No description available.

<p> </p><p>Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter?</p><p>I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.</p><p> </p><p>Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.</p><p> </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ”koncentrationssvårigheter” skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna talade mer om skoltrötthet än koncentrationssvårigheter.

No description available.

Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter? I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.   Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.   Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.

Sammanfattning Syftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling. I ett åtgärdsprogram beskrivs elevens problem i en kontextuell diskurs, i det programmet fanns också ett utvärderingsbart mål.

Sammanfattning Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram. Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar. Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå. Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön. Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar. Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan. De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever.

Examensarbetets syfte var att undersöka pedagogers syn på åtgärdsprogram i förskolan. För att nå fram till vårt resultat har vi intervjuat fem förskollärare, två specialpedagoger och en förskolechef, där vi har ställt frågor hur pedagogerna ser på bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jämförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nämd personal ser på bedömning i förskolan.   Examensarbetet vilar på en kvalitativ undersökningsmetod som innebär en djupare förståelse för hur personen tänker kring frågor om åtgärsprogram. Syftet med vår metod handlar om att beskriva våra intervjuer med de anställda. Resultatet i vårt examensarbete visade att en del pedagoger fortfarande använder sig av åtgärdsprogram men att några av pedagogerna inte skriver åtgärdsprogram för barn i förskolan. Anledningarna till att det fortfarande skrivs har vi diskuterat om i diskussionsdelen.