Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens. Att anhöriga sett olika många tecken hos sin åldrande förälder kan bero på att föräldrarna hade utvecklat gerotranscendens mer eller mindre eller inte alls men det kan även bero på hur de anhöriga betraktar sina föräldrar, de kanske inte hade observerat vissa förändringar. Det kan också bero på att vissa anhöriga kan ha varit influerade av en annan syn på åldrandet. De tecken alla anhöriga såg var att föräldrarna kände en samhörighet med tidigare och kommande generationer, att de var mindre rädda för döden och att små vardagliga saker i livet blev viktigare. / There are several theories about how the elderly achieve a good ageing with a high level of life satisfaction. Gerotranscendence is one of these. The aim of this study was to explore if relatives see signs of gerotranscendence in their aging relatives and if so which signs they see. The design was qualitative and the semi- structured interview data were collected and audio-tape recorded. Twelve relatives to parents aged 75 years or more without signs of dementia living in a service home in Stockholm, Sweden, were interviewed. Previous research has shown that healthcare professionals and older individuals perceive signs of gerotranscendence among elderly and all relatives in this study described several signs of gerotranscendence. The fact that the relative had seen a different number of signs may be related to the possibility that the parents had developed gerotranscendence more or less or not at all, it can also depend on how the relatives perceive their parents, they may not have observed any changes. It may also depend on the fact that some relatives may have a different view on aging. All relatives had seen signs indicating a communion with earlier and coming generation, that their parents were less afraid of death and perceived small everyday matters as more important than before.

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Metod: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. Resultat: Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. Slutsats: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.

No description available.

Time perspective influences mental health, but few studies have examined the relationship between well-being and time perspective among the elderly. The present study investigates the correlation between time perspective according to S-ZTPI and subjective well-being in older adults. Future-positive, Present-hedonistic and Past-positive were expected to show positive correlations with subjective well-being, and negative correlations with depressive symptoms while Future-negative, Present-fatalistic and Past-negative were expected to show negative correlations with subjective well-being and positive correlations with depressive symptoms. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R and two global measures of satisfaction with life were used as measures of the participants time perspective and well-being. The sample consisted of 452 participants age 60-90 years, with 54% women. Hierarchical regression analysis was performed for each dependent variable. The hypotheses were confirmed regarding the past time perspectives and Future-negative. Future-positive exhibited a positive correlation with well-being and satisfaction with life, and a negative correlation with depressive symptoms. The present time perspectives lacked significance in all regression analyses. Results indicate that time perspective is related to subjective well-being and mainly confirm existing studies. / Människans förhållningssätt till tiden påverkar psykiskt mående, men få studier har undersökt hur äldres mående samvarierar med tidsperspektiv. Denna studie undersöker sambandet mellan tidsperspektiv enligt S-ZTPI och välbefinnande bland äldre. Framtid-positiv, Nutid-hedonistisk och Dåtid-positiv förväntades visa positiva samband med subjektivt välbefinnande och negativa samband med depressiva symtom, medan Framtid-negativ, Nutid-fatalistisk samt Dåtid-negativ förväntades visa negativa samband med subjektivt välbefinnande och positiva samband med depressiva symtom. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R och två globala skattningar om tillfredsställelse med livet användes som mått på deltagarnas tidsperspektiv och subjektiva välbefinnande. Studien omfattade 452 deltagare i åldern 60-90 år, där 54 % var kvinnor. Hierarkisk regressionsanalys genomfördes för respektive beroende variabel. Hypoteserna bekräftades gällande dåtidsperspektiven och Framtid-Negativ. Framtid-positiv visade positivt samband med välmående och tillfredsställelse med livet, och negativt samband med depressiva symtom. Nutidsperspektiven saknade signifikans i samtliga regressionsanalyser. Resultaten indikerade således att tidsperspektiv är relaterat till subjektivt välbefinnande och går i linje med tidigare forskning.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält. Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman. De teoretiska utgångspunkterna i studien är teorin om gerotranscendens och det interaktionistiska perspektivet. Den forskning som studien tar avstamp ifrån handlar om äldre människors upplevelser av åldrande, betydelsen av samtal, reflektion, självständighet och förändringar. I studiens resultatredovisning och analys återfinns de intervjuade personernas berättelser indelade i tre teman; Åldrande & identitet, Förändringar och Samtal & reflektion. Åldrande & identitet inbegriper synen på den egna åldern, identitet, meningsfullhet samt farhågorna inför att åldras. Under Förändringar behandlas de förändringar som åldrandet kan medföra vad gäller den äldre själv, personer i den äldres omgivning samt inställningen till att ta emot hjälp. Det sista temat Samtal & reflektion innefattar vilka de äldre pratar med, vad de reflekterar över och vilken funktion samtal fyller. I resultatet framkommer det bland annat att samtal spelar en viktig roll både när det gäller att hantera förändringar och för den äldres upplevelse av livskvalitet. Även inställningen till åldrandet tycks ha en avgörande betydelse.

I denna uppsats har jag ämnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpåverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det är vidare också ett exempel på hur utvecklingen av medietekniken börjat få en allt större uppmärksamhet. Främst från teknikjournalister men också, som redovisat i denna uppsats, från medieteoretiker. Anmärkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövänligare än vad den gjorts. I denna studie har jag ämnat utforska och besvara frågan:   –      Hur kommuniceras iPhone 5c:s livscykel och hur kan denna kommunikation sättas i förhållande till den kritik som riktats mot dagens informations- och kommunikationsteknik?   Genom att ha undersökt och samlat ihop de källor som behandlat kritiken inom miljö- och medieforskningen, har jag i denna uppsats kunnat värdera men inte avgöra slutgiltigt hur detta förhållande ser ut. Snarare har min uppsats inneburit en kritisk granskning som kan påbörja att belysa dessa komplexa samband. Jonas Jonsson skriver om företags olika kommunikationsstrategier där företag kommunicerar ut sin verksamhet för att bejaka kraven från allmänheten (Larsson, 2008:135), men hur ska allmänheten veta vilka krav som ska/kan ställas på företagen? De ny-materiella medieteoretikerna har bevisat att det finns ett flertal ouppmärksammade faktorer som företagen borde ta hänsyn till (Parikka 2012:3). Med större spridning av denna kunskap kan vi bredda vår förståelsehorisont och hjälpa varandra att tillsammans ställa högre krav på företagen. Det jag kommit fram till är att det finns ett flertal problematiska faktorer och att iPhone 5c kanske inte är så miljövänlig som Apple påstått. Deras produktion må vara mer miljövänlig än andra företags, trots detta vill jag poängtera att studier som denna är viktig - speciellt då de visar på att företag definitivt kan göra mer än vad de påstår sig göra.   Nyckelord: riskkommunikation, media arkeologi, planerat åldrande, black-box och livscykelanalys.

Bakgrund​: Daglig verksamhet är en LSS-insats för personer i yrkesverksam ålder. Pensionen orsakar ofta minskad delaktighet i aktivitet och få studier relaterar till hur personen bör involveras i sitt pensionsbeslut. Syfte​: Att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar sin delaktighet i aktivitet i samband med och efter pension från daglig verksamhet. Metod​: Studien är empirisk med kvalitativ metod som av kombinerat kriterie- och snöbollsurval resulterade i elva intervjuer. Intervjuguiden är teoretiskt förankrad i Model of Human Occupation. Transkriberad data analyserades med systematisk textkondensering. Resultat​: Första temat redovisar positiv och negativ uppfattning av delaktighet vid pension, gemensamt var diffus uppfattning till varför pensionen inföll. Nästkommande tema inbegriper delaktighet i bostaden som förknippades med att självständigt fatta beslut. Tredje temat lyfter att meningsfulla aktiviteter som följt med i pensionsövergången uppfattades främja delaktighet. Avslutande tema utmärker delaktighet i sociala sammanhang som betydelsefullt för välbefinnande och främjar uppfattningen av tillhörighet. Diskussion​: En optimal pensionsövergång bör innefatta individanpassade förberedelser. Beslutsfattandets betydelse kan relateras till erfarenheter från anstaltsvård. Lättillgängliga aktiviteter som samhället erbjöd tillhandahöll omväxling i personens fysiska och sociala miljö. Konklusion​: Förberedelse, successiv övergång, möjligheter att fatta beslut, urval och socialt nätverk var av betydelse för positiv uppfattning av delaktighet i aktivitet efter pension. / Background​: Daily activity centre is an LSS initiative for people of working age. Retirement can often cause reduced participation in activity and few studies relate to how the person should be involved in his own retirement decision. Purpose​: To describe how people with intellectual disabilities perceive occupational participation after and in conjunction with retirement from a daily activity centre. Method​: An empirical study using a qualitative method, with a combined criteria and snowball sampling method resulted in eleven interviews. The interview guide had its theoretical foundation in the Model of Human Occupation. Transcribed data was analysed by systematic text condensation. Result​: The first theme presents positive and negative perceptions of participation in retirement. In general, there was a diffuse perception of why the retirement occurred. The next theme includes participation in the residence that was associated with making independent decisions. The third theme emphasizes that occupational participation was promoted by performing activities that were meaningful before retirement. The final theme distinguishes participation in social contexts as important for well-being and the perception of belonging. Discussion​: In order for the participants to achieve an optimal retirement transition, individualized preparations are required. The importance of decision-making can be related to experience from institutional care. The society provided accessible activities which offered variety in the physical and social environment. Conclusion​: Preparation, successive transition, opportunities to engage in decision-making and join a social network were important to perceptions of occupational participation after retirement.

Många mindre landsbygdsamhällen idag krymper och avfolkas. Ofta rör det sig om gamla bruksorter som förlorat sin forna industri. Dessa samhällen ställs inför svåra utmaningar, som att befolkningen åldras, affärsverksamhets kundunderlag minskar och det råder ofta en brist av högutbildad arbetskraft. För att undersöka hur kommuner kan hantera problematiken görs för denna uppsats en fallstudie om en sådan kommun, Ljusnarsbergs kommun. Tidigare forskning om hur samhällen påverkas av avfolkning samt hur om hur avfolkning i Sverige ter sig används för att analysera Ljusnarsberg. För denna fallstudie har intervjuer genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, dessa två valdes genom ett målinriktat urval för att få både ett politikerperspektiv samt ett tjänstemannaperspektiv. Resultaten visar att man inom Ljusnarsbergs kommun inte fäster ett större fokus på befolkningsantalen. De försöker inte, likt många andra kommuner, locka nya invånare genom diverse olika kampanjer och projekt. Istället väljer man att fokusera sina resurser på kommunens kärnverksamhet för att göra den till en så god plats som möjligt att bo på. Detta görs då man menar att sådana projekt och visioner oftast är fruktlösa, de tror inte att enskilda kommuner kan vända den trend som finns genom hela landet. Detta förhållningssätt stöds av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

No description available.

Bakgrund: Att åldras och en dag bli pensionär är något som många kommer att få uppleva. Att gå i pension är en process i flera steg som vanligen startar med tankar kring pensioneringen. Tankarna påverkar även agerandet och känslorna inför den kommande förändringen. Syftet är att undersöka vilka förväntningar och resonemang blivande pensionärer har gällande omställningen och livet efter förvärvsarbete. Metod: Kvalitativ metod används där 12 deltagare i åldrarna 60–64 år intervjuades med stöttning av egenutformad semistrukturerad intervjuguide, materialet transkriberades och analyserades efter kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under fyra huvudteman med totalt nio under teman som beskriver olika delar av resonemanget deltagarna har om kommande pension. Huvudtemana är Deltagarnas inställning till kommande förändringar i livssituationen, Olika faktorer som påverkar deltagarnas beslut om pensionering, Förberedelser som deltagare har vidtagit inför pensionen och Förväntningarna som deltagarna har på framtiden. Konklusion: Resultatet pekar på att de tankar och förberedelser som har startat hos deltagarna är oftast av positiv karaktär. Att det kommer en tid med omställning är de förberedda på, det kommer att leda till frihet och möjlighet att styra över sin tid.