Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6? Frågeställningar Hur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas? Metod Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail. Resultat Få lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas. Slutsats Som tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen. Det är inte enbart skolledningens syn på kunskap som påverkar arbetet kring åtgärdsprogram för ämnet idrott och hälsa. En annan faktor som påverkar arbetet är lärarens syn är på ämnet.

Syftet är att kartlägga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med åtgärdsprogram. Frågeställningar vi vill ha svar på i arbetet är: Hur ser arbetsgången ut kring åtgärdsprogram? Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprättande av åtgärdsprogram? Hur beskrivs åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Eftersom vi båda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av särskilt stöd så kändes det naturligt att välja att fördjupa oss i arbetet kring åtgärdsprogram. Med tanke på att vi läser till specialpedagoger så tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förväntade helhetssyn. Vi förväntade oss att hitta åtgärder främst på individnivå och vågade inte hoppas på att hitta särskilt mycket på grupp- och skolnivå. För att kunna genomföra studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer samt analyserat ett antal åtgärdsprogram. Genom intervjuerna fann vi att specialpedagogerna används på olika sätt både i samband med åtgärdsprogram och med tanke på övriga arbetsuppgifter. Studien visade att det är svårt att dela in de olika åtgärderna på de olika nivåerna. Det visade sig i våra intervjuer och i dokumentanalysen att det förekommer åtgärder på skol-, grupp- och individnivå och att de på skolorna arbetar med att utveckla klassrumsmiljön för att ge fler elever möjligheter att lyckas. Vi såg också att arbetsgången kring åtgärdsprogram var likartad på de olika skolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta pedagogersuppfattningar om åtgärdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, hur pedagoger upprättardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med åtgärdsprogram och omåtgärdsprogram förändrar pedagogens arbetssätt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med åtgärdsprogram. Undersökningen bygger på kvalitativasamtalsintervjuer utifrån ett relationellt, hermeneutiskt synsätt med åttapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medåtgärdsprogram som något positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansåg attdokumentet påverkade både deras och elevernas arbetssätt. Undersökningen visaratt åtgärdsprogram hjälper eleven att nå målen i undervisningen men att ettåtgärdsprogram inte innebär någon garanti för måluppfyllelse. Vidare visartidigare forskning att delaktighet underlättar elevernas måluppfyllelse ochdenna undersökning visar att många skolor brister i Skolverketsrekommendationer att elev och föräldrar ska ha möjlighet att vara delaktiga iarbetet med åtgärdsprogram. Pedagogerna var fullt medvetna omrekommendationerna och hade en önskan att förändra detta.

Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ”elever i behov av särskilt stöd”. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan. Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes. Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag. De flesta tyckte att mycket kunde göras bättre. Fallskolan är på väg mot integration, dvs. att alla elever får hjälp inom klassens ramar. Det är dock fortfarande mycket kvar att göra, både inom resursfördelning och inom lokaliteterna, för att stödet ska nå ut till alla elever som behöver det.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver.

I dagens postmoderna samhälle ser vi en tydlig utveckling mot individualisering. Dennautveckling kommer att spegla dagens skolor. Studiens syfte är att ge en möjlig förklaring tilldenna utveckling och att lyfta fram en diskussion kring den individualisering som sker iskolan. Studien belyser detta fenomen, där vi genom kvantitativ metod har undersökt eleversoch lärares attityder kring individualisering i skolan. Studien visar på att lärare i Kalmarkommun anser att individualiseringen har hamnat allt mer i fokus, men att dagensindividualiseringsverktyg så som IUP och åtgärdsprogram inte fyller sin funktion fullt ut. Urett elev- och lärarperspektiv är kraven i dagens läroplan i många fall ett svåruppnåeligt mål.Samtidigt som skolorna lyckas med uppdraget ur vissa aspekter, visar studien på flertaletbrister.  In today’s postmodern society we can clearly see a development of individualization, adevelopment which reflects upon today’s schools. The study aims to give a possibleexplanation on this change and bring forth discussion about the individualization that occursin school. The study illustrates the phenomenon by probing, through quantitative methods,pupils and teachers attitudes on individualization within school environment. The study showsthat teachers in Kalmar municipality believe that individualization has entered the spotlightmore than previously, and that the current individualization-instruments such as individualdevelopment plan and measure-program don’t work as intended. From a pupil and teacherperspective, demands in the present curriculum seem to be a distant goal. At the same time asthe schools seem to succeed in one aspect of the commission this study points out severalessential shortcomings.

I dagens skola finns det många elever som är i behov av särskilda stödinsatser i form av ett åtgärds-program. I vår strävan efter en skola för alla bör och ska ett åtgärdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. Vårt syfte är att undersöka den synliga sidan av åtgärdsprogrammet, hur man arbetar och upprättar åtgärdsprogram på två skolor i Mellansverige. För att få svar på våra ställda frågor har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden, både i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vår undersökning visar på att åtgärdsprogrammen i många fall är likriktade och statiska, samma åtgärder och målsättningar upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av våra intervjuer visar på att åtgärderna inte skiljer sig nämnvärt från tiden innan åtgärdsprogrammen infördes samt att åtgärdsprogrammet inte alltid visar på den verkliga insatsen vilket tyder på att åtgärdsprogrammet endast ses som en dokumentation i många fall.

<p>Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver.</p>

Genom att undersöka hur två olika kommuner i Sverige arbetar med och hanterar de luftkvalitetsproblem som uppstår i städer på grund av trafiksektorn, främst på gator och vägar, syftar studien till att identifiera problem och lösningar kring arbetet med åtgärdsprogrammen. Genom kvalitativa intervjuer med utvalda nyckelpersoner på kommunerna identifierades erfarenheter av att arbeta med luftkvalitetsfrågan. Dessa erfarenheter ställdes mot tidigare forskning för att belysa ifall de tillvägagångssätt kommunerna använder sig av är någonting som är väl beprövat eller om de är nya metoder. Resultatet av studien visade på ett par viktiga faktorer som behövs för att få bukt med luftkvalitetsproblemen; ekonomi, forskning samt inställning hos kommuninvånare och kommunalanställda. Det framgick ifrån informanternas argument att de åtgärder som är svårast att implementera i kommunerna berör frivilliga beteendeförändringar hos invånarna eftersom många helst inte vill förändra sina dagliga resmönster. De åtgärder som är enklast att införa är sådana som förbjuder vissa handlingar, till exempel dubbdäckförbud på vissa gator, då det inte krävs ombyggnation eller nybyggnation av staden. / By investigating how two different municipalities in Sweden are working with and managing problems regarding air pollution in cities due to the traffic sector, mainly on streets and roads, this study aims to identify problems and solutions concerning the work of the action programs. Through qualitative interviews with key people working in the municipalities, we identified experiences of working with air pollution. These experiences were compared to previous research to illustrate if the approaches the municipalities use is something that have been used before, or if these methods are new. The results of the study identified a couple of important factors needed to overcome problems regarding air pollution; economy, research and attitudes among residents and employees in municipalities. The arguments of the respondents made it clear that the hardest measures to implement are those considering voluntary behavioral changes, since many people are reluctant to change their daily travel patterns. The easiest measures to implement are those that prohibit certain acts, for example banning studded tyres on certain streets, since these measures do not require reconstruction or new construction of the city. / OptiDrift

No description available.