Bakgrund: Omvårdnaden som ges på äldreboende bör präglas av respekt, värdighet och ett samarbete med den äldre. Utifrån den äldres behov kan sjuksköterskan samt omvårdnadspersonalen uppfylla den äldres önskemål. Syfte: Syftet är att beskriva äldres upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Äldre upplevde att vikten av gemenskap med andra och möjligheten till aktivitet hade betydelse för upplevelser av meningsfullhet. Äldre upplevde att omgivningen hade betydelse för hur de äldre upplevde sig uppmärksammade och kände trygghet samt igenkännande i den dagliga tillvaron. Äldre beskrev att livet på äldreboendet, antingen var deras största önskan eller största förlust. Äldre upplevde att en nedsatt kroppslig funktion kunde resultera i en önskan att bevara självständigheten samt att leva med dödens närvaro. Slutsats: Upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende är individuella, upplevelserna har samtidigt flertal gemensamma faktorer. Kunskap om hur äldre upplever den dagliga tillvaron på äldreboende, kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad förståelse över hur omvårdnad kan bidra till en meningsfull tillvaro. / Background: The care given to elderly residents should be characterized by respect, dignity and in collaboration with the elderly. Based on the needs of elderly, the nurse and nursing staff can meet the wishes of the elderly. Aim: The aim is to describe elderlies experiences of the daily life in nursing homes. Method: A systematic literature study based on 10 qualitative scientific articles. Result: The fellowship with others and the opportunities for activity was important for experiences of meaningfulness. The surroundings was important for how the elderly experienced attention, felt secure and acquaintance. Elderly described that life in the nursing home was either their greatest desire or greatest lost. Elderly experienced that a impaired bodily function could result in a desire to preserve independence and to live with the presence of death. Conclusion: Experiences of the daily life in nursing homes is individual, still the experiences have several common factors. Knowledge of how elderly experience the daily living in nursing homes, can help nurses gain an increased understanding of how the care can contribute to a meaningful existence.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.

<p>Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet <em>Passion för livet</em> i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att <em>Passion för livet</em> har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i <em>Passion för livet</em> hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.   </p>

<p>Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen. I och med att studien tar sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv förs parallellt en reflektion kring i vad mån människa och miljö påverkar och påverkas av varandra i skapandet av platsens fysiska och sociala dimensioner.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Verksamhetschefer, sjuksköterskor, utvecklingsledare och kostombud har påbörjat ett förbättringsarbete gällande kosten på ett särskilt boende för äldre i en mellansvensk kommun. <strong>Syftet</strong>: Att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattning om förbättringar, försämringar samt inflytande gällande måltidsmiljön, efter att riktlinjer kring kosthållningen införts. <strong>Metod</strong>: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Tjugofem omvårdnadspersonal intervjuades om sina uppfattningar. <strong>Resultat</strong>: Det framkom i studien att omvårdnadspersonalen till största del uppfattade att förbättringar skett kring kosthållningen efter införandet av de nya riktlinjerna. Omvårdnadspersonalen uppfattade att det hade påverkat de äldres vardag positivt genom: trevligare måltidsmiljö, hälsosammare och godare mat, kortare nattfasta samt ökat självbestämmande för de äldre. Det som uppfattades negativt var att det nya arbetssättet uppfattades som stressigt för viss personal på grund ökad disk och längre måltider. Flertalet av omvårdnadspersonalen uppfattade att de inte varit delaktiga i utformningen av riktlinjerna och det fanns svårigheter att få all personal till att arbeta enligt riktlinjerna. <strong>Slutsats:</strong> Författaren menar att denna studie har visat att det går att utföra förändringsarbete med gott resultat.</p> / <p><strong>Background</strong>: In one district of Sweden, improvements in the diets of the older people in a nursing home are being implemented by staff.  The staff included managers, nurses, dietary assistants and development workers. <strong>Aim</strong>: To explore nursing assistant perceptions of the advantages, disadvantages and influence around the meal environment after implementing new guidelines. <strong>Method</strong>: A descriptive design with a qualitative approach Twenty-five nursing assistants were interviewed about their perceptions. <strong>Results</strong>: It was found that the perceptions of the majority of the nursing assistants’ were some improvement in the wake of the new dietary guidelines. Furthermore, it was reported that the guidelines had appeared to affect the elderly in a positive fashion by improving the meal time environment, by providing healthier and better quality food, shortening the period between meals at night and increased their autonomy. The disadvantages of the new guidelines were that some staff found the new approach stressful owing to an increased amount of cleaning and longer meal times. In addition, the majority of staff felt that they were not included in the creation of the guidelines and there were also difficulties in implementing them across all staff members. <strong>Conclusion</strong>: According to the author this study shows that it is possible to work for change to the better in the care for older people.</p>

No description available.

No description available.

No description available.