Background: The existing literature addresses the emerge of sustainability issues being one of the main concerns in organizations’ supply chains. Constantly growing environmental, social, and ethical concerns have increased the pressure of organizations to adopt sustainable business practices into their operations. Purpose: The aim of the study was to examine the current status of sustainability of supply chains and how it is measured. The goal of this study is to answer the research question: How organizations measure their sustainable supply chain performance with Key Performance Indicators? Method: To comprehensively answer the research question, a qualitative research approach was chosen, and the primary empirical data was collected through semi-structured interviews. Sufficient data was also gathered from companies’ websites and annual reports which is complimentary for data gathered from interviews. For data analysis, an abductive approach was followed. Conclusion: The results show that the sustainability in manufacturing industry is a growing trend. Commonly used Key Performance Indicators in manufacturing industry were identified and comparison was made between three companies, to finally find out how performance measurement is carried out in manufacturing companies.

Studiens syfte är att ta fram en beräkningsmodell som ska ligga till grund för vilka artiklar som är bäst lämpade att reducera för att minska logistikkostnaden. En generell modell har tagits fram för tillvägagångsättet vid framtagningen av beräkningsmodellen, och tillämpas i studien som utförts på ett fallföretag inom tillverkningsindustrin. Studien avgränsas från att analysera arbetssätt och förändringar i logistikflödet. Beräkningsmodellen genererar en totalkostnad för samtliga artiklar i en produktstruktur. Med beräkningsmodellen som underlag utfördes en ABC-analys för att trovärdigt föreslå vilka artiklar som är mest lämpade att reducera. Rekommendationen ges till fallföretaget gällande att försöka reducera de flöden som summeringen av ABC-analysen belyste. Under studiens gång upptäckes möjligheten till intressant vidare forskning inom att beräkna miljöpåverkan som en faktor i en beräkningsmodell för logistik.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.

This study aims to describe how a tool can be developed by assessing risk and cost within the supply chain of a company. By interviewing stakeholders of the chosen case company, and later analysing their answers with the help of a thematic analysis, we were able to isolate the risk criteria seen as significant. Quality, people, delivery, cost-variation, flexibility and information risk were then used in an AHP model, together with the addition of a cost criterion. By using the AHP methodology, we were able to establish the relation between risk and cost, the different risk criteria and the different product flows considered. The AHP resulted in a matrix which presents the internal relations which can be used as a tool when choosing between different product flows. The purpose of this tool is to help mitigate some of the uncertainties that can emerge when making decisions within the supply chain. The data used in this study is based on the input of the case company, the general application of the matrix have therefore not been tested. / Studien syftar till att beskriva hur ett verktyg kan utvecklas genom att risk och kostnad i ett företags logistikkedja tas i beaktning. Riskerna som behandlas i rapporten identifierades genom att intervjua nyckelpersoner inom det fallföretag som studien utgick ifrån. För att identifiera de risker som ansågs påverka valet av produktflöde, genomfördes en tematisk analys av intervjumaterialet där riskkriteriernas relativa frekvens uppmättes. Den tematiska analysen resulterade i en enkät där parvisa jämförelser mellan riskelement och produktflöden utfördes utefter en beslutshierarki som utarbetats. Resultatet från den tematiska analysen och enkäten visade att risker kopplade till, kvalité, kompetens, leverans, kostnadsvariationer, flexibilitet samt information skall ges en större vikt när produktflöden utvärderas relativt den kostnad som flödena ger upphov till. Resultatet har sammanställts i en matris, där förhoppningen är att matrisen skall hjälpa motverka en del av den osäkerhet som kan uppstå när produktflöden utvärderas. Matrisen i sig är framtagen med hjälp av fallföretaget och dess generella applicering har därför inte testats.

Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.

Este trabalho propõe um modelo de análise quantitativa baseado em simulação de eventos discretos para a determinação do nível de resiliência em sistemas de transporte. O nível de resiliência é avaliado considerando as funções de desempenho relacionadas a capacidade, ao nível de serviço e ao tempo de recuperação do sistema de transporte frente a um evento de ruptura. O modelo é validado através de estudo de caso aplicado ao sistema de tráfego aéreo brasileiro, considerando um espaço aéreo composto por 12 setores de uma região de informação de voo (FIR), suas demandas diárias de aeronaves, sua malha de rotas aéreas e sua rede de aeródromos instalada. O evento de ruptura é oriundo de condições meteorológicas adversas que afetam simultaneamente as operações de pouso e decolagem no aeroporto do Rio de Janeiro - Santos Dumont (SBRJ) e no aeroporto de São Paulo - Congonhas (SBSP). Conclui-se que o modelo de análise permite a plena determinação do nível de resiliência em sistemas de transportes, mesmo em situações de rupturas operacionais simultâneas. / This work proposes a quantitative analysis model based on discrete event simulation (DES) to determine the resilience level of transport systems. The resilience level is evaluated considering the performance functions related to capacity, service level and recovery time of the transport system in a presence of disruptive events. The model is validated through a case study applied to the Brazilian air traffic system, considering an airspace with 12 sectors of a flight information region (FIR), its daily aircraft demands, its air route network and its aerodromes network installed. The disruptive event comes from adverse weather conditions that simultaneously affect the landing and takeoff operations at Rio de Janeiro - Santos Dumont (SBRJ) and São Paulo - Congonhas (SBSP) airports. It is concluded that the analysis model allows the full determination of the resilience level in transport systems, even in situations of simultaneous operational disruptions.

I takt med att världens städer blir allt mer tätbefolkade ökar behovet av varor i städerna. Varutransporter inom tätbebyggda områden för med sig många problem, så som luftföroreningar, buller och trängsel, men är vitala för städernas överlevnad. En av åtgärderna som föreslås i litteraturen för att minska dessa problem kallas lokal mikroterminal (LMT), som är en logistisk anläggning i utkanten av ett tätbebyggt område där varor konsolideras innan de levereras till mottagare inom det tätbebyggda området. Lokala mikroter- minaler har stor potential till att minska den miljöpåverkan som varutrans- porter i tätbebyggda områden för med sig, men de är ändå sällsynta. Studiens syfte var att ”identifiera potentiella för- och nackdelar, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, med att styra varuflödet till köp- centrum i Linköping och Norrköping via lokala mikroterminaler”. Efter lit- teratursökningen stod det klart att ur de ekologiska och sociala hållbarhets- dimensionerna hade flera fördelar med LMT:er identifierats och uppmätts. Fördelarna i dessa två dimensioner uppnås genom att varutransporten utförs effektivare om en lokal mikroterminal används. Eftersom LMT:n även har en driftskostnad så har många LMT:er dock lagts ner på grund av att de blev för dyra. Studien fokuserades därför på det ekonomiska perspektivet. Ifall fler möjliga ekonomiska fördelar med LMT:er identifierades skulle det öka sannolikheten att fler lönsamma LMT:er kan införas. Valet av aktörsperspektiv preciserades ytterligare genom att studien fo- kuserades på butiker och hur de påverkas av ett införande av en LMT. Den mest centrala utgångspunkten var hur personalens butikslogistiska (Kotzab & Teller, 2005) arbetsuppgifter påverkade deras möjlighet att erbjuda så bra service som möjligt och ifall en LMT kan motverka eventuella butikslogis- tiska problem hos butikerna. De butikslogistiska aktiviteter som undersök- tes var leveransmottagning, uppackning, prismärkning, larmning samt skräp- hantering/återvinning. Dessutom undersöktes butikernas behov av ett större lagringsutrymme. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av 51 semi- strukturerade intervjuer hos butiker i köpcentrum i Linköping och Norrkö- ping, samt till en viss del med hjälp av litteraturen. Den största potentialen till ekonomiska fördelar för butikerna identifiera- des som möjligheten till att få alla leveranser tidigt under dagen och möjlig- heten till att kunna utnyttja LMT:n som en lagringspunkt. 75 % av butikerna angav antingen butikslogistiska aktiviteter eller lagring som ett problem och därmed bör en stor andel av butikerna ha någon form av intresse för vad en LMT kan erbjuda. För att uppnå dessa ekonomiska fördelar är det därför viktigt att en LMT kan erbjuda ett stort antal tilläggstjänster.

Denna rapport innehåller en fallstudie av företaget HKScan och fokuserar på deras interna hantering av transporter ut till kunderna. Eftersom HKScan verkar i en konkurrensutsatt bransch med små marginaler så är det viktigt att varenda krona används på ett bra sätt. Transporter är en aktivitet som sällan undersöks eftersom det är en operativ aktivitet som är fristående från övrig verksamhet. Det har dock visat sig att även om olika funktioner i ett företag traditionellt styrs separat så finns det starka kopplingar mellan transporter och funktioner som sälj, marknad, inköp, ekonomi, personaladministration och produktion. Denna studies syfte var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna och ge förslag på hur transportkostnaderna på sikt kan minskas. Undersökningen av vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna genomfördes i flera steg. Först sammanställdes de faktorer som nämns i teorin vilket kompletterades med de faktorer som Supply Chain-funktionen på HKScan trodde påverkade transportkostnaderna. Detta resulterade i en modell med 18 möjliga påverkande faktorer som sedan avgränsades beroende på vad HKScan mäter och vad som ansågs relevant att undersöka. Denna avgränsade lista bestod av sju drivare som sedan undersöktes med hjälp av en multipel regressionsanalys. I denna analys kunde det matematiskt bevisas att faktorerna vikt per transportkolli, transporttemperatur, kvantitet, avstånd samt vilken typ av kund som transporten gick till påverkar transportkostnaden både på sändningsnivå och per transportkolli. Efter att dessa drivare identifierats så hölls intervjuer för att undersöka vilka funktioner som har störst möjlighet att påverka dem och därför i förlängningen även kan påverka transportkostnaden direkt. Dessa intervjuer visade att det främst är funktionerna för sälj och Supply Chain som direkt kan påverka transportkostnaden. Även marknad och produktion har möjlighet att påverka transportkostnaden på ett indirekt sätt. Slutligen genomfördes intervjuer med personal från de berörda funktionerna för att undersöka på vilket sätt medvetenheten och styrningen av transportkostnaderna kan förbättras. Detta resulterade i ett stort antal förslag där det mest frekvent förekommande var en kontinuerlig uppföljning av transportkostnaderna. Denna uppföljning ska inte bara vara på nivån att transportkostnaderna varit dyra utan gå djupare och peka på vilka mönster i beställningar och transporter som gett upphov till den högre kostnaden. Om denna uppföljning ska ske manuellt eller med hjälp av ett automatiserat verktyg finns det olika åsikter om men personalen känner genomgående de behöver öka medvetenheten om vad som påverkar transportkostnaderna för att kunna sänka dem. / This report contains a case study of the company HKScan and focuses on their internal handling of transports to customers. As HKScan operates in a competitive industry with small margins, it is important that all money is used in the best way. An activity that costs money but rarely is investigated is the transportation since it is seen as a very operative activity. It has, however, been found that although different functions of a company are traditionally controlled separately, there are strong links between transports and functions such as sales, marketing, purchasing, finance, human resource management and production. The purpose of this study was therefore to investigate which factors that affect transport costs and provide suggestions on how transport costs can be reduced. The study of which factors that affect transport costs was carried out in several stages. First, factors mentioned in the theory were compiled and complemented by the factors that the Supply Chain department at HKScan believed could affect the cost. This resulted in a list of 18 possible influencing factors that were then demarcated depending on what HKScan measures and which was considered relevant to investigate. This demarcated list consisted of seven factors, which were then investigated using a multiple regression analysis. From this analysis, it could be mathematically proven that the parameters quantity, distance, weight per transport package, temperature, and the type of customer to which the transport went, affects the transport cost both at the shipping level and per transport package. After these drivers had been identified, interviews were held to investigate which departments have the greatest potential to influence them and, in the long run, affect transport costs. These interviews showed that it was primarily the sales and Supply Chain departments that affect the shipping costs, even though market and production have a more indirect impact. Finally, interviews were conducted with staff from the relevant departments to investigate how awareness and management of transport costs can be improved. This resulted in a large number of proposals where the most frequent one mentioned was a continuous follow-up on transport costs. This follow-up should point out which patterns in orders and shipments that gave rise to the higher cost. If this follow-up is to be done manually or by means of an automated tool, there are different views, but the staff feels that in order to reduce transport costs, they need increased awareness of what affects them. / <p>Observera att alla siffror och resultat i rapporten är modifierade och speglar inte det verkliga resultatet.</p>

In recent years the amount of newly registered electric vehicles, hybrid electric vehicles, and plug-in hybrid electric vehicles has increased rapidly in the Swedish market. These vehicles could be classified as battery-powered electric vehicles, and a majority carry a lithium-ion battery. The demand for lithium is expected to increase considerably, as a result of such a swift growth in battery-powered electric vehicles. Thus, if the recycling rate of lithium stays at a low level, demand could reach a scarcity-level by 2050. While neither any infrastructure nor an established process for recycling lithium-ion batteries currently exists in Sweden, this study aims to provide necessary input and verified tools for the design of a future reverse supply chain for discarded lithium-ion batteries in Sweden. The literature review of this study covers the subjects of reverse logistics, supply chain network design, and operations research. A thorough situation analysis of the Swedish market for battery-powered electric vehicles is conducted, and the composition, function, and characteristics of lithium-ion batteries are studied. The study finds that estimations of future demand of recyclable lithium-ion batteries in Sweden could be between 206 711 and 726 974 tons accumulated, based on actual and predicted sales numbers until 2030. Even if it is obvious that there are going to be large quantities of such batteries requiring recycling in the future, and even if some established processes exist, there is no defined supply chain for the collection of those batteries. Finally, a mixed-integer programming model for the design and development of a future reverse supply chain is presented. The model, characterized as a discrete multi-period facility location/allocation model, can with minor modifications be used for problems with fluctuating demand or when the demand is assumed to slowly progress until it has reached a steady state.

Pesquisadores de diversas áreas estão estudando o desenvolvimento do que chamamos de Cidades Inteligentes: a integração de Sistemas de Informação e Comunicação com tecnologias de Internet das Coisas para utilizar os recursos de uma cidade de forma mais inteligente. Um dos principais objetivos das cidades inteligentes é solucionar os problemas relacionados à mobilidade urbana, que afeta significativamente a qualidade de vida da população. Um problema observável nas grandes metrópoles é a qualidade dos seus serviços de transporte público, especialmente quando nos referimos ao modal ônibus. A falta de informações confiáveis, associada à baixa qualidade dos serviços de transporte coletivo disponibilizados, leva o usuário a não optar pela utilização desse recurso, o que agrava problemas urbanos sociais e ambientais. Para reverter esse cenário, as iniciativas em cidades inteligentes propõem o uso de Sistemas de Transportes Inteligentes que podem utilizar diversos sensores e equipamentos para coletar diferente tipos de dados referente aos serviços de transporte público. A captura e processamento desses dados permite, em tese, permite que o cidadão possa utilizar o transporte público com confiabilidade e previsibilidade. Contudo, esses dados podem ser insuficientes ou de baixa qualidade para uso em tempo real. Neste trabalho de mestrado investigamos o uso de dados obtidos via colaboração coletiva (crowdsourcing) como complemento dessas informações. Para mitigar as incertezas introduzidas pelo uso de crowdsourcing, este trabalho propõe a utilização de técnicas de aprendizado de máquina para criação de métodos de análise de confiabilidade dos dados coletados para o sistema de transporte público (por ônibus) do município de São Paulo. Para mitigar as incertezas introduzidas pelo uso de crowdsourcing, este trabalho propõe e compara o uso de diferentes técnicas de aprendizado de máquina para criar um modelo de análise de confiabilidade para os dados coletados, especializado no sistema de transporte coletivo (por ônibus) da cidade de São Paulo. Os resultados demostram, que os algoritmos de Árvore de Decisão e Gaussian Naive Bayes foram mais eficazes e eficientes na realização da atividade de classificação dos dados obtidos com crowdsourcing. O algoritmo de Árvore de Decisão, apresentou os melhores indicadores de desempenho em termos de acurácia (94,34\\%) e F-score (99\\%), e o segundo melhor tempo de execução (0,023074 segundo). Já o algoritmo de Gaussian Naive Bayes foi o mais eficiente, com tempo médio de execução de 0,003182 segundos e foi o quarto melhor resultado em termos de acurácia (98,18\\%) e F-score (97\\%) / Researchers from different areas are studying the development of what we call Smart Cities: integrating Information and Communication Systems with Internet of Things to use city resources more intelligently. A major objective of smart cities is to solve problems related to urban mobility that significantly affects the quality of life of the population. An observable problem in big cities is the quality of their public transport services, specifically when we refer to the bus modal. The lack of reliable information, associated with the poor quality of public transport services, encouraging the user to look for alternatives, which aggravates urban social and environmental problems. To reverse this scenario, smart cities initiatives propose the use Intelligent Transport Systems, that can use various sensors and equipment to collect several types of data on public transport services. The capture and processing of these data allows, in theory, citizens to use the public transport with reliability and predictability. However, this data can be insufficient or of poor quality for usage in real-time. This master\'s work investigates the use of crowdsourcing data as a complement to this information. To mitigate the uncertainties introduced by the use of crowdsourcing, this research proposes and compares the use of different machine learning techniques to create a reliability analysis model for the data collected that is specialized for use on public transport system (bus) in the city of São Paulo. The results show that the Decision Tree and Gaussian Naive Bayes algorithms are more effective and efficient in performing the classification activity of the data obtained with crowdsourcing. The Decision Tree algorithm presented the best performance indicators in terms of accuracy (94.34\\%) and F-score (99\\%), and the second best execution time (0.023074 seconds). The Gaussian Naive Bayes algorithm was the most efficient, with an average execution time of 0.003182 seconds and was the forth best result in terms of accuracy (98.18\\%) and F-score (97\\%)