<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

Sonja Åkesson is one of Sweden’s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ”Äktenskapsfrågan” and ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)”. This essay examines professor Yvonne Hirdman’s theory about women’s inferior position in relation to men’s between 1930-1960 in Sweden. During the 1960’s, women were obstructed from the labour market and bundled off to their homes where they became “housewives” or “homemakers”. At home, their sole responsibilities were cleaning, cooking and caring for the children. I show how this inferior position exists in three of Sonja Åkesson’s poems from the same time:”Hjärtans fröjd”, ”Monolog” and the last part of ”Husfrid”, ”III (påskfrid)”. My work is based on linguistic change in the Swedish language such as realism and dada. These linguistic changes, among others, became important and innovative sources for the process and together they developed new Esthetics: ”nyenkelheten”. Nyenkelheten also got inspiration from changes in the political and cultural climate, like women’s emancipation and industrialization. Sonja Åkesson is one of the first poets to be called ”nyenkel”. Other writers and professors, like Eva Lilja, Per Rydén, Amelie Björck and Lars Elleströms essays and discourse will assist me in my work about Sonja Åkessons way of expressing the Swedish society in her poems. My conclusions are that the “housewife” in Åkessons poems often feel both bored and stressed from her tasks at home. This expresses itself in forms of grotesque realism and irony in the language, and also often a feeling of duality.

No description available.

This essay use Ernesto Laclau and Chantal Mouffes view on dicourse theory analyses speeches from the Swedish democrats to see how the partie define the swedishness and how the contribute to antagonism during the process. The essay uses chain of equivalences to see how they construct the identity and also uses antagonism to create an understanding for the overtaking in discourse, which is often used by the Swedish democrats to define the identity their way. The theoretical and methodological framework helps the study to clarify what is included and excluded in swedishness. The result in the study is that the Swedish democrats find it crucial to sustain independence, be brave, have Swedish norm, culture and values, and also to create a trustworthy nation where everyone can feel safe. The study also show that the Swedish democrats subjects safety, immigrant and independence for antagonism.

This thesis aims to examine if performative populism exists within the Sweden Democrats and if the level of populism has changed over time. By using a gradational approach when conceptualising populism, it seeks to address a case of ‘mixed bags’. Furthermore, this paper address questions regarding how to measure populism and how to operationalise populism into context. Populism is conceptualised as a political style, according to Benjamin Moffitt’s work on populism. Thus, the performative side of the leader is central. This includes content, rhetoric, gestures and the theatrical side of the leader’s performance. By using a twofold methodological approach, a quantitative content analysis, followed by a qualitative one, both frequency of populist indications and how they relate to each other can be accounted for. Results indicate that populism exists within the Sweden Democrats, and that the level of populism seems to be increasing over time. Moreover, while the methodological approach is sufficient for measuring the level in terms of less and more, it cannot account for degree in terms of index.

Studien “Vi gör det för att vi älskar Sverige” syftar till att belysa hur en politikers diskurstillämpning i en svensk valrörelse kan exkludera etniska och kulturella grupper. Specifikt studeras hur Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillämpar en etno-nationalistisk diskurs i sina tal på Långholmen, i Almedalen och i Sölvesborg under valrörelsen 2018. Studien undersöker därmed hur etno-nationalism kommer till uttryck i Åkessons tal och hur den etno-nationalistiska diskursen förändras utifrån kontexterna rumslig dimension, målgrupp och historia. Det teoretiska ramverket utgår från kritisk diskursanalys (CDA) där även begreppen diskurs, nationalistisk diskurs samt den retoriska aspekten förklaras. Studiens metod och analysbegrepp utgår från CDA och Norman Faircloughs tredimensionella modell, som gör det möjligt att identifiera underliggande maktstrukturer och bidra till kritisk språkmedvetenhet kring exkluderande diskurser i svensk politik. Samtliga tal analyseras på Norman Faircloughs textnivå, för att sedan jämföras på den diskursiva och sociala nivån i hans tredimensionella modell. Analysresultatet visade att Åkessons etno-nationalistiska diskurs förändras efter vilken kontext talen gavs i. Gemensamt för samtliga tal var att Åkesson förespråkar assimilering eller exkludering när han tillämpar en tydlig etno-nationalistisk diskurs. Resultatet visade också att en etno-nationalistisk diskurs inte nödvändigtvis behövde uttryckas tydligare inför en redan ideologiskt övertygad publik.

“De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna. De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna. Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka. Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet. Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress. / "The conflict-framed party-leaders" is a quantitative content analysis of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet's framing of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson the last week before the general election in Sweden 2018. The study focuses on the occurrence of the conflict-frame and type of tonality. The purpose of the study is to investigate how the framing looks and what similarities and differences that exist between the three party-leaders and between the four newspapers. The theories and previous research this study is based on is the framing theory, agenda-setting theory and research about tabloidization, party press, political bias and news selection. These theories and previous research help the study to explain and understand the choices the newspapers make when framing the three party-leaders. Every fourth year there is a general election in Sweden. The 2018 general election became one of the most even elections in Swedish history. Previous research show that media have great power over what citizens consider to be important and what kind of image citizens have of the political society. What kind of image the Swedish people received of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson in the largest newspapers before the election is therefore important to analyze. The results of this study show that the conflict-frame and negative tonality generally occurs a lot in the framing of the three party-leaders. Aftonbladet and Expressen use more negative tonality than Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The newspapers also differ in terms of which person they focused on the last week before the election. Stefan Löfven is the main focus in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and Jimmie Åkesson is the main focus in Aftonbladet and Expressen. The results between the three party-leaders do not have as much differences as the newspapers. What we can note however, is that Stefan Löfven is mentioned more in texts with positive and balanced tonality than the other two party-leaders. Jimmie Åkesson is mentioned a bit more in texts with negative tonality. The conclusions of this study are that there are major differences between the newspapers. This reflects the findings of the previous research on this subject.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.