No description available.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet? Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar. Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen. Detta är en möjlig förklaring då matematik A läses i år ett och eleverna inte är vana vid den kraftigt ökade frihet de får på gymnasiet. För att underlätta övergången diskuteras vikten av ett fruktbart samarbete mellan grundskola och gymnasium, samt lärarens viktiga roll i att öka elevernas lust att lära.

<p>Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen. Detta är en möjlig förklaring då matematik A läses i år ett och eleverna inte är vana vid den kraftigt ökade frihet de får på gymnasiet. För att underlätta övergången diskuteras vikten av ett fruktbart samarbete mellan grundskola och gymnasium, samt lärarens viktiga roll i att öka elevernas lust att lära.</p>

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Eleverna menar att de ofta upplevt sig utpekade i förberedelseklass medan pedagogerna anser att förberedelseklassen är en del av en skola för alla. Vidare visar resultatet att skolan inte har ett gemensamt sätt att arbeta främjande för att inkludera förberedelseklassen med övrig verksamhet. Endast några få pedagoger driver arbetet och därför finns det mycket att utveckla.

No description available.

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder. Vidare har resultatet visat att organisationen på skolorna varierar och att den nyanlända eleven oftast placeras i åtskilda verksamheter på skolorna. Lärarna som arbetar i förberedelseklasserna tenderar att bedöma eleven utifrån dess individuella egenskaper, där de lyfter upp ämneskunskaper, språket och socialiseringen som viktiga segment för elevens utslussning till den ordinarie klassen. Utifrån lärarnas perspektiv framkommer det också att elevens fortsatta skolgång oftast är beroende av hur den mottas i den nya klassen av både lärare och klasskamrater.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan? Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare. Frågorna är öppna i sin utformning, vilket gör att svaren blir detaljerade. Det sociokulturella perspektivet är tolkningsansatsen av resultatet och analysen. Resultatet knyts också ihop med vad tidigare forskning säger om samverkan. Det som framkommer av undersökningen är att samverkan sker på olika sätt. Något som de flesta pedagoger generellt arbetar med är att göra personliga besök och ha trepartssamtal, vilket de upplever som ett smidigt sätt att kringgå sekretessen. Att få mer tid och fler pedagogiska diskussioner är något pedagoger eftersöker i samverkansarbetet eftersom det krävs för att tillfredsställa samverkan mellan förskola och skola. Undersökningen visar att samverkan är betydelsefull för barnets övergång från förskola till skola.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares perspektiv av inskolning utifrån den föräldraaktiva samt två-veckorsinskolningen. Avsikten med studien är att få fram vårdnadshavarnas perspektiv på inskolning som äger rum i förskolan. I denna kvalitativa undersökning genomfördes intervjuer med 12 vårdnadshavare. Urvalet av informanter är medvetet där hälften har erfarenhet av den föräldraaktiva inskolningen och resterande av två-veckorsinskolningen. I resultatet framgår vårdnadshavarnas olika uppfattningar av inskolningen och hur metoderna utifrån vårdnadshavarnas perspektiv kan förbättras. Vårdnadshavarna beskriver ingen av inskolningsmetoderna som bättre än den andra vilket pekar på att det går att utveckla båda inskolningsmetoderna. Resultatet visar även att vårdnadshavarna är nöjda med respektive inskolningsmetod som i slutänden fungerar. Det som är gemensamt för vårdnadshavarna oavsett inskolningsmetod är deras oro inför inskolningen. Slutligen framkommer det ur vårdnadshavarnas perspektiv en saknad av inflytande i inskolningsprocessen och att de inte är delaktiga i valet av inskolningsmetod.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser kring arbetet, och då främst samarbetet mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång mellan dessa. Fokus låg på att finna likheter och skillnader samt framgångsfaktorer i pedagogernas arbete. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som var eller är verksamma inom förskolan och förskoleklassen. Studien visar att de flesta pedagoger som medverkade i studien var nöjda med arbetet och det samarbete som fanns mellan förskola och förskoleklass. Dock så upplevde alla respondenter att det fanns för lite tid för samarbete mellan de båda verksamheterna. Tidsbrist och lite personal pekas ut som orsaker till detta av studiens respondenter. Flera framgångsfaktorer kunde urskiljas av respondenternas berättelser. Ett gott samarbete mellan förskolan och förskoleklass genom god kommunikation och en mall framtagen av förskolechefen för hur arbetet med övergången skulle se ut var en av dem. / <p>Betygsdatum 2016-10-28 i Ladok.</p>