Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därför är det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsan för människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för den enskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun. Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt 15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevarad hälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighet att ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan av delaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomlig information, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktiv och delta i samhället. Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivt för att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur vi ska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhälle som är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, även som senior. / Age friendly cities Kristianstad Kommun

This study, carried through interviews with six individual elderly persons, describes their stories in regards to how they experience growing old in Sweden as well as the connection between having a different ethnic background in the aging process. Therefore, the main purpose of this study is to highlight important themes and issues, i.e. the shortcomings and the advantages of growing old in Sweden, which these persons experience in their everyday life. As many of them have not by their own choice chosen to grow old in Sweden, the importance of having a relationship with fellow countrymen, being able to communicate in their own native language as well as have a basic knowledge about the elderly care system are aspects these individuals emphasize to be of great importance. The result of this study, based on several theories that reflect over individuality and perspective ethnicity, indicates that aging is based on an individual primary process experience and that there are no rights and wrongs of how one should deal with/experience the growing old process. To understand the experience of each individual, you also have to have an insight in the individuals’ former life, which is the understanding of circumstances in the individual’s former social environment in their home country.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är:Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden.Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut. Åldrandet på landsbygden var för oss ett okänt ämne och genom vår undersökning vill vi ta reda på om vissa stereotyper man läser om är sanna eller inte. / The purpose with this essay is to examine how the elderly grow old on the countryside and how they perceive their own situation with growing old on the countryside. The essay is a qualitative study with an exploratory character that was conducted by unstructured interviews with people living in the countryside and with people from home-help services.Keywords: family tradition, countryside, life quality, aging

Ett projekt som samlar strategier för seniorbostäder och om relationen till hemmet. / A project about strategies for senior housing and the relationship to the home.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. / Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka hur Uppvidinge kommun i centrala Småland arbetar med frågorna om pågående befolkningsminskning och pågående åldrande inom kommunen. Genom en intervjustudie har totalt sex tjänstemän från olika delar av den kommunala verksamheten valts ut för att besvara de frågorna om hur Uppvidinge kommun i dag förhåller sig till en befolkningsminskning och en åldrande population. Resultatet från intervjuerna visar att Uppvidinge kommun i dag har få planer vad det gäller att förhålla sig till befolkningsminskningen. Allt fokus ligger i stället på att göra kommunen mer attraktiv, för att på så sätt få fler människor att vilja flytta till kommunen. Gällande åldrandet i kommunen anser respondenterna att kommunen i framtiden kommer behöva vidta vissa åtgärder för att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Som exempel lyfts en centralisering av vissa delar av den kommunala verksamheten fram som ett måste för att kunna upprätthålla tillbörlig service.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika föreställningar kring ålder och åldrande ser ut bland kvinnor i trettioårsåldern i Stockholm. Uppsatsen baseras på fyra stycken intervjuer som har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som performativitet och livsmanus. Resultatet visar på att ålder ges mening genom interaktion, handlingar och ord samt att informanterna uppfattar ett livsmanus, men förhåller sig på olika sätt till det. Att avvika från livsmanuset kan få konsekvenser och hur stora de blir beror på vilka sammanhang man befinner sig i. Det kan även leda till stress och ångest hos den egna individen, men behöver inte nödvändigtvis vara så. Hur man själv och andra uppfattar ens egen ålder kan påverkas av sammanhang, situation och livsstil. Det framkom även föreställningar om tjugoårsåldern som en fri och tillåtande period som till skillnad från trettioårsåldern kommer utan en förväntan på att fatta några större beslut, agera ansvarsfullt och “veta”. Resultatet visar även på att ansvar förväntas öka i takt med åldern samt en komplexitet i att åldrande både kan förknippas med förfall och förlust samtidigt som utveckling och ökad erfarenhet.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är vanligt hos äldre (+65) och en anledning till det kan vara rörelserädsla som orsakas av smärta och fallrädsla. För att identifiera och behandla rörelserädsla behöver fysioterapeuten ta hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar beteendet och för att bryta mönstret och främja fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos äldre med rörelserädsla inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsurval gjordes och sex fysioterapeuter deltog. Studiens material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen gav tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var att skapa förutsättningar i mötet med patienten, viktigt att förändra patientens tankar, känslor och vanor samt att närma sig fysisk aktivitet på ett lugnt sätt. Slutsats: För att främja den fysiska aktiviteten upplevde deltagarna att det var viktigt att identifiera rörelserädsla, öka förståelsen för smärtan samt stärka självförtroendet för fysisk aktivitet och därmed self-efficacy för beteendet. Vidare var det viktigt att lugnt introducera aktiviteter som var viktiga för patienten.

Nordic Paper Åmotfors tillverkar elektrotekniskt papper som används till att isolera lindningarna i transformatorer. Det är viktigt att bibehålla papprets egenskaper under en mycket lång tid då en transformators livlängd är lång. Syftet med detta examensarbete var att undersöka huruvida tillsats av en kemikalie bestående av dicyandiamid kan fördröja åldrandet av de papper som Nordic Paper tillverkar. Förhoppningen var att deras papper därefter skulle klara de krav-parametrar som finns för papper som åldrats i olja. Kemikalien som användes var Cartafix® WE liquid. Försök utfördes där olika kemikaliedoseringar tillsattes i mälden. Pappersark tillverkades och kvävehalten mättes därefter för att verifiera att kemikalien fastnat i de färdiga papprena. Pappers-arken åldrades sedan endera i olja eller i luft, och den kvarvarande polymerisationsgraden (DP) mättes. Sprängstyrke- och konduktivitetstester utfördes också. Papper som Nordic Paper tillverkat beströks med olika kemikaliedoseringar och samma tester utfördes även på dessa. Resultaten visade att retentionen av kemikalien var låg. Kvävehalten blev inte högre än 1 % och detta skedde vid 10-20 % kemikalietillsats. Efter åldring i olja minskade DP relativt mycket, vilket medförde att papprena inte uppnådde de uppsatta kraven (maximalt 50 % minskning). Tillsats av kemikalien förbättrade dock papprets åldringsegenskaper med nästan 45 % om icke-modifierat papper jämförs med det modifierade pappret som hade högst DP (10 % kemikalietillsats, vilket motsvarade 1 % kvävehalt). Papper som modifierats med kemikalietillsats i mälden gav lägre DP då åldringen skett i luft jämfört med icke-modifierat papper. DP minskade avsevärt efter åldring för papper som bestrukits med kemikalien. Kemikalietillsats försämrade både sprängstyrkan och konduktivteten. / Nordic Paper Åmotfors manufactures electro technical paper that is used to isolate the windings in transformers. It is important to maintain the properties of the paper during a long period of time because the life of a transformer is extensive. The purpose of this thesis was to investigate whether or not addition by a chemical consisting of dicyandiamide could delay the ageing of the papers that Nordic Paper manufactures. The aspiration was that their paper would then fulfil the requirements that are applicable to papers that have been aged in oil. The chemical that was utilised is called Cartafix® WE liquid. Experiments were conducted where different dosages of the chemical were added to the stock. Sheets of paper were manufactured and the nitrogen level was then measured in order to verify that the chemical had been fused in the finished paper. The paper sheets were then aged in either oil or air and the remaining degree of polymerisation was measured. Bursting strength and conductivity were also evaluated. Papers that Nordic Paper had manufactured were coated with different dosages of the chemical and then investigated in the same manner. The results showed that the retention of the chemical was relatively low. The nitrogen level did not exceed 1 %, which occurred at 10-20 % addition of the chemical. After ageing in oil, the degree of polymerisation was significantly reduced, which meant that the papers did not fulfil the requirement of a maximum of 50 % reduction. The addition of the chemical did however improve the ageing resistance with nearly 45 % if the unmodified paper is compared to the modified paper with the highest degree of polymerisation (10 % addition, equivalent to 1 % nitrogen). Papers that had been modified by addition of chemicals in the stock and had been aged in air exhibited lower degree of polymerisation than unmodified paper. The degree of polymerisation was significantly reduced for papers that had been coated and aged in air. Addition of chemicals resulted in both lower bursting strength and lower conductivity.

SAMMANFATTNING: Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.