I denna studie undersöktes på vilket sätt gymnasielärare får ta del av överlämningsdokumentation från grundskolan, hur de använder sig av den samt vilket slags information gymnasielärare önskar sig för att i sin undervisning kunna skapa villkor för alla elevers fortsatta utveckling och lärande. Som metod för datainsamling användes fokusgruppsintervjuer med två arbetslag på ett nationellt yrkesprogram. Informanterna var både yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Till analys användes olika teorier om synen på människan som handlande subjekt som är olika beroende av sin omgivning, om identitetskonstruktion i elevdokumentation och dess konsekvenser. Resultatet visade att hur överlämningsdokumentationen används av undervisande lärare påverkas av vilka rutiner för överlämning som finns i verksamheten men också av överlämningsdokumentationens innehåll och enskilda individers syn på elever i behov av stöd. Det finns behov av att utveckla tydliga rutiner för hur och vilken information som överlämnas från grundskolan till gymnasiet samt hur denna används i fortsatt arbete med anpassning av undervisning. För att överlämningsdokumentationen ska ses som värdefull behövs tydlig och transparent samverkan mellan inblandade parter. Detta för att motverka misstro mot bland annat grundskolans arbete och professionalitet samt för att ta vara på den värdefulla informationen om vilka anpassningar och åtgärder som tidigare varit framgångsrika för elevers lärande och utveckling. Vi ser också behov av att lärarnas perspektiv på elever i svårigheter samt utveckling av lärarnas yrkesspråk lyfts upp till diskussion i syfte att skifta fokus från elevens identitetsskapande till skolans ansvar och utvecklingsarbete.

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie?   De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik.   Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna. Även andra rutiner bör granskas för att främja det matematiska lärandet. Lärarna är medvetna om att om man skall bedriva en konstruktivistisk undervisning måste man fånga upp eleverna där de står kunskapsmässigt. Då de aldrig vet allt om enskild elevs verkliga matematikkunskaper, är chanserna större att ge eleverna adekvat utbildning om förutsättningarna är de rätta. Nämligen vetskapen om enskilda elevers speciella behov, möjligheten att ha nära pedagogiskt samarbete med kollegorna, möjligheten att snabbt få specialundervisning till elever som behöver det. Arbetet underlättas också om eleverna kan läsa och skriva på svenska, har matematiska förkunskaper som behärska de fyra räknesätten, förstå likamedtecknets betydelse och att ha både praktiska och skriftliga erfarenheter av att lösa matematiska problem. Lusten att lära har stor betydelse för skolmatematiken. / Each year more than 100,000 pupils begin grade seven of primary school. By transition between grade six and seven, the receiving school prepares to take over the teaching. How does the transition work at the respective school? How should the transition work, according to mathematics teachers interviewed in this study?   They give their vision of equivalent education, individualization, “the red thread” of mathematics education, constructivist teaching and the complexity of the mathematics teacher's mission. The aim of the study is to assess what facilitate the understanding of pupils’ knowledge of mathematics.   Matrices of assessment for the transitions process are welcome, but the focus should be on an organizational plan according to the interviewed teachers. Also other processes should be reviewed in order to promote the mathematical learning. The teachers are aware that if you will engage in a constructivist teaching, you need to capture the pupils’ present knowledge. As the teachers never know everything about the individual pupil's real mathematics skills, the chances are greater to give pupils adequate training if the conditions are right. Namely the knowledge about individual pupils' special needs, the ability to have close cooperation with colleagues, opportunity to remedial teaching to pupils who need it. The work is also facilitated if pupils can read and write in Swedish, have previous mathematical knowledge mastering the four rules of arithmetic, understand the meaning of equality, and have both practical and written experience of solving mathematical problems. Motivation to learn is also of great importance for school mathematics.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver gällande överlämningar. I studien är samverkan och informationsutbyte två ledande begrepp som återkommer och som är grundläggande i överlämningar mellan förskola och förskoleklass. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer som metod och har utförts i två olika kommuner. För att vi skulle kunna ta del av olika beskrivningar gällande överlämningar valde vi att utföra intervjuerna med personal inom både förskola och förskoleklass i de båda kommunerna. På så sätt fick vi möjlighet till att se om det finns några eventuella skillnader i deras upplevelser gällande överlämningar. Det är sju förskollärare och åtta förskoleklasslärare som har deltagit i studien. Studien har visat att förskollärare i förskola och förskoleklass överlag har liknande upplevelser när det gäller överlämningar mellan dessa verksamheter. Det går trots detta att urskilja olika mindre skillnader och uppfattningar gällande vissa aspekter inom överlämningarnas struktur. Studien synliggör att vissa upplevelser kan kopplas till att förskola och förskoleklass arbetar efter olika läroplaner. Det framkom även att sekretessen i vissa fall kan ha en påverkan för hur överlämningarna utförs och upplevs. Överlämningar mellan förskola och förskoleklass är en väsentlig aspekt och det är därför grundläggande att den sker på bästa möjliga sätt för att underlätta för barnen i deras trygghet, utveckling och lärande.

Förhoppningen med denna studie är att få upp ögonen på hur viktig en bra överlämning är. Att se om regeringens lagändring av hur en överlämning ska gå till följs eller inte och varför göra en lagändring om den inte följs? Undersökningen vill belysa att man som mottagande skola inte kan få för mycket information om en elev utan desto tydligare överlämning desto större chans till en lyckad skolgång. Syftet med undersökningen är att få en bild av hur överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola ser ut på ett antal skolor. Då det tidigare varit blandat vilken typ av överlämnande mottagande skolor har fått, samt att de även blivit nekade överlämning från vårdnadshavarna är det intressant att se hur det se hur det faktiskt har blivit när ingen längre kan neka till detta efter att lagen runt överlämningar skärpts.Frågeställningar Hur går överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet till på ett antal skolor? Hur upplever lärarna på ett antal mottagande skolor att överlämningar fungerar?Studien utgår från systemteorin vars grundideé är att allt hänger ihop. Ett ekologiskt synsätt där allt och alla ingår i olika system som hänger ihop med varandra och påverkar varandra. Systemteorin ser till helheten som är viktigare än de delar som ingår i detta system. Genom att utgå ifrån systemteori i studien försöka se om det finns luckor i systemet, när det gäller överlämningar, som bidrar till att elever inte lyckas i sin skolgång. Eftersom eleven själv bara är en liten del i detta system kan den inte vara ensam bärare av sin problematik utan orsaker kan även finnas i samspelet med omvärlden.Studien består av 80 insamlade enkäter som fördelats i två inriktningar – en mot personal som jobbar med överlämningar på högstadiet och en som riktar sig till undervisande lärare på gymnasiet. Tanken med enkäterna är att se hur överlämningen ser ut från högstadiet sida. Hur fungerar överlämningarna? Gör alla likadant? På mottagande skolor undersöks hur lärarna upplever att överlämningarna fungerar, får de all information som de behöver?Studien visar att det fortfarande finns luckor i överlämningar trots att lagen skärpts. Överlämnande skolor tycker att informationen är tillräcklig medan lärare på mottagande skolor överlag anser att överlämningarna är bristfälliga.

In this study, special needs teachers and students with reading and writing difficulties in an upper secondary school are in focus. The research questions strive to answer how special needs teachers work in upper secondary school with students with reading and writing difficulties and what special needs teachers experience when working in upper secondary school with students with reading and writing difficulties. What do students with reading and writing difficulties experience and perceive in the transition between primary school and upper secondary school, and further studies in upper secondary school? The method has been interviews with three special needs teachers and four students in upper secondary school. The conclusive results are that the special needs teachers work with students with reading and writing difficulties in their original groups, in smaller groups and individually. Their tasks also include pedagogical assessment and assistance. Their work is complex, with many corresponding colleagues. The students face countless obstacles in school every day and ask for help to understand and overcome them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

Syftet med studien var att undersöka huruvida överlämningar och elevinformationen i dessa påverkarden planering och undervisning som gymnasielärare gör för elever i behov av stöd. Genomsemistrukturerade intervjuer med elva informanter har datamaterial samlats in och analyserats medhjälp av innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter har varit det sociokulturella perspektivet samtföljande tre specialpedagogiska perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det relationellaperspektivet och dilemmaperspektivet. Våra slutsatser är att arbetet med överlämningar behöversystematiseras, både vad gäller överlämningsförfarandet men också gällande den information somdelges. Det är tydligt att det inte räcker med överlämningar som endast innehåller en diagnos ellervilka svårigheter som en elev är i. Om lärarna inte samtidigt får veta hur de ska arbeta för att hjälpaeleven eller får stöttning och handledning av en specialpedagog, riskerar överlämningarna att endastbli information på ett papper.

AbstractProgram och kurs: Specialpedagogprogrammet/ Magisteruppsats 15hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2018 Handledare: Lisa Hellström Examinator: Magnus ErlandssonTitel/ Rapportnummer: Starka system och bräckliga broar - En studie om övergångar från och inom förskola och skola för barn och elever med en NPF-problematik utifrån ett systemteoretiskt- och specialpedagogiskt perspektiv.Nyckelord: förskola, förskoleklass, NPF, organisation, skola, specialpedagogiskt perspektiv, systemteori, övergångar, överlämningar.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom förskolan och skolan uppfattar att de möter de behov som föreligger för barn med en NPF-problematik vid en överlämning mellan förskola och skola, samt inom skolan. Syftet är också att synliggöra hur man uppfattar förskolans och skolans generella kunskaper om NPF och hur skolan ser på specialpedagogens roll som kunskapsbärare av NPF. TeoriVi har valt att spegla vår empiri utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Systemteorin belyser att ett systems länkar mellan delarna är grundläggande för att ett system ska kunna arbeta mot ett gemensamt mål. Länkarnas styrka är även nära förknippade med det specialpedagogiska perspektivets utgångspunkt i det kategoriska- och relationella perspektivet, samt organisations- och systemperspektivet.MetodVi använder oss av en fenomenografisk ansats. Fenomenografin är lämplig att använda när syftet är att belysa informanternas egna upplevelser av ett fenomen. I vår forskningsprocess har utgår vi från semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av hur informanterna resonerar kring överlämningar, hur de upplever den egna- och organisationens samlade kunskaper om att möta barn och elever med en NPF-problematik, samt få kunskap om hur informanterna resonerar kring den specialpedagogiska uppdraget i organisationen i relation till överlämningar. Vårt empiriska material består av intervjuer av fem informanter, en rektor, en förskolechef, en förskollärare, en specialpedagog och en logoped. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och resultaten kategoriserades utifrån teman och underteman.ResultatResultatet visar på att det föreligger en väl underbyggd organisation vid överlämning från förskola till förskoleklass, som bygger på att man har bestämda dagar då samtliga förskolor och skolor i rektorsområdet möts i ett överlämningsforum. Samtidigt framgår det att vetskapen kring de dokumenterande rutinernas existens enbart befinner sig på ledningsnivå och inte delas med den pedagogiska personalen som är involverade i överlämningarna. Inom skolan framgår det att överlämningarna är bristfälliga och helt saknar fasta strukturer, dokumenterade rutiner och individuell dokumentation i överlämningarna, samtidigt framgår det att detta är något som det finns vetskap kring inom organisationen och uppges saknas, men som inte har organiserats.Vidare framgår det att den starka sekretessen mellan förskola och skola kan utgöra svårigheter vid överlämnandet. Det relationella perspektivet upplevs vara avgörande för att få en god samverkan med vårdnadshavarna och därmed goda förutsättningar för en framgångsrik överlämning, särskilt när det gäller barn med en NPF-problematik. Undersökningen visar också på bristen av kunskaper kring NPF och vilka behov som kan föreligga för de barnen. Rektor och förskolechef upplever att det inom organisationens pedagogiska personal finns tillräckliga kunskaper för att möta barn med NPF-problematik i deras respektive behov. Pedagogerna ger en annan bild och menar att avsaknaden av kunskaper om NPF från den pedagogiska utbildningen skapar en kunskapskonflikt, som innebär att det finns en förväntan på specialpedagogen från både ledning och övriga pedagoger att ha kunskaper som denne inte upplever sig kunna leva upp till. Vidare visar undersökningen att den undersökta organisationen har en logoped som utifrån sin utbildning har kunskaper om NPF, men att de kunskaperna används utifrån en mer rådgivande funktion och inte har spridits i organisationen genom ett systematiskt skolutvecklingsarbete. Det framgår också att specialpedagoger och speciallärare har samma uppdrag inom organisationen och att deras huvudsakliga fokus ska ligga på individ- och gruppnivå, samt att specialpedagogens kompetens inom skolutveckling på organisationsnivå inte får särskilt stort utrymme och inte tas tillvara på för ett mer långsiktigt förebyggande arbete. Vidare framgår det att den undersökta förskolan och skolan har ett starkt system, trots vissa informativa brister, och starka broar vid överlämningarna från förskola till förskoleklass, men att det inom skolan helt saknas ett utarbetat system kring överlämningarna och broarna vid överlämningarna riskerar att bli bräckliga.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet. Med hjälp av enkät och intervju till nyckelpersoner i en kommun undersöker jag hur kommunen organiserar sitt stöd på basnivån för barn och ungdomar i åldern 0-20 år. Frågeställningarna rör hur stödet i en kommun är organiserat, vilka stödfunktioner som finns, hur överlämningar sker och hur kommunens uppföljningsansvar ser ut. Jag inspirerar mig av hermeneutiken för att tolka utsagorna kvalitativt. Centralt i resultatet är att om samsynen brister försvinner tryggheten kring barnet, trots god organisation. Centralt står också familjen och familjens ansvar för barnet. Om barnet är i behov av särskilt stöd och föräldrarna trots upprepade samtal inte inser detta, kontaktas soc. Barnhabilitering finns som stöd för barn med psykiska eller fysiska funktionshinder. Kommunen har också ett centralt elevhäsoteam med en gemensam arbetsgång i elevärende i skolverksamhet. Elevhälsoteamet har kontakt utåt mot andra organisationer, såsom Resolut, Ifo, familjeresurs, BUP. Klivet mot årskurs 7 är stort då psykiska svårigheter hos barnet blir tydligare. Barnets hälsojournal följer barnets väg och aktiveras efter avslutad skolgång. Kommunens uppföljningsansvar är otydligt och respondenternas svar blir delvis olika. Uppföljningsansvaret i kommunen ligger på en centralt placerad person, dit gymnasieskola alternativt grundskola förväntas ta kontakt ifall en elev avslutar utbildningen i förtid. Någon kommungemensam samverkansmodell finns inte. Nyckelord: Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, organisation, samverkan, specialpedagogsrollen, övergångar.

With Ericsson’s goal to have optimal user experience at 5G’s 2020 release, it is very important to optimize transport protocols and techniques to manage the increasing amount of data traffic. Additionally, it will be important to manage handovers between very high speed 5G networks and older networks. Today most of the traffic is video on demand and the amount of this kind of traffic is expected to increase. Moreover, the current amount of data traffic will increase by an order of magnitude over the next few years. This thesis focuses on radio access networks and the difficulties they face in delivering high speed data traffic. This thesis analyzes one of the most used TCP protocols, CUBIC, as well as a new transport protocol developed by Aspera, called the Fast and Secure Protocol. Aspera’s FASP is a new transport protocol that promises full link utilization. FASP is built upon UDP and uses advanced round trip time measurements and queuing delay to detect the available bandwidth between two communicating hosts. This thesis project also provides methods to realize experiments to assess the limitations of transport protocols. These experiments are conducted in an environment that resembles the upcoming 5G radio access network. Results have shown that both delay and packet loss affect TCP more than we expected and that high packet loss is devastating. In contrast, Aspera’s FASP is very resistant to both delay and packet loss. These results and analysis provide a foundation upon which others can build. / Med Ericssons mål att ha optimal användarupplevelse vid släppet av 5G år 2020 är det oerhört viktigt att optimera transportprotokoll och tekniker för att hantera den ökande mängden datatrafik. En annan viktig aspekt kan vara att hantera överlämningar mellan 5G nätverk och äldre radionätverk. Idag är den största trafiken streamad video och prognoser visar att den sortens trafik bara kommer att öka. Prognoserna visar också att all trafik kommer att öka mångfaldigt de närmaste åren. Denna thesis kommer att fokusera på svårigheterna just inom radionätverk. Denna thesis kommer att analysera ett av vårt mest använda transportprotokoll CUBIC TCP, den kommer också att analysera ett helt nytt transportprotokoll utvecklat av Aspera, Fast and Secure Protocol. Aspera lovar fullt utnyttjande av den mellanliggande länken. FASP är byggt ovanpå UDP och använder avancerade tur- och returtidsmätningar för att använda all outnyttjad bandbredd. Denna thesis visar även hur man kan göra experiment för att hitta begränsningar i transportprotokoll. Alla dessa experiment kommer utförs i en miljö som efterliknar det nya 5G-nätverket. Resultatet visar att både förlora paket tillsammans med en hög fördröjning påverkar mycket mer än väntat och att frekvent förlora paket är förödande för TCP. Asperas FASP är i motsats mycket tålig mot både paketförlust och hög fördröjning. Detta resultat och denna analys lägger en grund var andra kan arbeta vidare.