<p>Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.</p>

ABSTRACT Title ”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion” Titel ”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse” Author Martina Skoglund Institute Institution For Health Science Tutor Konstantin Kougiomtzis Date 2014-06-05 No. of pages 39 Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOC Summary Background: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging. Objectives: The purpose of this study was to see what older individuals believe health and physical activity to be, and with the help of questions about SOC interconnect these with healthy aging. Method: To gain knowledge in this area the qualitative method was selected, it provides a deeper understanding. A hand-picked selection was applied and eight individuals were selected for interviews. Result: They define health with good food, exercise, to feel good and having no diseases. Physical activity is moving your body in different ways. They believe circuit training to be a great way to be physically active, with exercises that target the entire body, and your part of a group who can draw strength from each other. Respondents generally have relatively high SOC, high on manageability and meaningfulness and lower comprehensibility. Conclusion: Based on the results and studying of literature the conclusion can be drawn that in order to grow old in a strong and healthy way, physical activity in group are recommended.

Participation of people in all ages is one of the main goals in Swedish disability policy. Despite this, ageing and becoming old with intellectual disability has been given very little attention in policy documents and guidelines regarding support and service provided for this group. This thesis aims to explore ageing and participation among older people with intellectual disabilities who live in a group homes in accordance to the Swedish Disability Act. The focus has been on the group of people who were born before or around 1960. This group belongs to a generation that share unique experiences. They have lived a long life with disability, and they have experienced first-hand the development of the Swedish disability policy that started in the 1960s and resulted in today’s disability policy. These experiences carried through life course are likely to influence this group’s opportunities to participate as they age and reach later life. The thesis has a multiple methodological approach. Participant observations were executed and combined with individual semi-structured interviews with older people with intellectual disabilities as well as group home staff. The results of this thesis show that there is a discrepancy between how older people with intellectual disabilities experience ageing and later life and how these in turn are described by the staff. The thesis also reveals how aging and becoming old is not given particular attention to in everyday discussions in the group home, and that aging is understood mainly as a physical phenomenon. The results show that the formal organizational culture of the group home is weak in relation to ageing and becoming old with intellectual disability. This is because the staff perceives a lack of preparation, discussion and working methods on how to support participation among older residents. The results also show, however, that the residents’ age does play an important role for the staff’s perceptions and attitudes regarding participation of the older residents. The concept of participation is described and  operationalized as a social contextual doing, and as an aspiration to create a sense of coherence or experience of meaning and security at home. Finally, this thesis underlines that the life course unique to persons growing old with intellectual disabilities may influence the opportunities for and the experience of participation in the group home. / Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Trots detta har att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning inte uppmärksammats i politiska dokument och riktlinjer kring hur stöd och service ska ges till denna grupp. Denna avhandling syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I fokus står personer som är födda före eller omkring 1960. De tillhör en generation som delar unika erfarenheter. Dels har de levt ett långt liv med funktionsnedsättning, dels har de varit en del av den funktionshinderspolitiska resa som startade i Sverige under 1960-talet och som har lett fram till dagens funktionshinderspolitik. Detta är erfarenheter som de har burit med sig genom livsloppet och som kan antas påverka möjligheten till delaktighet när de åldras och blir äldre. Denna avhandling har ett multipelt metodologiskt angreppssätt i form av deltagande observation kombinerat med individuella semistrukturerade intervjuer med äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras personal. Avhandlingen visar att det finns skillnader mellan hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal. Avhandlingen visar också att åldrande och att vara äldre inte ges utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner där åldrandet främst betraktas som ett fysiskt fenomen. Avhandlingens studier belyser även att gruppbostadens formella organisationskultur är svag i förhållande till att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Detta då personalen upplever att det saknas förberedelse, diskussion och arbetsmetoder kring hur stöd för delaktighet ska erbjudas äldre boende. Resultatet visar emellertid att de boendes ålder har betydelse för personalens föreställningar och förhållningssätt gällande delaktighet bland äldre boende. Denna delaktighet beskrivs och operationaliseras dels som ett socialt kontextuellt görande, dels som en strävan efter att skapa en känsla av sammanhang och trygghet i hemmet. I tillägg till detta framkommer att den studerade generationens unika erfarenheter av att ha levt ett långt liv med intellektuell funktionsnedsättning, är betydelsefulla för hur delaktigheten ser ut i gruppbostaden och hur den beskrivs av både boende och personal.

Då de äldre delarna av populationen förväntas bli en större andel av den svenska totalpopulationen är det av intresse att undersöka deras hälsotillstånd, där livstillfredsställelse tycks vara en viktig faktor för ett gott åldrande. Utomlands har ett starkt stöd för en korrelation mellan livstillfredsställelse och religiositet hittats. Ett delsyfte i denna studie var att undersöka om en sådan korrelation även kan hittas i sekulära Sverige. Utifrån att också en stark korrelation mellan livstillfredsställelse och sociala nätverk hittats både utomlands och i Sverige var nästa delsyfte att undersöka om de sociala nätverk som kan hittas via ett religiöst deltagande i till exempel en församling bättre kan förklara religionens effekt på livstillfredsställelse än just religiositeten själv. Deltagarna i studien var hämtade från en longitudinell studie kring åldrande och vård kallad "The Swedish National Study on Aging and Care" (SNAC). Resultaten kunde inte visa på någon korrelation mellan religiositet och livstillfredsställelse i Sverige. I och med detta utgick ansatsen till att förklara en sådan korrelation. Studien pekade på att effekten religiositet har på en svensk befolkning tycks skilja sig från den effekt den har på andra populationer. / As the elder parts of the population are expected to become a larger proportion of the Swedish total population there is an interest in investigating their state of health, for which life satisfaction seems to be an important factor. Strong support for a correlation between life satisfaction and religiousness has been found outside of Sweden. One aim of this study was to investigate if such a correlation could also be found in secular Sweden. A strong correlation between life satisfaction and social networks has also been found both in and outside of Sweden. Following this the next aim of the study was to investigate if the social network that can be found via religious participation in for example a congregation could better explain the effect of religion on life satisfaction than religiousness itself. The participants in the study were gathered from a longitudinal study about aging and care called "The Swedish National Study on Aging and Care"(SNAC). The results did not show any correlation between religiousness and life satisfaction in Sweden. The Study indicates that the effect religiousness has on the Swedish population seems to be different from the effect it has on other populations.

More and more people reach old age, and life expectancy increases worldwide. A significant proportion of these persons are practicing religious spirituality. The aim of this bachelor thesis is to describe the role of religious spirituality in elderly persons perceived health. Nine qualitative articles are studied in this review, with a total of 121 participants representing four countries: USA, Sweden, Australia and Lebanon. The articles are analysed according to Friberg’s five step analysis method. The analysis revealed four themes; Religious spirituality produces strength, gives meaning to life, provides a sense of security and produces the feeling that God is in control. The result shows that religious spirituality has predominantly positive effects on the perceived health, with the exception for occasional cases where religious spirituality could have a negative impact. Religious spirituality is seen in this literature review to have an impact on the perceived health of the older people who practice it, thus it would be meaningful for health professionals to be aware of the importance of spirituality. Further research in the field would be desirable, as there is very little literature published on the subject. / Att allt fler personer når hög ålder och att medellivslängden ökar är en världsomfattande trend. En inte försumbar andel av dessa äldre personer utövar religiös andlighet. Syftet med denna uppsats är att beskriva religiös andlighets betydelse för äldre personers upplevda hälsa. Till översikten används nio kvalitativa artiklar med totalt 121 deltagare, som representerar fyra länder; USA, Sverige, Australien och Libanon. Dessa artiklar analyserades i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Ur analysen framkom fyra kategorier; religiös andlighet ger styrka, religiös andlighet ger mening med livet, religiös andlighet ger trygghet, samt känslan av att Gud bestämmer. Resultatet visar på att den religiösa andligheten har övervägande positiva effekter på den subjektiva hälsan, med undantag för enstaka fall där den religiösa andligheten kan ha en negativ inverkan. Då religiös andlighet i denna litteraturöversikt ses ha en påverkan för de äldre personerna som utövar den är det av vikt för vårdpersonal att vara medvetna om andlighetens betydelse. Vidare forskning inom området skulle vara önskvärt, då det finns ytterst lite litteratur publicerad gällande ämnet.

Bakgrund: Allt fler människor tillhör gruppen äldre. De går igenom både fysiologiska och psykiska förändringar under sin livstid som kan påverka den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är ett brett begrepp som inkluderar både kroppsliga och känslomässiga aspekter. Syfte: Att beskriva hur personer över 60 år upplever att åldrandet påverkar deras sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ design. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Följande teman presenteras: Ökade barriärer för den sexuella hälsan, Förändrat sexuellt uttryck och Ökad sexuell frihet. Äldre upplever både positiva och negativa förändringar av sin sexuella hälsa. Genom att förhålla sig till dessa förändringar kunde de äldre uppleva att deras sexuella hälsa var fortsatt god, i vissa fall bättre. De upplevde även att åldern kunde medföra en sexuell frihet fri från ungdomens förpliktelser. Slutsats: Sexuell hälsa förknippas starkt med en relation. De som inte har ett sexuellt samliv kan komma att lägga sina sexuella behov åt sidan och anse att den delen av livet är över. Vid ett nytt förhållande kan dock lusten återupplivas. Det finns ett behov att uppdatera synen på den äldre sexuella människan. / Background: An increasing number of people belong to the older age group. They have undergone both physiological and psychological changes during their lifetime which may affect the sexual health. Sexual health is a broad concept that includes both bodily and emotional aspects. Purpose: To describe how people over the age of 60 experience the effects of aging affect their sexual health. Method: A literature review based on eleven articles with qualitative design. The databases CINAHL, Medline and Ageline were used. Data analysis was based on Friberg's five-step model. Result: The following themes are presented: Increased Barriers to Sexual Health, Changed Sexual Expression and Increased Sexual Freedom. Older people experience both positive and negative changes in their sexual health. By addressing these changes, the elderly could experience that their sexual health was still good, in some cases better. They also felt that age could lead to sexual freedom, free of youth's obligations. Conclusion: Sexual health is strongly associated with a relationship. Those who do not have sexual partnership may lay their sexual desire aside and consider that part of life to be over. However, in a new relationship, the desire can be revived. There is a need to update the view of the older sexual person.

The aims of the present study were to investigate the association between overweight and cognitive ability and dementia, and to evaluate the usefulness of self-reported body mass index (BMI) in late life and various data sources commonly used in epidemiological studies to identify persons with dementia. Data were drawn from three population-based studies: the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA), Aging in Women and Men: A Longitudinal Study of Gender Differences in Health Behaviour and Health among Elderly (the Gender Study), and the Finnish Lieto Study. In Study I, the agreement between self-reported and measured BMI over time was evaluated among 774 men and women, ages 40 to 88 years at baseline (mean age 63.9) participating in both the questionnaire phase and in-person testing of SATSA. Latent growth curve (LGC) modeling showed a small but significant increase between self-reported and measured BMI (0.02 kg/m2/y) over time, which would probably not affect the results if self-reported BMI were used as a continuous variable in longitudinal research. In Study II, the agreement between dementia diagnoses from various sources and dementia diagnoses set at a consensus conference was evaluated. Among the 498 elderly people ages 70 to 81 at baseline (mean age 74.5) enrolled in the Gender Study, 87 were diagnosed with dementia during an eight-year period. Review of medical records and nurse evaluations yielded the highest sensitivity (0.83 and 0.80, respectively) and a high specificity (0.98 and 0.96), indicating that these sources might be good proxies of dementia, while data extraction from the Swedish Inpatient Discharge Registry underestimated the prevalence of dementia (sensitivity 0.26). In Study III, the association between being overweight in midlife and cognitive ability in late life was examined in SATSA. The 781 participants ages 25 to 63 at baseline (mean age 41.6) in 1963 or 1973 self-reported their height and weight. From 1986 until 2002, they were assessed five times using a cognitive test battery. LGC models showed that people with higher midlife BMI scores had significantly lower cognitive ability and a significantly steeper decline than their thinner counterparts, an association that persisted when those who developed dementia during the study period were excluded from the analysis. This finding indicates that being overweight might affect cognitive ability independently of dementia. In Study IV, the association between BMI and dementia risk in older persons was described among 605 persons without dementia and ages 65 to 92 at baseline (mean age 70.8) in the Lieto Study. Among these, 86 persons were diagnosed with dementia during eight years of follow-up. Cox regression analyses indicated that for each unit increase in BMI score, the risk of dementia decreased 8% (hazard ratio = 0.92, 95% confidence interval = 0.87–0.97) and the association remained significant when individuals who developed dementia during the first four years of follow-up were excluded from the analyses. This result suggests that low BMI scores are present almost a decade before clinical dementia onset.

Syfte: Arbetets syfte var att beskriva äldres, 65 år +, självupplevda förändringar i aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor och skattning med VAS-skala, genomfördes på tio äldre personer som flyttat in på särskilt boende. Urvalet var ett bekvämlighetsurval kompletterat med ett sekundärt avsiktligt urval. Urvalet genomfördes på två särskilda boenden, ett i en större stad och ett i en mindre. En kvalitativ dataanalys genomfördes för att analysera intervjusvaren. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde förändringar i både aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Informanterna upplevde att de hade fler fritidsaktiviteter, eller rekreativa aktiviteter och färre måste-aktiviteter som städ eller tvätt. Många meningsfulla fysiska aktiviteter hade blivit svåra att utföra och ersatts med mindre krävande aktiviteter. Deras välbefinnande hade förbättrats på grund av ökad social kontakt och trygghet. Slutsats: Aktivitetsmönster och upplevt välbefinnande påverkades av flytt till särskilt boende. Även åldrandets aspekter upplevs ha varit en bidragande faktor till förändring. / Aim: The purpose of the thesis was to describe older adults (65 and older) perceptions about changes to their occupational patterns and wellbeing after a move to a special care facility. Method: A qualitative interview with semi-structured questions and estimated wellbeing on a VAS-scale was performed on ten older adults living in special care facilities. The sampling was a convenient sampling with a secondary purposive sampling. The sampling of participants was made from two separate special care facilities, one in a city and one in a town. A qualitative data analysis was performed to analyses the collected data.  Results: The result showed that the participants perceived changes to both occupational patterns and wellbeing after a move to a special care facility. The participants perceived that they had more recreational activities or leisure activities and less household chores or mustdo-activities after moving to a special care facility. Many meaningful physical activities had become hard to perform and had been replaced with less demanding activities.  Conclusion: Occupational patterns and estimated wellbeing was affected by the move to a special care facility. The aspects of aging were perceived to affect the change as well.

Syftet med den här forskningsstudien har varit att få kunskap om pedagogiska arbetssätt som passar för att utveckla åldrande kvinnoröster. Med en bakgrund som sångerska och sånglärare har jag upplevt svårigheter att hitta verktyg för att arbeta metodiskt med sångare, fysiologiskt och psykologiskt, som vill fortsätta sjunga långt upp i åren och som vill behålla sin röstkvalitet länge. För många är sång och en körgemenskap en stark faktor för livsglädje och sång har även en stor och viktig hälsoaspekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med tre sångpedagoger som även är körledare. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering och strukturering och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teorimodell. Resultatet visar att vanliga problem som uppstår hos åldrande kvinnoröster är förändringar i hormonbalansen, vilket gör slemhinnorna torrare. Detta kan leda till att övertonerna i rösten reduceras och rösten blir klangfattigare. En minskad lungvolym samt svårigheter att aktivera den nedre raka bukmuskeln kan ge ett ökat vibrato och svårigheter med att hålla ut toner. Resultatet visar också att det är av stor vikt som äldre sångare att vara fysiskt aktiv, arbeta aktivt med andningsteknik och att hela tiden ha en vilja att utveckla sin sångteknik. Målet för röstutveckling bör av pedagogen alltid sättas lite i överkant för att lärande ska kunna ske, enligt Vygotskijs teori om proximal utveckling. Forskningen av åldrande kvinnoröster är eftersatt och det är svårt att hitta metodikböcker i ämnet. Pedagogers samlade erfarenhet i ämnet är därför viktig i sammanhanget.

The aim of this study is to examine how notions of ageing, old age, life course and a good life is related to old peoples understanding of and their actions about their living situation. Notions, ideals and practices of home, ageing and old age are studied with ethnographic methods and analyzed with Sara Ahmeds phenomenological and queer theoretical tools ”the straight line” and ”orientation” to show how they relate to each other. The empirical material is based on 13 qualitative interviews with 15 persons who are more than 65 years old and live in different housing types in Sweden. The informants understanding of ageing and old age is one focus of the study, and the decision to move or not – and to where – is another. Even the experience of moving to a new place and the experience of elderly care in their home is described. The result shows that the decision of where to live and if, or when, it is necessary to move is often characterized by ambivalence during old age. It is related to two opposite norms about how to act during old age. Old people are expected to move as a preparation for negative changes in health, which follows a normative life course. At the same time, old people are expected to counteract their ageing by trying to stay in their home as long as possible. The event to move during old age can therefore be seen as a part in the process of becoming old. The opposite norms which old people have to relate to makes it difficult for old people to stay oriented. The study also shows that the feeling of home, the experiance of becoming old and orientation to norms affect each other.