The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor “Achievement orientation”, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training. Regarding CWEQ a significant improvement was reported for the factor resources after participation in the "leadership, learning and improvement" course. Moreover, there was no significant difference for the other factors. The present study demonstrates the value and importance of development / training programs to strengthen and increase the   managers’ influence in elderly care. This is particularly the importance of improving results orientation factor (LaMI), and factor resources (CWEQ). The findings of this study showed significant improvements in both the above factors. Lyssna

Bakgrund: Sverige har idag en åldrande befolkning, vilket leder till en större andel äldre i samhället och även inom hemsjukvården. Om äldre personers självbestämmande och integritet respekteras i hemsjukvården kan deras välbefinnande och hälsa troligen öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka självbestämmande och integritet hos äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och demenssjukdom i hemsjukvården utifrån sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser. Metod: Empirisk studie med kvalitativ deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte, enskilda intervjuer med sjuksköterskor och distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med hjälp av livsvärldsteorin ur den vårdvetenskapliga teorin om vård och hälsa. Resultat: Vårdandet som beskrivs bygger på att sjuksköterskor/distriktssköterskor arbetar med respekt för patienters självbestämmande och integritet, skapar trygghet och delaktighet samt lyssnar på patienter så de får möjlighet att beskriva sitt vardagliga sammanhang och sin livsvärld. Hälsa skapas genom respektfullt vårdande, vilket ökar patienters välbefinnande. Resultatet visade en skillnad i möjlighet till självbestämmandet emellan äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom. Vården respekterade ett nej från äldre personer med fysisk funktionsnedsättning. Däremot försöktes övertalning av äldre personer med demenssjukdom för att den planerade vården skulle kunna genomföras. Slutsats: Begreppen självbestämmande och integritet ligger nära varandra och är sammankopplade. De är viktiga i vårdandet av äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom speciellt då vården, dess organisation och rutiner, kan styra en människas liv och förändra deras livsvärld. De intervjuade framhöll att för att uppnå självbestämmande och integritet i vårdandet behöver vården genomsyras av respekt, trygghet, delaktighet och aktivt lyssnande.

Äldre invandrare utgör en speciell grupp av den äldre befolkningen, trots många likheter med sina kamrater födda i Sverige. Forskningen visar att de ansöker om olika omsorgstjänster i lägre utsträckning än infödda och är mer benägna att avstå från dem även när de blir beviljade, samtidigt som hjälpbehov i deras fall uppstår i tidigare ålder och är allmänt sett större än för infödda. Den starka tendensen att klara sig själva eller med hjälp av sina anhöriga leder till att de är underrepresenterade inom den offentliga äldreomsorgen. I denna uppsats kartlägger jag olika beteenden och attityder som ligger till grund för detta fenomen och ger en helhetsbild av äldre invadrares levnadsförhållande. Beskrivningen visar en allmän oro hos äldre invandrare för att inte bli sedda och behandlade på rätt sätt av omsorgspersonal samt deras strävan efter att inte vara till besvär så länge de inte är mycket gamla och i stort behov av hjälp. En rad faktorer bidrar till att de känner sig mindre bekväma och trygga med den offentliga äldreomsorgen, bland annat invandrares generellt sett svagare ekonomiska resurser, bristande språkkunskaper som ytterligare kan försvagas med ålder, begränsat socialt nätverk till följd av pensionering alternativt invandring i hög ålder mm. Ytterligare ett problem är deras medvetenhet om att de inte hunnit bidra till samhället i samma utsträckning som andra och en sorts ”tacksamhetsmur” som hindrar äldre invandrare från att söka hjälp i tid vilket i sin tur försvårar efterföljande åtgärder. Allt detta skapar en känsla av resurssvaghet och beroende av det omgivande samhället, en känsla som äldre invandrare försöker undgå genom att minska sina behov och förväntningar och klara sig på egen hand eller med hjälp av sina närstående.

Abstract Författare – Malin Andersson och Slaven Maras Titel – Aspects of decentralizations effect on eldercare – a qualitative study of three municipal authority office/ Aspekter på decentraliseringens effekter på äldreomsorg – En kvalitativ studie i tre kommuners myndighetskontor Handledare – Linda Erlandsson Examinator: Jan Petersson   This is a qualitative study of the phenomenon of decentralization and its impact on care managers working in elderly care. The aim of the study was to examine how care managers margin for maneuver and need assessments continually are shaped by organizational conditions and municipal governance. With these aspects in mind, we wanted to identify similarities and differences in three different municipalities’ ways to work with care management in the elderly care. The data collection methods that we have used are qualitative interviews and a comparative study based on the data we have collected through our interviews. The interviews have been based on three main issues to optimally respond to the purpose and issues in the study. The issues are: (1) How does authority offices interact with municipal governance and what is the professionals' own experience of governance? (2) What workplace bound similarities and differences are there between the three governments offices in our selection municipalities and how can they occur? (3) How do collaborations with other municipalities on a care manager and supervisor level and what have these collaborations significance regarding the similarities and differences between the municipalities?  The study was conducted with six informants working in the part of social work that we wanted to explore. Of these six, three informants are care managers and three informants are executives of government offices. These informants were carefully selected based on job title, municipal and education. The research approach was qualitative because we wanted to obtain descriptions based on the informant's own ways of thinking, and we wanted to find the dimensions of organizations as those that work in the middle of the organization. The collected empirical data was analyzed by the theoretical perspectives organizational theory and bottom-up, top-down perspective. The results of the study show that the governance of the three municipalities are similar to each other but that, despite this, there are workplace-linked differences between the three government branches and these differences are explained by the mentioned choice of theory.     Key words: Decentralization, margin for maneuver, home care organizer, organization, elderly care

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning. Enhetscheferna från handikappomsorgen hade längre genomsnittlig utbildning än enhetscheferna från äldreomsorgen. Enhetscheferna från hemtjänsten hade betydligt kortare erfarenhet i organisationen jämfört med övriga chefer från vård- och omsorg.  Slutsatsen är att det fanns signifikanta samband mellan arbetsområde och ledarskapsindex, där enhetscheferna från handikappomsorgen hade högre ledarskapsindex än enhetscheferna inom äldreomsorg. Mellan övriga variabler fanns inga samband. / The aim of this study was to investigate if there is any correlation between the education, leadership experience, leadership indices and customer satisfaction of first-line managers, distributed over the fields of disability- and elderly care within the same organisation. The background to the study was that the Swedish government has raised concerns regarding the first-line managers in elderly care, as personnel groups are large and administrative support is minimal, which means that the managers may not always have the conditions required to manage and lead the operations. In comparison to disability care, there are considerable discrepancies in the scope of the positions with regard to financial resources and employee working conditions. The study was conducted in an average-sized municipality in central Sweden, and it was a quantitative study with 40 first-line managers included, where results from two existing surveys were examined. Each manager was assigned a value based on the total customer satisfaction in the unit, based on a customer survey, and a leadership index figure, based on an employee survey in which employees rated their managers. The results indicate that 70% of the first-line managers within nursing and care had completed a minimum of three years of higher education. The first-line managers within disability care had a higher education on average than the first-line managers within elderly care. The first-line managers within home help service had considerably less experience within the organisation compared to the rest of the first-line managers within nursing and care. The conclusion is that there are significant correlations between the field of work and leadership indices, and that first-line managers within disability care had higher leadership indices than first-line managers within elderly care. No correlation was found between the other variables.

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier. / The aim of this study was to get abetter understanding of howunit managers in eldercare describe how they view and use the Lex Sarah, existing knowledge on the subject and how they reason around the word anomaly. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. The study is based on a hermeneutic approach because I wanted to know my respondents ideas and experiences concerning Lex Sarah. Six unit managers were interviewed. The managers describe their knowledge, how they used the Lex Sarah in operations and how they see the ills. The result of the study shows that the knowledge of the subject Lex Sarah needs to be improved both among unit managers and among staff. It also needs to be improved in the area of ​​reporting, there is a need for a more uniform approach to what a substantial risk of an anomaly is and when it should be reported. Today it`s classified in many different ways though it says in the rules that it should not be done. Respondents think that Lex Sarah is a good and necessary part of the systematic quality work at the same time they see it as guilt. The study has been analyzed using scientific theories organizational theories and management theories.

The purpose of this study was to look into the work of care organizers for elderly care, in three municipalities in southern Sweden, and how they use the law and local guidelines to evaluate the need for home care. The intention was to determine if presence of relatives makes a difference in the needs assessment and if the care organizers practice harmonize with the guidelines. To do this, we did a qualitative study alongside with analyzing each of the local guidelines. By interviewing five care organizers, we were able to see their side of elderly care and how they combine the law and local guidelines in their daily work with elderly care. Our main themes are, in short, the law and local guidelines, the view of care organizing and needs and also closeness to relatives. The theories that have been used are Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and the sociology of law theory. The study shows a difference in the municipalities, in both responsibility and in the layout of the guidelines. To be able to do a correct needs-assessment the care organizers use the law, legal usage and local guidelines.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i äldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förväntar sig av dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en återkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrån tidigare forskning samt ovan nämnda teorier. Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen kräver att baspersonalen har förmåga att hantera många olika situationer. En förutsättning för arbetet är att personalen har ett genuint intresse för andra människor. Yrket innebär arbete i nära relationer och uppskattning från omgivningen gör att arbetet känns meningsfullt. Baspersonalen upplever yrket som underskattat, men trots detta trivs de med sitt yrke. Baspersonalen tror att det finns en stor variation i förväntningar på yrkesrollen från både brukare och anhöriga. Vår slutsats är att baspersonalen, i sin yrkesroll, ska ha förmåga att vara flexibel inom de yttre ramar som verksamheten utgör. I varje sammanhang har baspersonalen formella regler, såsom biståndsbeslut, att för hålla sig till. För att arbetet ska fungera i praktiken måste baspersonalen handla efter eget omdöme med hänsyn till omgivningens förväntningar i den specifika situationen. Komplexiteten i arbetet är sällan synlig för omgivningen, vilket kan bidra till att yrket många gånger undervärderas.