<p>Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?</p><p>Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.</p>

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet.  Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden.  Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet.  Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor? Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.

Sammanfattning Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv. Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner. Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.</p><p>Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.</p><p>Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.</p>

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

SAMMANFATTNING     Författare: Srea Karim    Sociala omsorgsprogrammet, Uppsala universitet    Titel: En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens föreställningar kring åldrande och     äldreomsorg   Syftet med denna uppsats är att studera föreställningar som personalen inom hemtjänsten innehar kring åldrande och äldreomsorg utifrån en kvalitativ studie.  I Studien tar jag även upp om vad äldreomsorg innebär för personalen, hur personalens syn på åldrande påverkar deras arbete samt om personalen tillhandahåller den vård och omsorg som de själva skulle vilja ha.   Jag har använt det fenomenologiska perspektivet då jag analyserat mina intervjuer jag genomförde med mina informanter, för att kunna få en bättre förståelse för deras tankar, upplevelser men även deras erfarenheter. De teoretiska perspektiv jag valt att behandla i min uppsats är rollteorin, disengagemangsteorin.   I min uppsats har jag gått tillväga på så sätt att jag intervjuat fem informanter inom en hemtjänst i Uppsala, som tillhör Uppsala kommun.   De resultat jag kommit fram till utifrån mina fem informanter som jag intervjuade i hemtjänsten, stämde till en stor del överens med det som jag tar upp i tidigare forskning, där informanterna menar att tidsbrist förekommer i deras arbete, och att omsorg innebär att bry sig om vilket kan motsvara det som jag tar upp i tidigare forskning där Astvik &amp; Aronsson genomförde 1994 ( Astvik, 2003 : 1- 2) en studie om vårdbiträdens värderingar kring sitt arbete, där arbetets positiva synpunkter handlade om att få kunna hjälpa människor och göra ett gott arbete.   Resultatet visar att personalen i många av de teman jag utgick ifrån pekar på att det finns faktorer där man finner gemensamma åsikter som informanterna har. Bland annat menar informanterna att det finns brister som berör både tiden såväl som personal.  Vidare säger informanterna att samarbetet är bra, men att det ibland kan förekomma konflikter. Många av informanterna påpekar om ensamheten och menar att det kan drabba en när man blir äldre. Personlig utveckling innebär att jobba med människor, och på det sättet ger det en erfarenhet säger en av informanterna, medan en annan anser att flexibilitet är en viktig egenskap, en annan talar om delaktighet. En annan hävdar att man utvecklas på så vis då man kommer ut och ser det verkliga. Sista informanten har utvecklats på så vis då hon fått höra brukarnas livshistoria.                       Nyckelord:          Vårdare, vård och omsorg, äldreomsorg, åldrande, äldre

No description available.