No description available.

<p>Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar.</p><p> </p><p>Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift. Objektivt mätbara kvalitetsmått har istället ett positivt, dock ej statistiskt signifikant, samband med andelen privatdriven verksamhet. Skillnaden i resultat för subjektiva och objektiva kvalitetsmått förklaras med hjälp av quality-shadinghypotesen och inkompletta kontrakt.</p>

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift. Objektivt mätbara kvalitetsmått har istället ett positivt, dock ej statistiskt signifikant, samband med andelen privatdriven verksamhet. Skillnaden i resultat för subjektiva och objektiva kvalitetsmått förklaras med hjälp av quality-shadinghypotesen och inkompletta kontrakt.

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar.   Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.

Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet. Resultatet visade på små skillnader både i arbetstillfredsställelse och i de äldres kvalitet mellan de båda äldreboendena. Ur ett ekonomiskt perspektiv fanns positiva effekter i intraprenaden genom att personalen var mer medvetna om de ekonomiska aspekterna. Frivillighet är viktigt vid valet vid valet av förändrad driftsform och att ledarskapet har en viktig roll. Sökord: Alternativa driftsformer, intraprenad, äldreomsorg, äldreboenden, system teori.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. En kvalitativ fallstudie utfördes för att få en holistisk överblick över arbetsflödet. Studien genomfördes på en avdelning på ett äldreboende med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju. Resultatet tyder på att kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress är nära sammanlänkande och förutom tidigare identifierade kognitiva arbetsmiljöproblem, framträdde även en ny dimension.

Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal på fyra kommunala äldreboenden definierat begreppet värdegrund samt hur de tillämpat den i det praktiska arbetet med de äldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av värdegrundskomponenterna använts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade på att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar värdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nära besläktade och i vissa fall motsägelsefulla. Personalen såg på begreppen som mål för sitt arbete och menade på att uppfyllelse av målen genererar en bättre hälsa och välbefinnande för den äldre. I tillämpning av värdegrundskomponenterna talade personalen om främst två sätt de arbetade utifrån, motivering och aktivering. Motivering innebar att utifrån de boendes eget självbestämmande ska personalen uppmuntra dem till självständighet. Aktivering i sin tur hängde i hop med motivering och innebar att den boende har kontakt med sina anhöriga och sin omgivning likväl som ett deltagande i aktiviteter som personalen försåg de boende med efter deras önskemål. / The pupose of this bachelor´s thesis have been to depict how staff from four diffrent municipal nursing homes define the concept of value base and how they apply this in their practical work with the elderly. In the study the scentific concepts KASAM and Lee´s definition of Empowerment in addition to a problematisation of the value base components have been used to analyze our qualitative interviews. The results of study showed that there is a consensus among the staffon how to define the value base components. At the same time they gave, however, expression of a complexity in the components and the fact that they may be closely related and in some case contradictive. The staff saw the components as a goal for their work and said that achieving these goals generated a better health and well-being of the elderly. In applying the value base staff talked about two main ways they worked on. These were motivation and activation. The reasoning was that by the residents own self-determination the staff should encourage them to independence. Activiation in turn was related to the staff motivating the elderly. This meant that the residents have contact with their families, their enviornment as well as participation in activities that staff provided the residents based on the elderlys own wishes.

Sammanfattning Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv. Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner. Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.

No description available.