Det här projektet har varit på uppdrag av Kalmar Energi AB och har utförts på kraftvärmeanläggningen Moskogen. Projektet syftade till att undersöka om återvinning av rökgaskondensat till spädvatten var möjlig och ekonomiskt försvarbart. Denna åtgärd skulle potentiellt kunna minska anläggningens råvattenkonsumtion och det skulle leda till en ekonomisk besparing. Åtgärden skulle även bidra till att anläggningen blev mer självförsörjande och mindre känslig vid störningar på det lokala råvattennätet. Mätningar av flöden på rökgaskondensatsproduktionen, halter av föroreningar och råvattenkonsumtionen gav viktiga parametrar för kontakt med leverantör av reningssystem. Samarbete upprättades med Eurowater AB där två olika reningsanläggningar togs fram och delgavs Kalmar Energi AB. Kostnaden för de två olika förslagen och respektive råvattenbesparing gav två avskrivningstider för investeringarna. Slutsatsen som drogs av projektet var att en installation av en reningsanläggning för återvinning av rökgaskondensatet var möjlig. / This project has been commissioned by Kalmar Energi AB and has been carried out at the CHP plant Moskogen. The project aimed to investigate whether recycling of flue gas condensate was possible and economically justifiable. This measure could potentially reduce the plant´s raw water consumption and would result in economic savings. The measure would also help the plant become more self-sufficient and less sensitive to disturbances on the local raw water distribution net.  Measurements of the flow of flue gas condensate, levels of pollution and raw water consumption gave important parameters for contact with the purification supplier. We entered a collaboration with Eurowater AB where two different purification plants were presented to Kalmar Energi AB. The cost of the two different proposals and their respective raw water savings gave two different payback periods in which the initial investment would be recouped by the client. The conclusion drawn from the project is that the installation of a purification plant for recycling of flue gas condensate was possible.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

Today, the consumption of products is greater than ever. In order to be able to supply the market with products at the same rate as the consumption, natural resources are being extracted like never before. The majority of the extracted natural resources are after only one-time use, left to the nearest landfill, where it becomes waste. This growing mountain of waste, combined with the fact that the amount of natural resources that can be extracted has decreased, would in the long run become an unsustainable way of life. For the continued survival of the human race, we can no longer treat natural resources in this way. One approach to prevent this negative development is to switch from linear economy to circular economy. The costs of extracting natural resources are higher than ever, which has led to a change in the approach to waste management. Due to an increased awareness among consumers regarding recycled products, there are demands on the market to deliver these products. Recycling, reuse, and processing of waste is therefore today the hottest topic of discussion for many industries. It has also been shown that it is more economical for the industries to use waste as a resource when creating new products.   The purpose of this study is to investigate how municipalities take on this transition from the linear to the circular economy in a community planning perspective. The thesis also intends to create a number of principles in a strategic- and urban planning perspective and at an overall municipal level. To create a picture of how these planning principles can be implemented in cities, the study turns into a project, where most of the principles are used to create a circular society in Kalmar regarding building materials.   Using qualitative methods, the study analyses the work towards becoming more circular for three selected municipalities, Ystad, Helsingborg and Kalmar. The methods facilitate the analysis and therefore provide a picture of how the municipalities work with various projects, both future and present but also already implemented, which affect the circular economy.   The work ends with a project, which is based on Kalmar and visualizes how the principles can be implemented in a city. Analyses are made of the conditions that exist in the city, but also what changes the city would need to implement regarding, among other things, transport, storage and waste management. The project is based on two developed cycles, the materials cycle and the knowledge cycle, which in turn are built on the study's developed principles. The project as a whole creates a booklet in A3. Perfect for printing, for communicating the practical implementation of the essay. / Idag är konsumtionen av produkter större än någonsin. För att klara av att förse marknaden med produkter, utvinns därför naturresurser som aldrig förr. Majoriteten av de utvunna naturresurserna lämnas efter en gångs användning till närmsta soptipp som där blir till avfall. Detta växande berg av avfall i kombination med att mängden naturresurser, som går att utvinna, har minskat, skapar detta ett ohållbart levnadssätt. För människosläktets fortsatta överlevnad kan vi inte längre behandla naturresurser som outtömliga. Ett tillvägagångssätt för att förhindra denna negativa utveckling är att ställa om från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Kostnaderna för att utvinna naturresurser är högre någonsin, vilket har lett till att synsättet på hanteringen av avfallet har förändrats. På grund av en ökad medvetenhet hos konsumenter gällande återvunna produkter, ställs krav på marknaden att leverera dessa produkter. Återvinning, återbruk och förädling av avfall är därför idag det hetaste diskussionsämnet för många branscher. Det har även visat sig att det är mer ekonomiskt för branscherna att utnyttja avfall som resurs vid skapandet av nya produkter.   Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner tar sig an denna omställning från den linjära till den cirkulära ekonomin ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att skapa ett antal planeringsprinciper i ett strategiskt- och stadsplaneringsperspektiv samt även på en övergripande kommunal nivå. För att skapa en bild av hur dessa planeringsprinciper kan implementeras i städer, övergår studien i ett projekt, där flertalet av principerna används för att skapa ett cirkulärt samhälle för byggmaterial i Kalmar stad.   Genom att använda kvalitativa metoder analyserar studien det kommunala arbetet för att bli mer cirkulära. De tre utvalda kommunerna är Ystad, Helsingborg och Kalmar. Metoderna underlättar inför analysen och ger en bild av hur kommunerna arbetar med olika projekt, både framtida och nutida men också redan genomförda, som berör cirkulär ekonomi.    Analysen följs av en diskussion, där jämförelse mellan kommunernas arbete mot en cirkulär ekonomi görs. Diskussionen innehåller också tolkningar av deras översiktsplaner och redan pågående samarbeten, kommunen och exempelvis regionen emellan, som tyder på en strävan mot cirkulär ekonomi. Diskussionen avrundas med en sammanställning av intressanta aspekter. Dessa tillsammans med kunskapsöversikten, som tagits upp i studien, resulterar i en framställning av ett antal principer. Syftet med dessa principer är att ge samhällsplaneringen ett verktyg med förhoppningen att underlätta implementeringen av den cirkulära ekonomin.   Arbetet avslutas med ett projekt, som utgår från Kalmar och visualiserar hur principerna kan implementeras i en stad. Det görs analyser av vilka förutsättningar som finns i staden men också vilka förändringar som staden skulle behöva genomföra gällande bland annat, transporter, lager och avfallshantering. Projektet utgår ifrån två framtagna kretslopp, materialkretsloppet och kunskapskretsloppet, som i sin tur är uppbyggda utifrån studiens framarbetade principer. Projektet som helhet skapar ett häfte i A3. Perfekt för att skriva ut, för att kommunicera den praktiska implementeringen av uppsatsen.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska. / The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.

Av samtliga globala processer som reglerar jordsystemet är de biogeokemiska flödena av kväve (N) och fosfor (P) mest påverkade av mänskliga aktiviteter. Inerta former av N och P omvandlas till reaktiva former som sprids i miljön, där de orsakar eutrofiering och påverkar marina ekosystem negativt. Majoriteten av de reaktiva N- och P-formerna används för framställningen av mineralgödsel. Ett alternativt sätt att producera gödsel är att återvinna näringsämnena i avloppet. En teknik som återvinner näringsämnen i urin är basisk urintorkning. Teknologin stabiliserar urea med ett basiskt torkningsmedium och koncentrerar näringsämnena genom att evaporera vattnet i urinen. Slutprodukten är ett torrt gödsel i pulverform. I det här projektet testades urintorkningsteknologin för första gången i ett fältförsök. Ett system för urintorkning med kapacitet att förånga 40 kg urin dygn-1 m-2 konstruerades och integrerades i ett befintligt torrt sanitetssystem för användning under en period på tre månader. I projektet utvärderades 13 dygn av de 3 månaderna. Resultaten visade att 24 kg urin tillfördes systemet och att systemet kunde upprätthålla en kontinuerlig torkning av urinen. Efter torkningen återvanns majoriteten (97 %) av N i slutprodukten. På grund av att den tillförda mängden urin var liten blev växtnäringshalterna i slutprodukten och i torrsubstansen (TS) av slutprodukten låga. Systemet hade emellertid potential att torka mycket större kvantiteter urin. Om systemets fulla potential hade använts, det vill säga att torka 40 kg urin dygn-1 m-2, så hade särskilt N- och P-halterna ökat avsevärt. N-halterna hade även ökat ytterligare om torkningen hade utförts vid en lägre temperatur. Systemets energiförbrukning var hög, eftersom systemet hade en kontinuerlig energikonsumtion och även komponenter med hög effekt. I jämförelse med den konventionella avloppsvattenreningen och produktionen av mineralgödsel har systemet en hög energikonsumtion, men i jämförelse med en förbränningstoalett är systemets energiförbrukning likvärdig. För att minska energiförbrukningen kunde reglertekniska åtgärder utföras så att systemets energitillförsel upphör när systemet inte används. Systemets energiförbrukning får även ställas i relation till de problem som dagens system för livsmedelsproduktion och sanitet medför. Till skillnad från nämnda system möjliggör urintorkningsteknologin besparing av dricksvattenresurser, ett slutet kretslopp av näringsämnen och en minskad påverkan på miljön. / Of all global processes that regulate the earth system, the biogeochemical flows ofnitrogen (N) and phosphorus (P) are the most affected by human activities. Inert forms of N and P are converted into reactive forms that are dispersed in the environment, causing eutrophication and affecting marine ecosystems. The majority of the reactive N and P are used for the production of mineral fertilizers. An alternative way of producing fertilizers is to recycle nutrients from waste water. A technology that reuses nutrients in urine is alkaline urine drying. The technology stabilizes urea with an alkaline drying medium and concentrates the nutrients by evaporating the water in urine. The end-product is a dry fertilizer in powder form. In this master project, the alkaline urine drying technology was tested for the first time in field conditions. A system for urine drying with the capacity to evaporate 40 kg of urine day-1 m-2 was constructed and integrated into an existing dry sanitation system for use over a period of three months. The master project evaluated the system for 13 days of the 3 months. The results showed that 24 kg of urine was collected in the system, significantly less than what the system had been designed to dry. Furthermore, the results showed that the system functioned smoothly recovering 97 % of the urine-N in the end-product. The nutrient content in the end-product and the dry matter of the end-product was low due to the low amount of urine that was collected. However, the system had the potential to dry much larger quantities of urine. If the system would have been operated to function at full potential (drying 40 kg of urine day-1 m-2) the N- and P-content in the end-product would be much higher than that observed during the 13 days. Furthermore, the system if operated at lower temperatures has the potential to recover more N. The system’s energy consumption was high, as the system had a continuous energy consumption. In comparison with the conventional waste water treatment and the production of mineral fertilizers, the system has a high energy consumption, but compared to an incineration toilet, the system’s energy consumption is equivalent. In order to reduce the energy consumption, automatic control could be implemented so that the energy is switched off when the system is not used. The system’s energy consumption may also be set in relation to the problems that today’s systems for food production and sanitation entail. Unlike the aforementioned systems, the urine dehydration technology does not consume drinking water, it enables recycling of nutrients as well as a reduced impact on aquatic life.

Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.

Background Tarkett AB Ronneby (Sweden) is a flooring solutions company, recognized for the manufacturing and recycling of homogeneous plastic flooring. Tarkett AB recycles mainly installation spill and manufacturing defects. However, Tarkett AB is considering widening its recycling capabilities to include old and torn plastic floors which may contain impurities and banned substances or plastic floors of competing brands. To accomplish this, Tarkett is considering a completely new recycling line with an automated sorting process instead of the current manual process. Thus, Tarkett proposes a dissertation to conceptualize a new automated sorting system with added capacity and increased functionality. Purpose This work aims to investigate the current sorting process and introduce conceptual solutions for a new automated sorting process capable of identifying and separating plastic floors according to the manufacturer, type, condition, and external waste by using existing technology. Method The methods and tools used in this work are mainly based on a modified product development process. Starting with data collection of the current sorting process, performing a need-finding, and extracting requirements for an automated sorting process, investigating relevant technology, evaluating technology based on scientific literature and tests. The testing was conducted in collaboration with two companies. Near-infrared scanners were tested with Holger AB, while pattern recognition systems were tested with Vision-Geek. Finally, three concepts for the automated sorting process were developed and shown through flow charts and 2D-3D illustrations. Results The results of this work showed that it was possible to use near-infrared and pattern recognition for the separation of plastic floors. Besides, three conceptual solutions for an automated sorting process were generated and showcased with schematic graphs and 2D-3D illustrations. The concepts describe how the sorting process functions and what technology is used for each step of the process. Concept 1 and Concept 2 used both pattern recognition and spectroscopy methods. While Concept 3 only used spectroscopy methods. Moreover, spectroscopy methods were used to sort plastic floors by content while pattern recognition by appearance. Conclusions Recycling of torn and old plastic flooring can be beneficial for both the environment and the recycling industry. Yet, it presents some challenges relating to reliable, fast, and nondestructive identification for sorting and separation purposes. New and proven technology such as near-infrared hyperspectral imaging and pattern recognition can be used. However, high-quality pattern and spectrum libraries of multiple plastic floors have to be created for optimal and reliable reference models. Furthermore, pattern recognition and near-infrared methods need to be tested further at an industrial scale. / Bakgrund Tarkett AB Ronneby (Sverige) är ett golvlösning företag, erkänt för tillverkning och återvinning av homogent plastgolv. Tarkett AB återvinner huvudsakligen installations spill och tillverkningsfel. Tarkett AB överväger dock att utvidga sina återvinnings förmågor till att omfatta gamla och sönderrivna plastgolv som kan innehålla föroreningar och förbjudna ämnen eller plastgolv från konkurrerande varumärken. För att åstadkomma detta överväger Tarkett en helt ny återvinnings linje med en automatiserad sorteringsprocess istället för den aktuella manuella processen. Således föreslår Tarkett ett examensarbete för att konceptualisera ett nytt automatiserat sorteringssystem med ökad kapacitet och ökad funktionalitet. Syfte Detta arbete syftar till att undersöka den nuvarande sorterings processen och introducera konceptuella lösningar för en ny automatiserad sorteringsprocess som kan identifiera och separera plastgolv efter tillverkare, typ, skick och externt avfall med befintlig teknik. Metod De metoder och verktyg som används i detta arbete är huvudsakligen baserade på en modifierad produktutvecklingsprocess. Vilket börja med datainsamling av den aktuella sorterings processen, hitta behov och extrahera krav för en automatiserad sorteringsprocess, undersöka relevant teknik, utvärdera tekniken baserad på vetenskaplig litteratur och tester. Testningen genomfördes i samarbete med två företag. Nära-infraröda skannrar testades med Holger AB, medan mönsterigenkänning system testades med Vision-Geek. Slutligen utvecklades tre koncept för den automatiserade sorterings processen och visades genom flödesscheman och 2D-3D-illustrationer. Resultat Resultaten av detta arbete visade att det var möjligt att använda nära-infraröd och mönsterigenkänning för separering av plastgolv. Dessutom genererades tre konceptuella lösningar för en automatiserad sorteringsprocess och visades med schematiska grafer och 2D-3D-illustrationer. Begreppen beskriver hur sorterings processen fungerar och vilken teknik som används för varje steg i processen. Koncept 1 och Koncept 2 använde både mönsterigenkänning och spektroskopi metoder. Medan Koncept 3 bara använde spektroskopi metoder. Spektroskopi metoderna användes för att sortera plastgolv efter innehåll medan mönsterigenkänning efter utseende. Slutsats Återvinning av sönderrivna plastgolv kan vara fördelaktigt för både miljön och återvinningsindustrin. Dock finns det några utmaningar med anknytning till pålitlig, snabb och icke-förstörande identifiering för sorterings- och separation ändamål. Ny och beprövad teknik som nästan infraröd hyperspektral avbildning och mönsterigenkänning kan användas. Emellertid måste mönster- och spektrum bibliotek av hög kvalitet av flera plastgolv skapas för optimala och pålitliga referens-modeller. Dessutom måste mönsterigenkänning och nära-infraröda metoder testas vidare i industriell skala.

Varje år kasserar Försvarets materielverk (FMV) en stor mängd av soldatutrustning av textil. Den textila soldatutrustningen kasseras med anledning att den inte längre går att laga eller har förlorat sin funktion och skickas därmed till förbränning. I enlighet med FMV:s miljöpolicy 2020 vägs ekonomiska och tekniska krav mot mer hållbara alternativ för att bli en mer miljömässigt hållbar verksamhet. Med avsikt att ytterligare utveckla sitt hållbarhetsarbete vill FMV utreda möjligheterna till textilåtervinning för att förlänga livslängd av textila material ytterligare. Därav har denna rapport behandlat mekanisk återvinning av textila soldatutrustningar samt garnspinning av återvunna fibrer. Arbetets bedrivs med syfte att redogöra en studie på uppdrag av FMV med fokus på möjligheter till hur mekanisk återvinning genomförs av textila soldatutrustning och hur garn kan spinnas av fibrer från återvunna fibrer. Genom en litteraturstudie har faktorer som påverkar mekanisk återvinning av textila material samt lämpliga garnspinningsmetoder för återvunna fibrer undersökts i detta arbete. En analys har även genomförts med fokus på fyra klädesplagg fån FMV: skjorta, t-tröja, långkalsong, och stickad tröja. De parametrar som i högsta grad behöver tas hänsyn till för att uppnå så hög garnkvalité är fiberblandning, samt inställningar för spinning, sträckning och kardning. Vid garnspinning är fiberlängden av stor betydelse och därav behöver den mekaniska återvinningen utföras på ett så skonsamt sätt som möjligt för att minska fiberslitaget. För att spinna garn av återvunna fibrer är rotorspinning och friktionsspinning de mest lämpliga metoder, men garnet som produceras har en hög grovlek. För en högre garnkvalité behövs en blandning av jungfruliga fibrer med återvunna fibrer för ett mer tillfredsställande resultat. / Each year, Försvarets Materielverk (FMV) discards a massive amount of textile soldier equipment no longer possible to repair and unqualified to use and are therefore incinerated. In accordance with FMV:s policy for environmental sustainability 2020, economic and technical requirements have to be considered in relation to more sustainable alternatives in order to become a more environmentally sustainable organization. With the purpose to further develop towards more sustainable practices, FMV are interested in investigating the possibilities for mechanical textile recycling and yarn spinning of the re-cycled fibers to extend the life cycle of textile materials. The report’s goal was to focus on possibilities and challenges considering the following garments assigned by FMV: t-shirt, knitted sweater, shirt and thermal underwear. The method is based on a literature study and examination of the garments.Conclusions drawn from the study are that fiber blend and settings for carding, drawing and spinning are crucial to produce yarn of high quality. Especially the fiber length has an impact on the possibilities of yarn spinning since it needs to be long enough. To spin yarns from recycled fibers, open-end spinning methods such as rotor spinning and friction spinning are the most suitable. Furthermore, recycled fibers need to be blended with virgin fibers to enable spinning.

Global climate change is already having a noticeable impact on the environment that threatens the future of all species including humans. Unfortunately, it is currently accelerating and global temperatures will continue to rise in the coming decades mainly due to greenhouse gases produced by human activities in daily life. One of the biggest contributors is emissions from the transport sector which accounts for 32% of Swedish total CO2 emissions. Within the transport sector, freight transportation is more disruptive to traffic flow than personal vehicles because they take up more space on the road and their speed cannot be controlled as nimble as personal vehicles which causes congestion, waste of fuel and greater emissions. Based on the forecast that freight transportation will grow at a faster rate in the next few years, there is a need to manage them more intelligently while keeping up the demand for daily transport. The concept of OHD with the purpose of traffic distribution has recently been proposed and discussed in some academic and pilot projects. By shifting freight transportation from peak hours to off-peak hours, traffic can be alleviated, thus reducing emission from fuel consumption and reducing the timethey and that parts of traffic operate during the day spent on the road.This thesis presents a more comprehensive assessment of the impact of sustainability on theconcept from multiple perspectives and applies the results to the external logistics of Swedish recycling companies. An empirical study was conducted through fourteen semi-structured interviews with researchers, experts within relevant fields and companies with OHD experience. The combination of the empirical and theoretical study concludes that the opportunities and challenges coexist when the industrial companies implement OHD. The most noticeable opportunity provided by the transition is to get rid of congestion which leads to efficiency improvements, fuel savings and reductions in emissions. However, the concept also has a damaging impact as it exposes residents in the surrounding to noise pollution at the time when they need quiet rest. In addition, another challenge in implementing OHD is getting customers’ cooperation which involves the issue of access. / Klimatförändringar har en märkbar inverkan på miljön och hotar framtiden av alla jordens arter. Dessvärre ökar klimatförändringar och de globala temperaturerna kommer att fortsätta stiga under de kommande decennierna, främst på grund av växthusgaser som produceras av dagliga mänskliga aktiviteter. Transportsektorn ansvarar för 32% av den totala svenskakoldioxid utsläppen och är därav den sektorn med mest utsläpp. Inom transportsektorn orsakar godstransporterna fler hinder i trafikflödet än personbilar eftersom de tar mer plats på vägen och har inte den tekniska möjligheten att accelerera, bromsa eller bibehålla hastigheter i samma mån som personbilar. Därav orsakar de trängsel, slöseri av bränsle samt bidrar till ökat utsläpp av koldioxid. Trafikprognoser förutspår att godstransporter kommer att växa i snabbare mån än andra transportmedel under de kommande åren. Därav finns det ett behov av att hantera godstransporten mer effektivt. Konceptet OHD vars syfte är trafikfördelning av trafiken har nyligen erhållit mycket uppmärksamhet både akademiskt i forskning samt praktiskt i pilotprojekt. Genom att flytta godstransporter från högtrafikerade tider till lågtrafikerade tider kan trafiken fördelas, vilket minskar utsläppen, bränsleförbrukning samt ökar trafik effektivitet.Denna avhandling presenterar en omfattande bedömning av hållbarhetens inverkan av OHDkonceptet från flera perspektiv. Det tillämpar resultaten på externa logistikavdelningen av ett återvinningsföretag. En empirisk fallstudie innehållande fjorton semistrukturerade intervjuer med forskare, experter inom relevanta områden samt företag med erfarenhet av konceptet har genomförts. Studien erhöll slutsatserna att återvinningsindustrin kan erhålla flerfaldiga möjligheter och utmaningar orsakad av implementeringen av OHD i deras verksamhet. Där möjligheterna kan sammanställas till effektivitetsförbättringar, bränslebesparingar och minskade utsläpp, utmaningarna kommer vara ljudföroreningar samt övertygande av alla berörande nödvändiga för dess implementering.