Tillitsbaserad Styrning och Ledning kommer till uttryck i praktiken inom offentlig sektor med fokus på de organisatoriska förutsättningarna ur ett individperspektiv. Inledningsvis ges en introduktion och bakgrund till begreppen New Public Management och Tillitsbaserad Styrning och Ledning. Därefter presenteras studiens problemområde och en sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen bygger på diskursen kring idén om tillitsbaserad styrning och ledning och introducerar de centrala teoretiska begreppen: idéresan, översättning och praktikteori, vilka används som analytiska verktyg för att analysera det empiriska materialet. Metodologin för studien beskrivs, inklusive insamlingen av empiri genom semistrukturerade intervjuer med åtta sektionschefer. Resultaten från den tematiska analysen av empirin presenteras och visar att sektionscheferna medvetet arbetar utifrån tillitsbaserat ledarskap och betonar betydelsen av tillit i deras ledarskap. Dock, varierar implementeringen av tillitsbaserat ledarskap på lokal nivå beroende på olika organisatoriska förutsättningar. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. / The purpose of this study was to investigate and analyze how Trust Based Governance and Leadership is expressed in practice within the public sector with a focus on the organizational conditions from an individual perspective. Initially, an introduction and background to the concepts of New Public Management and Trust Based Governance and Leadership is given. Next, the study's problem area and a summary of previous research are presented. The theoretical frame of reference builds on the discourse of Trust Based Governance and Leadership, and introduces the central theoretical concepts: idea travel, translation process, and practice theory, which are used as analytical tools to analyze the empirical material. The methodology of the study is described, including the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with eight section managers. The results from the thematic analysis of the empirical evidence are presented and show that the section managers consciously work based on Trust Based Leadership and emphasize the importance of trust in their leadership. However, the implementation of Trust Based Leadership at the local level varies depending on different organizational conditions. Finally, recommendations for future research in the area are presented.

No description available.