<p>Läsförmåga är inte något man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut, utan det är något som måste vidareutvecklas genom kontinuerlig läsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt läser mer på fritiden än ungdomar i många andra länder, men ändå har många svenska elever svårt att uppnå god läsförmåga. Huvudsyftet med den här undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka läsvanor och attityder till läsning och skönlitteratur hos tio elever i år 9. Undersökningen lyfter också fram former av läs- och litteraturundervisning som gynnar läsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i år 9, som alla går i samma klass. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Textmaterialet analyserades och presenterades därefter genom olika kategorier i ett resultat. Resultatet tyder på att dessa elever har en mer positiv inställning gentemot läsning än vad tidigare forskning påvisar. Eleverna i denna studie är dessutom positivt inställda till läs- och litteraturundervisningen de möter i skolan, och många av dem föredrar att diskutera och reflektera om sina läsupplevelser tillsammans med andra. Generellt vill eleverna inte skriva recensioner. Då eleverna får välja litteratur efter eget intresse är det fantasy, drama och ungdomslitteratur som är de mest populära valen. Litteratur som eleverna anser viktig att möta i undervisningen är sådan litteratur som är lite för svår och utmanar dem som läsare.</p> / Examensarbete

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna. Öppna attityder diskuterar islam utifrån samma förutsättningar som andra fenomen, medan stängda är fördomsfulla, negativa och stereotypa. Den vetenskapliga förankringen behandlar forskning rörande det mångkulturella samhället, orientalism och postkolonialism, islamofobi, stereotyper och även forskning om läroböcker, dess betydelse och deras framställning av islam och muslimer. Denna forskning påvisar att det i det svenska samhället finns en överdriven rädsla för islam och muslimer. Detta kallas för islamofobi. Grunden till denna rädsla förklaras i den orientalistiska diskursen. Huvudtesen är att kolonialmakter under historien skapat ett vi- och dem- perspektiv, där de andra är västvärldens antagonister. Det är genom att beskriva folk från orienten som barbariska, primitiva och underlägsna, som folket i väst kan förklara sig själva som intelligenta, civiliserade och överlägsna. Den stereotyp som existerar gällande islam och muslimer presenteras i massmedia och läroböcker. Bilden är oftast negativ även om den under senare tid blivit mer positiv än tidigare. Genom analysen av de två läroböckerna kan denna utveckling bekräftas då den äldre av de två böcker var den som bar på islamofobiska tendenser. Den tes som var utgångspunkten i detta arbete var mer svårbesvarad än vad jag trott. Eftersom endast en lärobok bar på stängda attityder kan ingen slutsats dras annat än att läroböcker kan bära på islamofobiska tendenser. Men med tanke på att den yngre läroboken endast bar på öppna attityder står tesen obekräftad. Det som dock måste lyftas fram är att även om det endast är ett fåtal böcker som idag bär på stängda attityder så är det illa nog. Dessa böcker kan av elever ses som bärare av kunskap vilket kan generera i negativa attityder gentemot islam och muslimer. Skolan är en arena där sådana attityder skall och kan motarbetas.</p>

<p>Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?</p><p> </p><p>För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.</p><p> </p><p>Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.</p><p>I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie syftar till att få inblick i undervisningsmetoder i ämnet kemi genom att analysera olika forskningsarbeten om undervisningsmetoder och elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. För att uppfylla syftet i denna studie använder jag den kvalitativa intervjun som metod. Studien visar de olika använda undervisningsmetoderna och att laborationen är en dominerande metod i kemiundervisning. Denna studie visar att en enda metod inte fungerar på ett önskat sätt. Man måste kombinera olika undervisningsmetoder och variera mellan dem. Det hjälper eleverna att få olika minnesbilder som leder till utvecklade kunskaper. Studien visar också att läraren kan stimulera eleverna på olika sätt, men det som fungerar bäst är att utgå ifrån elevernas tidigare kunskap och att förankra undervisningen i verkligheten. Socialkontexten är en viktig faktor i elevernas lärande. Samtidigt finns det andra faktorer som kan hindra eller försvåra lärandet som den ekonomiska situationen på skolan och bristen i språklig förmåga.</p><p>Nyckelord: undervisningsmetoder, kemi, lärande.</p>

<p>Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.</p>

<p>Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.</p><p>En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.</p><p>Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.</p><p>Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.</p><p>Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd. Föräldrar och pedagoger har olika erfarenheter i samband med svårigheterna vilket speglas i resultatet. Diagnosens största nytta upplevs, framförallt av föräldrarna, vara en ökad förståelse för problematiken. Även diagnosens nytta som förklaringsmodell syns tydligt i studien. Det framgår av resultatet att behovet av diagnosen upplevs, framförallt av pedagogerna, vara större vid skolbyten och vid övergången till högre årskurser, gymnasium och högskola än i de lägre årskurserna. Diagnosens betydelse i livet utanför skolan, vid exempelvis ansökan om hjälpmedel för hemmabruk framkommer av både föräldrar och pedagoger i studien.</p><p> </p><p> </p>

<p>Undersökningen handlar om gymnasieelevers svårigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svårigheter eleverna har att lösa olika sorters räkneuppgifter av procentkaraktär. Vi ville även veta om det skiljer i svårighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det är med den matematiska begreppsförståelsen. Studien är gjord på två gymnasieskolor i Västsverige och omfattar 68 elever från fyra olika klasser i årskurs 1 på teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat på ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever också intervjuats. Den skriftliga diagnosen bestod av uppgifter av följande fem typer: Att räkna ut delen, då det hela och procenttalet är kända. Att räkna ut det hela, då delen och procenttalet är kända. Att räkna ut procenttalet, då delen och det hela är kända. Begreppen procent och procentenheter. Kombinationer och räkning med procent i flera steg. Elevernas svar har granskats och analyserats med utgångspunkt från Kilpatrick, Swafford och Bradfords (2001) samt Mölleheds (2001) forskning vars arbeten lyfter fram olika färdigheter och påverkansfaktorer som har betydelse för elevernas resultat vid problemlösning i matematik. Vi har funnit att de flesta elever inte har så stora problem när det gäller de enklare uppgifterna. De problem som finns här består mest av missförstånd av texten, låg uppmärksamhet och bristande räkneförmåga. De lite mer krävande uppgifterna avslöjar desto fler svårigheter. Både antalet svårigheter och antalet elever med svårigheter ökar. I diagnosen finner vi exempel på osäkerhet kring Kilpatricks et al. (2001) alla matematiska färdigheter samt flera av Mölleheds (2001) påverkansfaktorer. Svårigheterna består i osäkerhet att räkna på rätt sätt och att tolka det uträknade värdet för att kunna svara på den ställda frågan. En textuppgift med helheter och delar som måste byta relation under lösningen av problemet ställer till bekymmer för många. Ingen av de undersökta eleverna har ritat upp och visualiserat i sina uträkningar vilket är en brist då det hade förenklat förståelsen av texten. Vi har även funnit att det finns problem med att på ett korrekt sätt ställa upp det bråk som räknar ut procenttalet, då delen och det hela är kända. En del elever vill gärna ha den stora delen i nämnaren oavsett fråga. Det finns även brister i den matematiska begreppsförståelsen vilken är av stor betydelse för problemlösning. Skillnaden mellan procent och procentenheter är ett sådant exempel. Begreppet procentenheter har gett stora svårigheter för eleverna att tolka och beräkna liksom behandlingen av olika förändringsfaktorer.</p>

<p>Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.</p><p> </p><p>Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters</p>