Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram. Intervjupersonerna var åtta specialpedagoger, en rektor, fem föräldrar och en representant från pedagogiskt centrum i den aktuella kommunen. Resultatet visar att det fortfarande, trots tydliga direktiv i styrdokument och förordningar sedan lång tid tillbaka, finns kunskapsbrister hos specialpedagoger och lärare i hur åtgärdsprogram ska upprättas, hur de ska formuleras och vad de ska fokusera på. Resultatet visar också att när föräldrar är delaktiga i processen leder det ofta till en positiv förändring för en elev i behov av stöd.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.

No description available.

Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd. Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor. Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd. I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå. I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna. Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.

No description available.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram. Avsikten är inte att generalisera utan att försöka ge en bild av hur dessa tre skolor arbetar mot mobbning. De tre skolorna ligger i samma kommun och är en förskola, låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola samt en gymnasieskola. Uppsatsen är textbaserad och innehåller en textanalys samt komparativ analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna består av de mest kända åtgärdsprogrammen mot mobbning; Olweus åtgärdsprogram mot mobbning, Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Ljungströms Farstametod, Staffs Mombusmodell, Österholmsmodellen samt stiftelsen Friends metod. Alla skolor i studien hade likabehandlingsplaner där paralleller kunde dras till flera av metoderna i de teoretiska utgångspunkterna. Dock bestod Skola 1: s likabehandlingsplan främst av stiftelsen Friends arbete mot mobbning samt Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Farstametoden och Österholmsmodellen. Skola 2: s arbete mot mobbning hade till stora delar grunder i Farstametoden och detsamma gällde Skola 3.

SAMMANFATTNING ___________________________________________________________________________ Författare: Annika Köhlström Titel: Arbete med åtgärdsprogram En studie kring den innebörd lärare ger arbete med åtgärdsprogram och vad det betyder i praktiken År: 2013 Antal sidor: 28 Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vilken mening utvalda lärare tilldelar åtgärdsprogram och hur de ser på villkor för arbete med och kring dessa. Studien har en kvalitativ design och utgår ifrån intervjuer av tio klasslärare i år 5. KASAMs delkomponenter och systemteori har använts som stöd vid analys, som ett försök att få ytterligare fördjupad förståelse. Resultatet visar att den tilldelade mening lärare ger uppdraget att upprätta åtgärdsprogram framstår som låg. Det framgår inte att lärarna använder åtgärdsprogram eller ser dem som fungerande pedagogiska verktyg. De hinder för arbete med och kring åtgärdsprogram som lärare ger argument för, handlar i synnerhet om ramar på organisationsnivå. De möjligheter som framträder visar på att begriplighet för uppdraget med åtgärdsprogram finns och det uttrycks att den ursprungliga tanken med åtgärdsprogram i teorin är god. För att öka hanterbarheten beträffande arbete med och kring åtgärdsprogram använder lärarna sig av möjliggörande strategier och sätter stort värde på det stöd som erhålls av speciallärare samt specialpedagoger. Själva mötet med föräldrar, är det som i realiteten upplevs vara meningsfullt. Studien synliggjorde att oväntat många lärare så tydligt ger uttryck för den låga mening de tilldelar åtgärdsprogram och att användande av förenklande och tidsbesparande strategier är så omfattande och likartat, oberoende av skolornas läge i staden. Några slutsatser som dras är att lärare är medvetna om att åtgärdsprogram måste upprättas och vad de bör innehålla. Teoretiskt förstås också innebörden av dessa och varför kravet finns. Det framgår dock att lärare upplever att villkor på organisationsnivå för hur man på ett bra sätt kan hantera arbete med och kring åtgärdsprogram för att det ska kunna tjänstgöra som ett meningsfullt och användbart pedagogiskt verktyg, saknas. Nyckelord: Åtgärdsprogram, Barn i behov av särskilt stöd, KASAM, Systemteori

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering. Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik. / The purpose of this study has been to identify teachers’ and special education teachers’ approach on pedagogical management of students lacking a diagnosis but are involved with action program. To attain answers to the study’s questions a combination of a qualitative and quantitative research approach has been chosen. The result is based on the question formulations’ three themes: the benefit of the action program, the teaching disposition and the criteria for evaluation and revision. The result shows that these questions are complex dilemmas comprised of several components, partially because of the tension between management by objectives and individual schools’ specific circumstances and partially because of educators’ divided perception on the science of education and special education.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.

The aim of this study is to describe the variation in two teachers perceptions of their work with individual developments. The study begins with a review of the Swedish National Agency for Education’s guidelines for working with individual developments. With this I want to give the reader an insight into the teachers working conditions and the responsibilities the school authorities have against their students. Using phenomenography, I have examined the differences between two mathematic teacher’s perceptions in working with individual developments for student’s in need of special education.     My questions are:   How do mathemathic teachers perceive their work with individual developments?   What support and what information do the teacher’s feel that they have been given in order to use individual developments as a tool?   How do the teachers perceive that their work situation has influenced their work with individual developments?   The two teachers I have interviewed showed different perceptions both in how they understood the guidelines for working with individual developments and how they chose to work with them. My conclusion is that the work situation and further education are those things that the most affects the perceptions of working with individual developments. The different working conditions of the teachers affect how they formulate the individual developments and how they use them as tools. Knowledge and teamwork are the key words in order to work succesfully with individual developments. Didactic knowledge is needed to determine which teaching materials that are useful and really helps the student. Teachers need support when introducing new reforms and when working with all the documentation. A good action plan is neccessary for students in need of special education and collaboration between everyone involved in the student's school situation. The main issue we have is to resolve how we can help teachers manage their teaching situation so they can respond to all students based on each student's unique needs.   Keywords:   Individual development   Phenomenography   Special support / Studiens syfte är att beskriva variationen i två lärares uppfattningar om åtgärdsprogram. Arbetet inleds med en genomgång av Skolverkets riktlinjer för arbete med åtgärdsprogram. Detta för att ge läsaren en inblick i de förutsättningar som lärarna har och vilka skyldigheter skolverksamheten har gentemot eleverna. Med hjälp av fenomenografin har jag undersökt vad som skiljer två matematiklärares uppfattningar åt i arbetet med åtgärdsprogram. Mina frågeställningar är:   Hur uppfattar matematiklärare arbetet med åtgärdsprogram? Vilket stöd och vilken information uppfattar lärarna att de fått för att kunna använda åtgärdsprogrammen som ett redskap? Hur uppfattar lärarna att deras arbetssituation påverkat arbetet med åtgärdsprogrammen?   De två lärare jag har intervjuat visar på skilda uppfattningar både i hur de uppfattat riktlinjerna kring arbetet med åtgärdsprogram samt hur de valt att arbeta med åtgärdsprogram. Min slutsats är att arbetssituationen och fortbildning är det som mest påverkar uppfattningen om åtgärdsprogram. Lärarnas olika förutsättningar påverkar hur de utformar åtgärdsprogrammen och hur de sedan använder dem som arbetsredskap. Kunskap och samarbete är nyckelorden för att lyckas med åtgärdsprogram. Didaktiska kunskaper behövs för att kunna avgöra vilka pedagogiska hjälpmedel som är användbara och verkligen hjälper eleven. Lärare behöver stöd vid införandet av nya reformer och i arbetet med all dokumentation. Det behövs en bra handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd och ett samarbete mellan alla som är inblandade i elevens skolsituation. Den viktigaste frågan vi har att lösa är hur vi kan hjälpa lärare att klara sin undervisningssituation så de kan bemöta alla elever utifrån varje elevs unika behov.      Nyckelord:   Åtgärdsprogram   Fenomenografi   Särskilt stöd