Concrete is widely used in modern construction, particularly for building foundations. However, the materials included in concrete constructions have a significant negative impact on the environment. To mitigate this, the construction industry must explore more environmentally friendly alternatives. This study focuses on a relatively new technique called the Koljern foundation, which replaces traditional reinforced concrete slabs with a combination of cellular glass and lightweight steel beams. The cellular glass used in this technique is made up of approximately 60% recycled glass and possesses excellent insulation and strength properties. The report compares the cost and environmental impact of the traditional concrete slab with the Koljern foundation. Other factors considered in this study includes construction time, waste, and potential for reuse. A case study was conducted on a preschool building in Gunsta, serving as a reference for the analysis. Climate and cost calculations were performed using Bidcon software, along with manual calculations. The Gunsta preschool utilized green concrete for its foundation slab, and this is also included in the comparison to provide a broader perspective. The results demonstrate that opting for a Koljern foundation reduces environmental impact by 50% compared to a traditional concrete foundation, although costs increase by 103%. When compared to green concrete, the Koljern foundation has a nearly 42% lower carbon footprint but incurs a cost increase of 101%. Green concrete has a nearly 13% lower carbon footprint compared to traditional concrete. The price difference between green and traditional concrete is only 1%, with green concrete being the more expensive option. Furthermore, the Koljern foundation generates minimal waste due to the prefabrication of Koljern elements by Evia AB. In conclusion, the result of the study shows that a slab-on-grade foundation using the Koljern technique can be a possible alternative to the traditional concrete solution, depending on the specific project's objectives and goals. Despite higher costs, the Koljern foundation greatly reduces environmental impact, construction time, and enables high reusability.

Syfte – Syftet med studien är att Identifiera förbättringsmöjligheter och kritiska faktorer genom att studera returflödet för litiumjonbatterier ur ett miljöperspektiv. Genom att studera returflödet för litiumjonbatterier kan det hjälpa till att ta reda på hur flödet kan se ut för att minimera miljöpåverkan. Detta görs för att bidra med kunskap till återvinningsbranschen om hur returflödet för litiumjonbatterier ser ut idag och hur det förbättras i framtiden.  För att uppnå syftet med studien har två frågeställningar tagits fram:  [1] Hur kan returflödet för litiumjonbatterier förbättras ur ett miljöperspektiv?  [2] Vilka kritiska faktorer kan beaktas vid utformningen av returflödet för litiumjonbatterier?  Metod – Studien har utförts som en fallstudie på ett av Sveriges största återvinningsbolag. Forskarna startade med en förstudie i form av en ostrukturerad observation på fallföretagets återvinningsstation. Vidare hölls en ostrukturerad workshop med den strategiska logistikchefen och en affärsutvecklare inom batterier på fallföretaget. Förstudien gav forskarna en fördjupad kunskap i det aktuella ämnet och därpå kunde ett teoretiskt ramverk byggas upp för att stödja studien. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna har kvalitativ datainsamling i form av tre intervjuer och dokumentationsstudie utförts. För att besvara studiens syfte har det teoretiska ramverket och den insamlade empirin analyserats och ställts mot varandra.  Resultat – Returflödet för litiumjonbatterier kan förbättras genom att utforma ett navsystem. Navsystemet innebär i praktiken att det kan anläggas mellanlagringstationer där litiumjonbatterierna plockas isär och djupurladdas. Mellanlagringen minimerar avståndet som litiumjonbatterierna behöver fraktas innan de är djupurladdade vilket bidrar till att enklare emballage kan användas och ökad fyllnadsgrad vid transport. Enklare emballage och ökad fyllnadsgrad bidrar till att minska miljöpåverkan i returflödet för litiumjonbatterier. En optimeringsmodell kan användas för att minimera antalet tonkilometer som krävs för att transportera litiumjonbatterier mellan flödets alla delar. Vidare identifierades kritiska faktorer som påverkar returflödets utformning. De kritiska faktorerna som identifierades var:  - Ökade volymer  - Farligt gods  - Skadade batterier  - Nytt forskningsområde  - Osäkerhet i varifrån LIB kommer in i flödet  Studien har bidragit med kunskap för återvinningsbranschen genom att besvara frågeställningarna och därför anses studiens syfte uppnått.  Implikationer – Studiens resultat kan användas av återvinningsbranschen för att förstå returflödet av litiumjonbatterier och hur flödet kan förbättras. Resultatet kan även ge indikationer på vilka kritiska faktorer som behöver tas hänsyn till vid utformning av returflödet för litiumjonbatterier. Studien bidrar med kunskap till vidare forskning inom området för hanteringen av litiumjonbatterier.  Begränsningar – Det kan ifrågasättas om studien kan generaliseras för alla parter i återvinningsbranschen då studien bygger sitt resultat på endast ett fall. Studiens ämne är outforskat och därmed inte helt okomplicerat att studera på grund av brist på kunskap och tidigare forskning. Det studerade ämnet består av processer som inte finns på plats idag och således kan studiens resultat inte valideras då scenariot är en bit bort i framtiden. / Purpose – The purpose of the study is to identify opportunities for improvement and critical factors by studying the return flow of lithium-ion batteries from an environmental perspective. By investigating the return flow of lithium-ion batteries, it can help to find out what the flow might look like to minimize the environmental impact. This is done to contribute knowledge to the recycling industry about what the return flow for lithium-ion batteries looks like today and how it can be improved in the future.  To achieve the purpose of the study, two research questions have been raised:  [1] How can the reverse logistics for the collection of lithium-ion batteries be improved from an environmental perspective?  [2] What critical factors can be considered in the design of reverse logistics for lithium-ion batteries?  Method – The study was carried out as a case study at one of Sweden's largest recycling companies. The researchers started with a pilot study in the form of an unstructured observation at the case company recycling station. Furthermore, an unstructured workshop was held with the strategic logistics manager and a battery business developer at the case company. The pilot study gave the researchers an in-depth knowledge of the current subject and then a theoretical framework could be built up to support the study. In order to fulfil the purpose of the study and answer the research questions, qualitative data collection in the form of three interviews and documentation studies has been performed. To answer the purpose of the study the theoretical framework and the collected empirical data have been analysed and set against each other.  Findings –The reverse logistics when collecting lithium-ion batteries can be improved by designing a hub and spoke system. The hub and spoke system are in practice that intermediate storage stations can be built where the lithium-ion batteries are disassembled and deep discharged. The intermediate storage minimizes the distance that the lithium-ion batteries need to be transported before they are deep discharged, which contributes to simpler packaging being used and an increased degree of filling during transport. Simpler packaging and an increased degree of filling help to reduce the environmental impact of the reverse logistics for lithium-ion batteries. An optimization model can be used to minimize the number of tonne-kilometres required to transport lithium-ion batteries between all parts of the flow. Furthermore, critical factors were identified that affect the design of the reverse logistics. The critical factors identified were:  - Growing volumes  - Dangerous goods  - Damaged batteries  - New phenomenon  - Uncertainty in where lithium-ion batteries come into the flow  The study has contributed knowledge for the recycling industry by answering the questions and therefore the purpose of the study is considered to have been achieved.  Implications – The results of the study can be used by the recycling industry to understand the reverse logistics of lithium-ion batteries and how the flow can be improved. The result can also give indications of which critical factors need to be considered when designing the return flow for lithium-ion batteries. The study contributes with knowledge to further research in the field of handling lithium-ion batteries.  Limitations – It can be questioned whether the study can be generalized for all parties in the recycling industry as the study bases its results on only one case. The subject of the study is unexplored and thus not completely uncomplicated to study due to lack of knowledge and previous research. The studied subject consists of processes that are not in place today and therefor the results of the study cannot be validated as the scenario is a bit far in the future.

Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.

Purpose – The aim of the study is to investigate the possibilities for circular economy in acrylicplastic in the lighting industry. To answer the purpose, it was broken down into two researchquestions: [1] What characterizes the handling of acrylic plastic waste by lighting manufacturers? [2] How can lighting manufacturers achieve a more circular handling of acrylic plastic waste? Method – To be able to answer the research questions, a case study was conducted at acompany active in the lighting industry. The data collection consisted of observations,interviews, and document studies. The observations were unmasked and of a direct nature. Theinterviews that were held were both unstructured and semi-structured. The documents wereinvoices and quotations mostly collected from the case company. Furthermore, four differentsolutions were developed with help of the theoretical framework and collected data. The empiricand the theoretical chapters were compared to be able to analyse and answer the researchquestions. Findings – The study shows that a company in the lighting industry throw away plastic lensesas they believe that they have no use for them. The lenses are made of acrylic plastic and arethrown in combustible waste. The waste goes to energy recovery that provides electricity,district heating and district cooling. During the combustion process, carbon dioxide is releasedwhich affects the environment. It is better to let the waste go to energy recovery than landfilling.To achieve a more circular handling of acrylic plastic waste, it is recommended to first andforemost reduce the waste. It is the result of one of the solution proposals "Minimize worksteps" which involves a point effort to take advantage of acrylic plastic instead of throwing itaway. In situations where there is no possibility of reducing, companies should instead try toreuse the acrylic lenses, which is a result of the solution proposal "reuse". In 2024, there willopen a new chemical recycling centre in Sweden that companies should keep track of. Implications – The study has implications for companies in the lighting industry that useacrylic plastic. It is also suitable for companies outside the lighting industry that handle acrylicplastic waste, as the study contributes to increased knowledge about circular economy and howacrylic plastic waste should be handled to benefit the circular economy. The study helps tohighlight potential approaches for environmentally friendly handling of acrylic plastic. A newrecycling centre opens 2024 in Stenungsund, which is the first in Sweden that can chemicallyrecycle acrylic plastic. It is recommended to talk to them early to review costs and opportunitiesthat arise in connection with the opening of the recycling centre. Limitations – The environmental impact of the study is measured in carbon dioxideemissions. No other environmental aspects are considered as carbon dioxide includes the areasthat are relevant, based on the size of the study. Due to the time constraint, the study wasconducted on only one case company, which may lower credibility. More companies should bestudied in order to further generalize and strengthen credibility even more.

This study was conducted to evaluate if Polonite® could remove Phosphorus from Sandvik’s wastewater that naturally forms during steelmaking, and hence be proficiently used as a precursor of the neutralization process of said steel plant. Currently lime (CaO) is mixed with the wastewater which creates clean water and sediments, that later need to be landfilled. Due to the high Phosphorus content in the sediments these cannot be recycled back into the production, this result in a loss of important elements. The aim is therefore to remove the Phosphorus to a target level of 1-2 [mg/L]. In fact, the Phosphorus present in the wastewater drifts in the solid particles derived by the neutralization process, impairing their possible recirculation as slag builders. To evaluate the purifying abilities of Polonite® a batch test and a column test were conducted. During the column test measurements of pH and conductivity were made. To analyze the composition, Inductively Coupled Plasma (ICP) tests were performed. No clear correlation between the pH and the conductivity of the water could be established from the results. Overall the Polonite® removed high amount of Phosphorus from the wastewater. The target level of 1-2 [mg/L] Phosphorus was achieved in the batch test. Although, Polonite® also incidentally absorbed most of the Fluorine present in the wastewater making it a questionable choice for the process, as Fluorine is desirable in large quantities in the sediments if used as slag builders. As no ICP results were received from the column test only pH and conductivity are discussed. / Denna studie utfördes för att utvärdera om Polonite® kunde rena Fosfor från Sandvik’s avfallsvatten som naturligt uppkommer från stålprocesserna, och använda det som ett försteg i neutraliseringsprocessen. Idag blandas kalk (CaO) med avfallsvattnet vilket resulterar i rent vatten och sediment, dessa deponeras sedan. På grund av den höga halten Fosfor i sedimenten kan dessa inte återcirkuleras in i produktionen, detta leder till att viktiga ämnen går förlorade. Målet är därför att sänka halten Fosfor till en nivå på 1-2 [mg/L]. Fosfor i avfallsvattnet driver i de fasta partiklarna från neutraliseringsprocessen, vilket förhindrar möjligheterna att återanvända dem som slaggbildare. För att utvärdera Polonites® reningsförmåga gjordes ett kolumntest och ett skaktest. Under kolumntestet mättes pH och konduktivitet. För att analysera innehållet i vattnet gjordes ICP-tester på det renade vattnet. Inget tydligt samband mellan konduktiviteten och pH kunde fastställas från resultaten. Överlag hade Polonite® en hög grad av rening av Fosfor. Den givna mängden av Fosfor uppnåddes i skaktestet. Olyckligtvis hade Polonite® även en hög reningsgrad av Fluor som även fanns i avfallsvattnet, vilket gjorde Polonite® tvivelaktigt försteg i denna process, då Fluorrikt vatten är önskat för att kunna användas som slaggbildare. Då inga ICP-resultat har mottagits diskuteras enbart pH och konduktivitet för kolumntesterna.

Textilkonsumtion i världen har ökat drastiskt under de senaste decennierna, vilket också syns i övergången till att fast fashion nu dominerar textilindustrin. Även i Sverige har konsumtionen ökat, vilket bidrar till att textilindustrin skapar allvarliga följder för miljön. Textilåterbruk och återvinning har under tiden släpat efter och ännu idag återvinns enbart enstaka procent av allt textilavfall. Enligt ett EU-direktiv ska samtliga EU-medlemmar år 2025 införa systematisk separat insamling av textilier. Detta erbjuder möjligheter till ökat återbruk och återvinning, men innebär också utmaningar för hantering av ökade flöden av separat textilavfall. En typ av teknologi som kan vara till hjälp för detta ändamål är automatiserad sortering. I denna rapport undersöks genom en litteraturstudie samt en intervjustudie, med aktörer inom återbruks- och återvinningsområdet, vilken inverkan sorteringsprocesser har på återvinning och textilflöden. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå samspelet mellan automatiserad sortering och andra processer på en högre nivå, men även tekniska aspekter som inverkar på detta diskuteras. Från undersökningen framkom att automatiserad sortering spelar en begränsad men växande roll för textilflöden, där teknik baserat på nära infrarött ljus och spektrografi är vad som huvudsakligen används. Det finns en stor osäkerhet bland aktörer inom återvinning och återbruk gällande hur separat textilinsamling kommer att implementeras och om det kommer att finansieras via utökat producentansvar eller inte, vilket försvårar utveckling inom området. Det saknas teknik för att möjliggöra automatisering av många steg i den manuella sorteringsprocessen. För att öka automatiseringsgraden ser sig AI-baserade lösningar som det mest lovande utvecklingsområdet, men då det saknas välfinansierade projekt inom detta riskerar utvecklingen gå långsamt. Återvinning utgör enbart en del, som nu är mycket liten, i lösningen av textilindustrins miljöproblem varför minskning av textilkonsumtion generellt, samt förlängningen av textiliers livslängder fortsatt bör prioriteras. / Textile consumption worldwide has increased dramatically in recent decades, as evidenced by the overall transition to fast fashion which now dominates the textile industry. Consumption has also increased in Sweden, contributing to grave environmental consequences caused by the textile industry. Textile reuse and recycling has lagged behind, and to this day, only a fraction of all textile waste is recycled. According to an EU directive, all EU member states are required to implement systematic separate collection of textiles by 2025. This offers opportunities for increased reuse and recycling but also poses challenges for the management of increased flows of separated textile waste. One type of technology that can be useful for this purpose is automated sorting. This report examines, through a literature review as well as an interview study with actors in the reuse and recycling sector, the impact of sorting processes on recycling and textile flows. The primary focus of the report is on understanding the interaction between automated sorting and other processes at a higher level, however technical aspects that affect this are also discussed. The investigation revealed that automated sorting plays a limited but growing role in textile flows, where technology based on near-infrared light and spectroscopy is primarily used. There is a great deal of uncertainty among stakeholders within the recycling and reuse sector regarding how textile collection will be implemented and whether it will be financed through extended producer responsibility or not, which impedes development. With regard to many of the steps involved in manual textile sorting, there is currently no technology that would enable their automation. To increase the level of automation, AI-based solutions appear to constitute the most promising area of development, but the lack of well-funded projects in this area risks slowing down progress. Recycling represents only a small part of the solution to the environmental problems of the textile industry, which is why reducing overall textile consumption and extending the textile lifespans should continue to be prioritized.

The focus of the project is recycling of the insulation material mineral wool. The aim is to investigate the potential of using post-consumer wool from landfill as fiber reinforcement in a polymer matrix. Information gathering is conducted by a literature study on previous research, with focus on sustainability, circular economy and waste management. Potential is evaluated by producing test specimens, test mechanical properties with tensile and flexural tests, and conducting a life cycle assessment and economic analysis of the material. Mechanical properties of interest in this study are maximum stress and stiffness. The conclusion is that the manufacturing methods selected in the project do not achieve sufficient quality in the material to determine whether the fibers have the desired effect. Rock wool fibers do blend well with both polypropylene (PP) and high-density polyethylene (HDPE), but polymer composites with short fibers require control of fiber length, dispersion and direction, and the material needs to be free of pores which has not been achieved at this stage. As a result, unreinforced HDPE performs best in tensile tests (19,4 MPa in stress and 1,22 GPa Young’s modulus), in bending reinforced PP of virgin plastic achieves the highest stress and unreinforced PP the highest flexural modulus (74,1 MPa and 0,74 GPa respectively). The life cycle assessment shows that recycled rock wool fibers have potential to produce 60% less CO2 emissions than the equivalent glass fiber composite. In addition, stone wool fibers show the potential to save 30 000 SEK/ton compared to glass fiber, which corresponds to a 75% lower price. / Projektets fokus är återvinning av isoleringsmaterialet mineralull. Målet är att undersöka potentialen i att använda avfallet efter rivning eller renovering som fiberförstärkning i en polymermatris. Insamling av information sker genom att utföra en litteraturstudie på forskning, med fokus på hållbarhet, cirkulär ekonomi och avfallshantering. Materialets potential utvärderas genom att tillverka provstavar, testa mekaniska egenskaper med dragprov och böjprov, samt utföra livscykelanalys och ekonomisk analys av materialet. Mekaniska egenskaper av intresse i denna studie är maximal spänning och styvhet. Slutsatsen är att de valda tillverkningsmetoderna i projektet inte åstadkommer tillräcklig kvalitet i materialet för att kunna avgöra om fibrerna har önskad effekt. Fiber och matris blandar sig bra både i fallet med polypropen (PP) och hög-densitet polyeten (HDPE), men polymerkompositer med korta fibrer kräver kontroll av fiberlängd, spridning och riktning, och materialet behöver vara fritt från porer, vilket inte uppnåtts i detta stadie. Resultatet är att oförstärkt HDPE presterar bäst i dragprov (19,4 MPa i spänning och 1,22 GPa i E-modul), i böjning uppnår förstärkt PP av nyproducerad plast högst spänning och oförstärkt PP högst E-modul (74,1 MPa respektive 0,74 GPa). Livscykelanalysen visar att fibrer av återvunnen stenull har potential att bidra med 60% CO2-utsläpp än motsvarande komposit med glasfiber. Stenullsfibrer visar dessutom potential att spara 30 000 kr/ton jämfört med glasfiber, vilket motsvarar 75% lägre pris.

Det tolfte målet i FN:s Agenda 2030 handlar om hållbar konsumtion och produktion, som bland annat innefattar mål om en hållbar användning av naturresurser. En strategi som blivit allt mer populär för att effektivisera användandet av naturresurser är återvinning. Den främsta miljöfördelen med återvinning vilar på ett antagande om att det faktiskt ersätter behovet av att ta ut nya resurser från naturen. Syftet med detta kandidatexamensarbete är att ge en ökad kunskap om hur olika aktörer inom koppar- och pappersbranschen ser på återvinning och dess möjligheter att ersätta naturresursutvinning. För att undersöka detta har intervjuer hållits med både företag och myndigheter som verkar i eller har kunskap om respektive branscher. Resultatet visar på, enligt de tillfrågade, att en ersättning i dagsläget inte är möjlig. Vad detta beror på verkar dock skilja sig åt mellan de två olika fallen. Resultatet visar att aktörerna inom kopparbranschen menar att efterfrågan på koppar ökar mer än den koppar som finns tillgänglig för återvinning till följd av elektrifieringen. För papper är det dock en annan faktor som styr möjligheten för ersättning enligt de tillfrågade. Enligt de tillfrågade aktörerna krävs en viss inblandning av färskfiber kontinuerligt eftersom styrkan hos pappersfibrerna försämras vid varje återvinningsprocess. Aktörerna nämner att det finns förbättringsåtgärder, dessa syftar dock mer åt att förbättra återvinningen generellt och kanske inte nödvändigtvis bidrar till att öka ersättningen. / Responsible consumption and production is one of the Sustainable Development Goals formulated by the UN in 2015. One of the targets concerns sustainable management and use of natural resources. One strategy that has gained more popularity throughout the years to handle this question is recycling. The prime environmental benefit is based on the assumption that recycling displaces the need to extract natural resources. The purpose of this study is to provide increased knowledge of the actors' perspective on the potential of recycling to displace natural resource extraction in the copper and paper industry. Interviews have been done with both companies and authorities. The results show that a complete displacement is not possible. However, the causes of this seem to differ between the two cases. The respondents of the copper industry mention that the increased demand of the metal which will occur as a consequence of the electrification process makes it difficult for a displacement. For paper, on the other hand, the quality loss the fibers suffer from at every recycling process requires continuous supply of raw fiber. However, the results also show a range of improvements that can be implemented to improve recycling in general, if those as well increase the displacement is not necessarily certain.

Rapporten presenterar ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan, utfört på ett företag i skylttillverkningsindustrin. Syftet med examensarbetet är att undersöka om produktionen på det uppdragsgivande företaget kan effektiviseras genom att ersätta ett manuellt arbetsmoment med en automatiserad lösning i form av en mjukvara. Det undersöks även om, och i sådant fall hur stora förbättringar som kan göras i processen sett till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Genom att undersöka marknadens utbud av mjukvaror för nesting och jämföra mjukvarornas egenskaper mot definierade krav kunde en handfull mjukvaror konstateras vara relevanta. Testprogramvaror begärdes för dessa, och i de fall de erhölls så testades mjukvarorna på rådata från projekt som företaget tidigare tillverkat i syfte att jämföra resultaten. Skillnaderna i resultat beräknades och jämfördes med resultaten av det manuella arbetssättet. Det konstaterades att användning av den bäst presterande mjukvaran kan spara företaget i snitt 481 kronor per projekt i minskad material- och tidsåtgång. Vidare beräknades att företaget hade kunnat spara drygt 28 kg material på de fem projekten som tillverkades i aluminium, för vilka bara återvinningen hade kostat ca 2,25 kg koldioxidekvivalenter per projekt. Nyproduktionen av denna aluminium uppskattas motsvara mellan 16,6 – 36,2 kg koldioxidekvivalenter per projekt. / This paper presents a bachelors thesis at the Royal Institute of Technology, performed at a company in the sign manufacturing industry. The aim of the thesis is to investigate if the production at the company can be made more effective by replacing a part of the process that requires manual work with an automated solution in the form of a software. It is also investigated whether changes in the process can result in improvements in economical, ecological and social sustainability, and in that case the greatness of the improvements. By conducting market research of nesting software and comparing the properties of the software to pre-determined requirements, a handful of different software were considered potentially applicable. Software for testing were requested for these, and tests were conducted with those that were obtained. The tests were conducted on raw data from previously manufactured projects at the company in order to compare the results. The differences in results were calculated and compared with those of the manual process. It was concluded that the top performing software could render the company an average of 481 kronor saved per project in terms of time saved and material usage. Furthermore, calculations showed that the company could have saved over 28 kg worth of material for the five projects where aluminium was used. For these projects, the recycling of the aluminium would be equivalent to 2,25 kg carbon dioxide equivalents per kg, per project. The production of new aluminium for these projects would equate to an estimated 16,6 – 36,2 kg carbon dioxide equivalents per kg, per project.

Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.