Students should be given the opportunity to learn about, through, and for democracy in order to be able to act in the present and the future. In the subject of social studies, students should be given the opportunity to develop factual knowledge about democracy, and this should be done through democratic methods. According to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre Lgr 22 (the Swedish curriculum, 2022a), stu- dents should be developed into democratic citizens with good values and skills. In order for students to develop into that, they need to learn about, through and for democracy. When students acquire factual knowledge about democracy and learn through democratic methods, they learn for democracy, and both of the school's main missions are pursued. To answer the purpose and research questions regarding how the democracy mission is de- scribed in textbooks for social studies in grades 4-6, Biesta and Dewey's views on educa- tion and democracy are used.The study was conducted using a qualitative method in the form of a qualitative text anal- ysis of the textbooks. The collected data from the seven textbooks generated an analysis of text and tasks to determine how the democracy mission was presented and described. The results showed that parts of the democracy mission were presented in all textbooks, but there were two textbooks that presented the entire mission about, through, and for de- mocracy. It emerged that the teacher's role in instruction is important for students to be given the opportunity to learn about the democracy mission, as not all textbooks covered the entire mission. / Elever ska ges möjlighet att lära om, genom och för demokrati för att kunna verka i samti- den och framtiden. I samhällskunskapsämnet ska elever ges möjlighet att utveckla fakta- kunskaper om demokrati och detta genom demokratiska arbetssätt. Läroplan för grundsko- lan, förskoleklassen fritidshemmet Lgr 22 (Skolverket, 2022a) skriver att elever ska ut- vecklas till demokratiska medborgare med goda värderingar och färdigheter. För att elever ska utvecklas till det behöver de lära sig om, genom och för demokrati. När elever får faktakunskaper om demokrati och lära genom demokratiska arbetssätt lär de sig för demo- krati och hela skolans två huvuduppdrag arbetas utifrån. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kring på vilka sätt och hur demokratiuppdraget beskrivs i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4–6 används Biesta och Deweys syn på utbildning och demo- krati.Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av en kvalitativ textanalys av läro- medel. Insamlade data från de sju läromedlen genererade i en analys av text och uppgifter för att få fram hur demokratiuppdraget framställdes och beskrevs. Resultatet visade på att delar av demokratiuppdraget framställdes i alla läromedel men det var två läromedel som framställde hela uppdraget om, genom och för demokrati. Det framkom att lärarens roll i undervisningen är viktig för att elever ska ges möjlighet att lära kring demokratiuppdraget då alla läromedel inte täckte hela uppdraget.

Från och med 2018 finns programmering inskrivet i den svenska läroplanen. Införandet av programmering har dock visat sig vara problematiskt då det medfört både ett behov av kompetensutveckling och svårigheter med att tolka vad programmering ska användas till. Framförallt är det oklart om programmering ska användas för att utveckla datalogiskt tänkande eller för att behandla ett visst ämnesinnehåll. I och med att undervisningen i att programmera åligger matematikämnet hamnar specifikt tekniklärare i ett dilemma. Å ena sidan ska teknikundervisningen använda programmering som ett verktyg men å andra sidan inte undervisa i hur man programmerar. Tidigare forskning på området är sparsam och har undersökt dels hur elever förstår programmering i tekniska lösningar och dels hur tekniklärare i årskurs 7-9 beskriver användning av programmering i sin teknikundervisning. Syftet med studien är därför för det första att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning. För det andra  att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver samarbetet med matematikämnet gällande undervisning i programmering. Studien har med en fenomenografisk forskningsansats kommit fram till att de intervjuade tekniklärarna i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning utifrån fyra distinkt skilda kategorier: ”Nu programmerar vi”, Ämnesövergripande, ”Vi pratar om alla möjliga olika maskiner” och ”Dom har färdiga koncept”. Framförallt används programmering som ett verktyg för att programmera i sig och inte för att behandla något innehåll i teknikämnet. Ingen av de intervjuade lärarna gör någon skillnad på programmering i matematik och teknik.

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur tre verksamma matematiklärare säger sig arbeta med laborativt material i matematikundervisningen, för årskurs 4–6, eftersom läraren har stor påverkan på utfallet av användandet av laborativt material för matematisk förståelse. Det är även av intresse att utifrån lärarnas yrkeskunskap och praktik belysa möjligheter och hinder i att använda laborativt material i matematikundervisningen. Studien genomfördes genom semi­strukturerade intervjuer med utgångpunkt i två arbetssätt och principer för framgångsrikt arbete med laborativt material. Resultatet visar att de deltagande lärarna uttrycker en vilja i att använda både undersökande och demon­strerande arbetssätt med laborativt material. De tenderar att använda laborativt material demonstrerande för att hjälpa elever att förstå det abstrakta eller en given metod. Dock såg de en vinst i att först ge eleverna erfarenheter med laborativt material för att sedan bygga upp förståelsen. Det som uppmärk­sammades var de eventuella negativa normer kring användandet av laborativt material som kan uppstå från enbart arbete med ett av arbetssätten och att det ytterligare påvisar lärarens roll i hur han eller hon använder laborativt material i matematikundervisningen. / The aim of the study is to examine three mathematic teachers working in grades 4-6 and how they say they work with manipulatives to increase students´ understanding. This is because of the important role teachers have when working with manipulatives. It is also of interest to examine the benefits and disadvantages of using manipulatives in mathematics education. The study was carried through with semi-structured interviews with a foundation in two working practices and principles for successful use of manipulatives. The results show that the participating teachers expresses a desire to use both exploratory and demonstrating work practices when working with manipulatives. The teachers tend to use manipulatives in a demonstrating way to help students in their understanding of the abstract mathematics or help them understand a given method. However, the teachers saw an advantage of first introduce the manipulatives to create learning experiences and then gradually build the understanding. The results draw attention to negative norms regarding the use of manipulatives in a way were solely a demonstrating method is being used. This highlights the importance of the teacher´s role and how he or she uses the manipulatives in mathematics education.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur aktuell skönlitteratur för barn i åldrarna 9 -12 år förmedlar genus och traditionella könsnormer. Studien syftar också till att undersöka hur värden som förmedlas i litteraturen korrelerar med läroplanens värdegrund. För att genomföra studien använder vi diskursanalys som metod. Vi använder en matris och ett motsatsschema för att jämföra manliga egenskaper, respektive kvinnliga egenskaper samt attribut hos karaktärerna i den utvalda litteraturen. Studiens slutsats visar att det förekommer både traditionella och icke- traditionella könsstereotyper i den undersökta litteraturen och dessa stereotyper kan påverka elevernas identitetsutveckling och uppfattning av genus. Studiens slutsats visar även vikten av att lärare använder sig av litteraturdidaktisk undervisning för att ge eleverna verktyg för att att kunna tolka skönlitteratur. Genom att använda skönlitteratur litteraturdidaktiskt ger lärare elever strategier för att självständigt reflektera och problematisera text ur ett normkritiskt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka vilka strategier lärare säger sig använda för att motivera eleverna i matematik. Under en längre tid har det rapporterats om att elevernas motivation i matematik sjunker i åldrarna 10–12 år och att lärare upplever en viss osäkerhet i hur de ska få sina elever motiverade i skolarbetet. Det finns studier om hur lärare kan använda sig av olika strategier för att motivera sina elever att prestera i matematik. För att besvara syftet med studien valde vi att använda oss av frågorna: ” Vad säger sig lärare i årskurs 4–6 använda för strategier för att motivera elever i matematik?”, ”Har lärares strategier förändrats över tid eller beroende på vilken årskurs som de undervisar i?”, ”Upplever lärare någon skillnad i elevers motivation beroende på årskurs eller skolämne?”. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och för att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys. Urvalet av deltagande lärare skedde genom ett bekvämlighetsurval och med lärare som undervisar i ämnet matematik i årskurs 4–6. Resultatet av studien visar att lärare säger sig använda strategier för att motivera sina elever i matematik som grundar sig i tidigare forskning. Dock visar även resultatet att lärare inte alltid är medvetna om att de motiverar sina elever med fungerande strategier. Slutsatsen är att lärare kan bli mer medvetna om vilka strategier som kan fungera för att motivera eleverna att prestera i matematik. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten om vilka strategier som kan fungera för att öka eller bibehålla elevernas motivation i matematik.

The purpose of this study is to investigate the effects of self-assessment in writing in the Swedish subject. This has been done through the research questions, “how does the pupils’ handling of language rules and formalities change during self-assessment?”, as well as “how does it affect the teacher’s conditions to assess pupil texts if the pupils’ carry out/completed self-assessment?”. The study’s theoretical starting point has been the socio-cultural perspective and the concepts of “mediation”, “artefacts” and “appropriation” have been the basis for analysis of the results. The study has been conducted through a Lesson study where two different teaching arrangements were carried out, at two different schools in two different grades. Both classes had to complete a lesson in writing where self-assessment was not used, and then to conduct a lesson where self-assessment was carried out by having pupils use checklists to self-assess their own texts. The results from the two different teaching arrangements were then compared with each other.   The result shows that self-assessment through the checklist raised the quality of the pupils’ texts when it comes to handling language rules and formality. Overall, 27 out of the 32 pupils made fewer errors in the lesson where the checklist was used. A total of 149 errors were made in the lesson without a checklist and 64 errors in the lesson where the checklist was used. The results show that the checklist could function as a supplement to the teacher’s assessment regarding language rules and formality, but cannot be considered to replace this assessment entirely. On the other hand, the lower number of errors the pupils make with the help of the checklist can cause the teacher’s conditions to change, as the teacher needs to spend less time on just this.

Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka erfarenheter lärare i årskurs 4–6 anser sig erbjuda elever vid systematiska undersökningar i ämnet kemi. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurserna 4–6 som undervisar eller har undervisat i kemi. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att systematiska undersökningar har en stor betydelse inom kemiämnet. Lärarna som deltog i studien förklarade att systematiska undersökningar gör att eleverna bland annat finner intresse för kemiämnet, samtidigt finns det en risk att för mycket fokus hamnar på att väcka elevernas intresse. Resultatet visar också hur lärarna väljer att undervisa genom systematiska undersökningar. Lärarna berättade att elevernas eget ansvarstagande och samarbete i grupp var en viktig förmåga som eleverna behöver öva på men är utmanande att uppfylla i undervisningen. Resultaten visade även att majoriteten av lärarna som deltog i studien upplever att de ibland behöver reducera kemiinnehåll för att möta eleverna inlärningsbehov. Konsekvensen av detta blir att eleverna går miste om att fördjupa sina kunskaper om naturvetenskapliga fenomen vid systematiska undersökningar.

Textskapande kan ses som ett viktigt redskap för elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap. Textskapande i de naturorienterande ämnena är också ett av de sätt med vilket elever kan närma sig en scientific literacy. Scientific literacy handlar om att i de naturvetenskapliga ämnena uttrycks naturvetenskapens världsbild både genom själva innehållet och genom de språkliga aktiviteter som eleverna deltar i. Tidigare forskning inom området har främst varit inriktad på frågan huruvida skrivande kan leda till lärande inom naturvetenskap. Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs4–6 upplever att textskapande kan främja lärandet i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio grundskollärare. Slutsatsen som dras är att det de facto är en konst att få till ett skrivande eller textskapande som främjar lärandet inaturvetenskap. För att få till ett skrivande eller textskapande som främjar elevernas lärande i naturvetenskap behöver många olika aspekter beaktas. Det handlar både om olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda innan lärare och elever går in i klassrummet men även vilka aktiviteter lärare med fördel kan organisera i klassrummet i syfte att främja lärandet genom textskapande. Om dessa förutsättningar är uppfyllda visar undersökningen att lärarna upplever att skrivande eller textskapande kan främja olika typer av lärande, såsom vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att läsa och skriva naturvetenskapligt innehåll. Orsaken till att skrivande eller textskapande främjar detta lärande hos eleverna upplever lärarna bland annat beror på att skrivande och textskapande befäster kunskap och ger eleverna möjlighet att reflektera över det naturvetenskapliga innehållet. I examensarbetet introduceras en modell av scientific literacy baserad på Norris och Phillips (2003) samt Yore och Treagust (2006). Denna modell modifieras sedan utifrån aspekter som kommit fram i undersökningen. Modellen gällande scientific literacy kan användas som vägledning av de lärare som vill arbeta medvetet med skrivande och textskapande inom naturvetenskap. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.