In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna. The potential has been determined to be low based mostly on the interviews and on the current legislation. Although many of the work leaders were positive to use an earth information database there is too much speaking against it. For example the contractor who wants to use another contractor’s surplus material has to apply to the local authority six weeks ahead. In the work place the limited time and space, which are the two most important factors for being able to reuse material on site, doesn’t allow the paperwork to take so long time. But it’s not impossible to launch a web-based earth information database in Eskilstuna and recommendations has been given for important considerations if one is to be initiated.

Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjort energiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera i passivhus i Sverige. De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klarar av att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven för passivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet av byggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effekt för passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna är helt tillförlitliga. De övriga plasterna ser bra ut. Passivhus med ett installerat kompaktaggregat klarar enligt oss passivhuskraven i dessa städer; Malmö, Växjö, Göteborg, Stockholm och med tveksamhet Borlänge. / Compact units are an integrated balanced ventilation whit recovery and an extracted air heat pump that are used in passive houses. We have done some energy calculations to see how compact units would be able to operate in Sweden. The results we have been receiving from VIP+, display that a passive house with an installed compact unit manages to achieve the demands for passive houses all the way up to the city Skellefteå. The calculated values are below the demands for passive house, but a certain margin is needed for the demands to be met after the building is complete. We have also construed technical data in a way that can have a positive effect on the passive houses in colder locations. Because of this we do not think the values for the three cities furthest north are entirely reliable. The other locations look good. Passive houses with an installed compact unit would, according to our research meet the passive house demands in these cities; Malmö, Växjö, Göteborg, Stockholm and with a doubt Borlänge.

This essay is questioning if the state as an unsecured creditor in a bankruptcy proceeding, according to the principle of equal treatment, has the same rights as the other unsecured creditors. The principle of equal treatment means that creditors with unsecured claims are supposed to have mutually equal rights to dividends in a bankruptcy. In the Swedish bankruptcy law from 1987 there are recycling rules which means that some legal actions taken by the bankrupt debtor before the bankruptcy can be recycled to the bankruptcy estate. These rules do not apply on taxes. This essay analyzes whether the state should have this advantage or not. Another issue that’s discussed in this essay is whether or not the opinion of the Court of Appeal that a right of recourse on a claim for a paid Governmental wage guarantee exists before a bankruptcy should be established by the Supreme Court. This essay also analyzes if the rule which statutes that a company representative can become personally liable for the company tax debts should be abolished or not, since this rule means that the taxes on a larger scale than other claims are paid before the bankruptcy.

<p>Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjort</p><p>energiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera i</p><p>passivhus i Sverige.</p><p>De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klarar</p><p>av att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven för</p><p>passivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet av</p><p>byggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effekt</p><p>för passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna är</p><p>helt tillförlitliga. De övriga plasterna ser bra ut. Passivhus med ett installerat kompaktaggregat</p><p>klarar enligt oss passivhuskraven i dessa städer; Malmö, Växjö, Göteborg, Stockholm och med</p><p>tveksamhet Borlänge.</p> / <p>Compact units are an integrated balanced ventilation whit recovery and an extracted air heat</p><p>pump that are used in passive houses. We have done some energy calculations to see how</p><p>compact units would be able to operate in Sweden.</p><p>The results we have been receiving from VIP+, display that a passive house with an installed</p><p>compact unit manages to achieve the demands for passive houses all the way up to the city</p><p>Skellefteå. The calculated values are below the demands for passive house, but a certain margin</p><p>is needed for the demands to be met after the building is complete. We have also construed</p><p>technical data in a way that can have a positive effect on the passive houses in colder locations.</p><p>Because of this we do not think the values for the three cities furthest north are entirely reliable.</p><p>The other locations look good. Passive houses with an installed compact unit would, according</p><p>to our research meet the passive house demands in these cities; Malmö, Växjö, Göteborg,</p><p>Stockholm and with a doubt Borlänge.</p>

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ”40-procentiga sektorn” vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor. Till år 2020 har EU som målsättning att 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas. För att presentera säkra siffror som visar ländernas utveckling mot EU:s mål måste avfallsstatistik tas fram på ett bättre sätt än vad som görs i dagsläget. Detta examensarbete syftade till att beräkna de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna vid källsortering av blandat byggavfall samt analysera vilken av de tillgängliga metoderna för framtagning av byggavfallsstatistik som är lämpligast. En screening av innehållet i det blandade avfallet vid ett renoveringsprojekt hos Telge Bostäder tillsammans med uppgifter om genererad avfallsmängd i ett tidigare genomfört renoveringsprojekt användes för att göra beräkningarna. Den befintliga hanteringen, där avfallet sorterades som blandat avfall, jämfördes sedan med ett hypotetiskt scenario där det vid screeningen identifierade innehållet (plast, trä och wellpapp) istället sorterades ut i separata fraktioner. Beräkningarna gjordes dels i ett av program (WAMPS) framtaget av Svenska miljöinstitutet (IVL) för beräkning av utsläpp från hantering av hushållsavfall och dels med egna beräkningar över koldioxidutsläpp. Kostnaden för att sortera ut avfallet bestämdes genom att använda Sorteras sortiment och prislista. Resultatet från WAMPS var att utsläpp av 62 ton koldioxid kunde undvikas från avfallshanteringen genom att sortera ut innehållet i drygt 70 ton blandat byggavfall i separata fraktioner på byggarbetsplatsen. Motsvarande siffra vid egna beräkningar blev 95 ton. Container- och behandlingskostnaden för det sorterade avfallet var lägre än för det osorterade avfallet vilket medförde att den totala avfallskostnaden för drygt 70 ton blandat avfall hade kunnat sänkas med 63 000 kronor om avfallet hade källsorterats. Analysen av redovisningsmetoder pekade på att det på kort sikt lämpligaste sättet att ta fram byggavfallsstatistik på, är att använda miljörapporter från avfallsbehandlingsföretagen som underlag för avfallsstatistik. Denna metod kräver ingen lagändring för att genomföras och utnyttjar ett redan befintligt rapporteringssystem. / In a world where mankind is the only creature that generates waste that cannot be naturally decomposed, it is of great importance that we correctly take care of the waste we produce. The EU has therefore developed a list of priority regarding methods of waste treatment. It is called the waste hierarchy and is supposed to form the basis for legislation on waste management. In Sweden the construction sector is called “the 40 percent sector” which refers to the fact that 40 percent of Sweden’s waste is generated by this sector. By 2020, the EU has set up a goal that 70 weight percent of all construction and demolition waste must be recycled or reused. In order to present secure statistics that show the member nations’ progresses toward the goal, the waste statistics must be produced in a better way than today. This master thesis aimed to calculate the environmental and economic consequences with source sorting of the mixed construction waste and to determine the best available accounting method to produce construction waste statistics. A screening of the content of the mixed waste at a renovation project at Telge Bostäder together with data over the generated waste quantity in a previously conducted renovation project, were used to make the calculations. The existing management, where the waste was sorted as mixed waste, was then compared with a hypothetical scenario where the content encountered during the screening (plastic, wood and cardboard) was sorted out separately instead. Calculations were then made partly in a program (WAMPS) developed by IVL to calculate the emissions from household waste management and partly with own calculations of carbon dioxide emissions. The cost of sorting out the waste was determined using Sortera’s catalog and price list. The result of WAMPS was that emissions of 62 tons of carbon dioxide could be avoided from the waste management process by sorting about 71 tons of mixed construction waste at the construction site. The corresponding amount at own calculations was 95 tons. The cost of containers and cost of treatment of the sorted waste was lower than the costs for mixed waste, which meant that the total waste related cost of managing 71 tons of mixed waste would have been reduced by 63 000 Swedish crowns if the waste had been source sorted. The analysis over accounting methods indicated that in the short term, the most appropriate way to produce construction waste statistics is to use environmental reports from the treating companies as a basis. This method does not require a change in the law to be implemented and utilizes an existing reporting system.

Through interviews, research, observations and the use of service design methods the author of this report, Jenny Annebäck, executed a Minor Field Study within the field of recycling of PET bottles in Uganda. The project work resulted in thorough studies of service design thinking and methodology, sustainable development, the market and situation in Uganda as well as the consumer group concerned about sustainable development. The result was a pre-study of a future development of a recycling service, visualized through two stakeholder maps, personas and a customer journey map. These three tools constitutes a beginning and a solid ground for further work with developing the service. A service that can contribute to a more sustainable development in the country of Uganda. In the report, examples are stated how to continue with the project as well as how it can be applied in other developing countries. The project work of this Minor Field Study(MFS) lasted from November 2011 until June 2012, as a degree project of 22,5 ECTS credits for the Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering at Karlstad University. The MFS program is organized by the Swedish International Programme Office for Education and Training and financed by the Swedish International Development Cooperation Agency, enabling graduating students to perform a thesis in a developing country. Jenny Annebäck spent the first two months of the project time in Jinja, Uganda, together with her project partner Olga Sabirova Höjerström, both students at Karlstad University. The two project group members performed this Minor Field Study together with Sarah Keller, industrial designer and general manager at Uganda Innovation Factory(UIF). UIF is a product and graphic design company situated in Jinja, working with local designers to encourage Ugandan design and production for the global market. The supervising teacher of this project has been Monica Jakobsson and the examiner professor Fredrik Thuvander, both belonging to the Faculty of Technology and Science at Karlstad University. / Genom intervjuer, undersökningar, observationer och användning av tjänstedesignmetoder utförde författaren av denna rapport, Jenny Annebäck, en Minor Field Study inom återvinning av PET-flaskor i Uganda. Projektarbetet resulterade i noggranna studier av tjänstedesignmetodik, hållbar utveckling, situationen och marknaden i Uganda samt konsumentgruppen upptagna av just hållbar utveckling. Slutresultatet blev i form av en förstudie för en framtida utveckling av en återvinningstjänst för PET-flaskor. Detta visualiserades med hjälp av två intressentkartor (stakeholder maps), personas och en kundresekartläggning (customer journey map). Dessa tre verktyg utgör en början och en solid grund för framtida arbete med utveckling av tjänsten. En tjänst som kan bidra till en hållbar utveckling i landet. I rapporten ges exempel på hur man kan gå vidare med projektet samt hur man kan applicera det i andra utvecklingsländer. Projektarbetet inom denna Minor Field Study(MFS) varade från november 2011 till juni 2012 och utgjorde författarens examensarbete på 22,5 hp på Högskoleingenjörsprogrammet i Innovationsteknik och Design vid Karlstads universitet. MFS organiseras av Internationella programkontoret och finansieras av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete, och möjliggör för kandidatstudenter vid svenska universitet och högskolor att göra ett examensarbete genom en fältstudie i ett utvecklingsland. Jenny Annebäck spenderade de först två månaderna av projektet i Jinja, Uganda, tillsammans med Olga Sabirova Höjerström, studiekamrat på Karlstads universitet. De två projektmedlemmarna utförde MFS projektet tillsammans med Sarah Keller, verksamhetschef på Uganda Innovation Factory (UIF). UIF är en produkt och grafisk designbyrå i Jinja, som arbetar med lokala designers för att främja ugandisk design och produktion för en global marknad. Handledare för Jenny Annebäck har varit Monica Jakobsson och examinator har varit professor Fredrik Thuvander, båda tillhörande Fakulteten för teknik- och naturvetenskap vid Karlstads universitet.

Bakgrund: Information om hälsoläget och insatser för att förbättra hälsan i befolkningen kommer från direkta undersökningar t.ex. den nationella folkhälsoenkäten och indirekt från hälso- och sjukvården. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om ohälsan från vården liksom för vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder saknas allmänt tillämpade rutiner. Syfte: Att analysera sjukvårdens roll och metoder när det gäller information om hälsoläget i befolkningen samt stödja utvecklingen av informationssystem för analys av hälsan liksom för uppföljning av hälso- och sjukvårdens folkhälsoinsatser. Metoder: Projektet inleddes med att informationssystemet Minimum Data Set för distriktssköterskeverksamhet (MDS-DSK) implementerades och utvärderades i Örebro läns landsting (I). Därefter analyserades patientjournaler från distriktssköterske-verksamheten genom triangulering för att identifiera och kategorisera använda åtgärder som stöd för utveckling av informationssystem (II). För att svara på frågan om patientregistrets validitet som mått på hälsoläget i en befolkning jämfördes dess data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom i en kommun med uppgifter insamlade från alla offentliga vårdgivare i öppen och sluten vård (III). Slutligen undersöktes genom en folkhälsoenkät i vilken omfattning hälso- och sjukvården ger rådgivning om levnadsvanor och vilka faktorer som påverkar rådgivningen (IV). Resultat: MDS-DSK gör det möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen (I). Analys av distriktssköterskornas journaler visade ett brett spektrum av väl definierade åtgärder från hälsofrämjande och hälsoskyddande till diagnostiska, terapeutiska, rehabiliterande och palliativa (II). Jämförelsen av individrelaterade data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och dess riskfaktorer visade att mindre än hälften av de berörda individerna identifierats i patientregistret (III). Det är rökning och fysisk aktivitet, som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Sannolikheten att bli tillfrågad minskar med stigande ålder och kvinnor tillfrågas i mindre utsträckning än män. Personer med ohälsa där levnadsvanor anses spela stor roll exempelvis personer med diabetes, fetma och högt blodtryck får rådgivning i högre utsträckning (IV). Slutsatser: Med utvecklade informationssystem finns det goda möjligheter att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att få ökade kunskaper om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården. Rutiner för detta saknas i stor utsträckning. / Background: Information about health in the population and interventions to improve public health can be assembled directly through the National Public Health Survey and indirectly from health care. However, there are no generally applied routines for collection, analysis, and reporting of information from health care for public health interventions. In addition there are no routines for collection and feed-back of public health measures in health care. Aims: To analyse the role of health care and its methods of information about population health, and to support the development of health informatics and methods on follow up on public health interventions in health care. Methods: This project started by implementation and assessment of the Minimum Data Set instrument for public health nurses (PHN-MDS) in Örebro County (I). Next, clinical notes from public health nurses were analysed by a triangulation process and core elements identified, to be used in the information model (II). The Hospital Discharge Register is often used as a proxy for disease and disability in the population. In order to test its validity, data were collected for each individual who used an official care provider in a well defined geographical area (III). The final work (IV) uses data from a Public Health Survey in order to assess how and to whom health care professionals present questions and advice on health related life style and what factors influence this. Results: The PHN-MDS makes it possible to assess health problems in the population (I). Analyses of clinical notes from public health nurses showed a broad spectrum of interventions ranging from health promotion to diagnostic, therapeutic, rehabilitation and palliative actions (II). The comparisons of data on ischemic heart disease and its risk factors on an individual level indicated that less than half of the cases were identified in the Hospital Discharge Register (III). Smoking and physical activity are the most common themes for questions and counselling by professionals in health care. The probability to be asked decreases with age, and women are less often given questions and advice. Persons with obvious needs of counselling e.g. with diabetes, obesity and high blood pressure were more likely to receive counselling (IV). Conclusions: Development of health informatics makes it possible to collect and analyse data from health care in order to broaden the knowledge on health in the population, as well as on individual counselling within health care. Unfortunately, routines based on developed health informatics systems are insufficient

Purpose: To map the companies’ use of the specific 3R’s (reuse, remanufacture and recycle) as well as gain an understanding of  the cooperation opportunities between manufacturing organizations and companies that work with the 3R’s:      1) What factors play a role in the companies’ use of the specific 3R’s?    2) Which cooperation opportunities do the companies’ see from a sustainability perspective?   Method: The study was based on a multiple case design which consisted interviews. The interviews were based on companies that manufacture and develop electronic and electrical equipment (EEE) and companies who are engaged in taking care of the used EEE. The study also contained different literature studies in sustainability, which further lead to the creation of the theoretical framework in cooperation with the purpose of the study. Between the theoretical framework and the study's empiricism an analysis could be carried out, which also contributed to the results of the study.   Result: The study has resulted in the identification of several different factors for the specific 3R’s, together with cooperation opportunities between manufacturing organizations of EEE and companies that take care of the consumed EEE based on the specific 3R’s. Where economic sustainability, i.e. profit maximization has been the factor that has permeated a large part of the results, together with some influence from environmental considerations.   Implications: The study does not establish a new theory but bases itself on existing theories that have been tested in reality through interviews. During this study, it has been clear that the economic factors are one of the most important elements that determine how companies choose to work. Profit maximization is such a big factor that it also affects and outweighs environmental considerations when placed against each other. Environmental considerations are usually less considered than profit maximization but should weigh at least as much as profit maximization during the decision-making process.   Limitations: • The study is based only on companies located in Sweden. • This study does not address/treat social sustainability or social considerations. • The study is based on producer companies that manufacture and develop electronic and electrical products as well as companies that work with reuse, remanufacture and recycling of electronic and electrical products.   Key words: Waste management, End of life, supply chain, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle. / Syfte: Att kartlägga företagens användning av de specifika 3R:en (återanvändning, produktuppgradering och återvinning) samt se över samarbetsmöjligheter mellan tillverkande organisationer och företag som jobbar med de 3R:en: 1)      Vilka faktorer spelar roll för företagens användning av de specifika 3R: en? 2)      Vilka samarbetsmöjligheter ser företagen ur ett hållbarhetsperspektiv? Metod: Studien utgick från en flerfallsdesign som bestod av intervjuer. Intervjuer skedde enbart på företag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska utrustningar (EEE) och företag som sysselsätter sig med att ta hand om de konsumerade EEE. Det utfördes även litteraturstudier inom hållbarhet som kunde bana väg för skapandet av studiens teoretiska ramverk utifrån relevanta teorier inom hållbarhet utifrån studiens syfte. Genom ett samarbete mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri kunde en analys ske som även bidrog till studiens resultat. Resultat: Studien har resulterat i att flera olika faktorer har identifierats fram för de specifika 3R:en tillsammans med samarbetsmöjligheter mellan tillverknings organisationer av EEE samt företag som tar hand om de konsumerade EEE utifrån de specifika 3R:en. Där den ekonomiska hållbarheten d.v.s. vinstmaximeringen har varit det som har genomsyrat stora delar av resultat med inflytande av miljömässiga överväganden Implikationer: Studien upprättar ingen ny teori utan tar sin utgångspunkt från redan befintliga teorier som har prövats i verkligheten genom intervjuer. Under denna studiens gång har det varit klart att de ekonomiska faktorerna är en av de viktigaste faktorerna som bestämmer hur företagen väljer att jobba. Vinstmaximeringen är en sådan stor faktor så att det även påverkar och väger tyngre än miljömässiga överväganden när de ställs emot varandra. Miljömässiga överväganden är något som väger mindre när det ställs emot vinstmaximeringen men som bör väga lika mycket som vinstmaximeringen under beslutsfattanden. Avgränsningar: <ul type="disc">Studien baseras endast på företag som är lokaliserade i Sverige. I denna studie behandlas inte den sociala hållbarheten eller sociala överväganden. Studien utgår ifrån producentföretag som tillverkar och utvecklar elektroniska och elektriska produkter samt företag som jobbar med återanvändning, produktuppgradering och återvinning av elektroniska och elektriska produkter.   Nyckelord: Waste management, End of life, försörjningskedja, Life cycle analysis, reverse logistic, Waste electrical and electronic equipment, reuse, remanufacture, recycle.

The consumption of textiles is increasing more and more, meanwhile there are vigorous efforts both from the textile industry and controlling companies to promote sustainable consumption. A significant amount of textiles discarded in household waste, which is an untapped resource that should be taken advantage of. Two methods to use textile waste is to reuse and recycling it. The reuses of textile materials are today well developed in Sweden, however, there are currently no existing system for recycling textiles. The purpose of this study is to investigate Borås Stad’s textile waste and the textile recycling. The reason I chose Borås is because the city has an old history in the Swedish textile industry and today strives to be in top of the textile innovations. The methods being used in this study are a literature studies and a interview. Borås Stad actively works to encourage the citizens to reuse and recycle their textile waste. The opportunity to recycle textiles is today only in the special collecting boxes. Borås Stad has nowadays, because of size- and economical aspects, not an own developed recycle system for textile waste.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.