<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.</p><p>Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.</p><p>Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.</p>

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. Trycksårsprevalensen är 12,1 % inom kommunal vård i Sverige (2014). Trycksår är en vårdskada som leder till lidande, smärta, nedsatt livskvalitet, men också till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhället. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksår är tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patientsäkerhet, riskbedömningar och kvalitetsutveckling. MAP-systemet är ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention som kan användas för att uppnå den optimala lägesändringen. Syfte: Att utvärdera om MAP-systemet tillsammans med teoretisk och praktisk undervisning kan användas som hjälpmedel för att förändra attityder och öka kunskapen om trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. Metod: Kvantitativ empirisk studie med deskriptiv komparativ design. Omvårdnadspersonal (n=40) och vårdtagare (n=12) inkluderades i studien. Omvårdnadspersonalen besvarade TAK-enkäten (Trycksår, Attityder, Kunskap), demografiska frågor samt en utvärdering av MAP-systemet. Vårdtagarens vård avseende trycksårsprevention observerades. Resultat: Studien visar att undervisningen och användandet av MAP-systemet resulterade i en signifikant (z=3,1, N-Ties=38, p=0,002) förbättring av omvårdnadspersonalens kunskaper. Attitydfrågorna visar på en positiv attityd vid båda provtillfällena. Det gick också att utläsa signifikant (z=2,5, N-Ties=11, p=0,016) lägre tryck mellan kropp och underlag vid användning av MAP-systemet samt att signifikant (z=2,5, N-Ties=12, p=0,012) fler preventiva åtgärder vidtogs. Omvårdnadspersonalen gav MAP-systemet som hjälpmedel i omvårdnaden ett högt betyg. Slutsats: När MAP-systemet användes i denna studie tillsammans med en relativt begränsad undervisningsinsats förbättrades omvårdnadspersonalens kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. De preventiva åtgärderna ökade och medeltrycket mellan kropp och underlag minskade.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 – 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor. Deltidsarbetande sjuksköterskor skattade sig ha lägre grad av informell makt samt lägre grad av stress än heltidsarbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskor inom äldreomsorgen som hade arbetat 12 år eller kortare ansåg sig besitta högre grad av möjligheter, global empowerment, personlig utveckling och samarbetsförmåga. Uttag av kompetensutvecklingsdagar visade sig ge ökad upplevelse av psykologisk empowerment, strukturell empowerment, arbetstillfredsställelse och LaMI. Positiva samband identifierades mellan upplevelsen av arbetstillfredsställelse och skalorna total LaMI, total CWEQ och total psykologisk empowement, samt mellan total CWEQ och skalorna total LaMI och total psykologisk empowerment.

Bakgrund Det dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuernas spelades in och transkriberades ordagrant varpå materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen delade till stor del känslor, tankar och inställningar kring måltiden och måltidssituationen. En ambivalens framträdde hos personalen och emellanåt intogs ett defensivt förhållningssätt, då matens kvalitet kom på tal. Yttre omständigheter var en källa till uppgivenhet och personalen kände otillfredsställelse över att det var svårt att påverka situationen, varför man efterfrågade en ökad kommunikation med ledningen. Personalen försökte göra sitt bästa för de boende utifrån olika aspekter av måltiden och måltidssituationen. Man hade också många förslag som skulle kunna förbättra dessa, exempelvis att tillaga mat på avdelningen för att på så sätt skapa dofter. Slutsats En ambivalens kring matens kvalitet finns hos personalen. Trots att det upplevs svårt att påverka de yttre omständigheterna, anstränger sig personalen för att göra måltiden och måltidssituationen så tillfredsställande som möjligt. Personalens kunskap och förslag på förbättringar bör bättre tas tillvara. / Background The dominating nutrition-related problem in Swedish nursing homes is undernutrition, which is associated with reduced quality of life, depression, fall accidents and an early death. Undernutrition could obstruct a healthy ageing process, as the nutrient intake sometimes is complicated by age related functional limitations and morbidity. Studies have shown that changes in the mealtime situation can affect residents’ food intake positively, which could promote the healthy ageing process. It is known how elderly thinks a satisfying meal should be. However, it is crucial to also emphasize staff members’ view of the situation and their opinions regarding potential work of change. Objective The objective of this study was to examine staff members’ experiences and attitudes towards the meal and the mealtime situation in elderly care. Method(s) Seven qualitative interviews were conducted with staff members in two nursing homes. A semi-structured protocol was used during the interviews, which were recorded and literally transcribed.  The data was then analyzed using a qualitative content analysis.  Results Staff members had comparable feelings, thoughts and attitudes towards the meal and the mealtime situation. Ambivalence became noticeable and sometimes the staff took a defensive position, on the subject of food quality. External conditions were a source of resignation and the staff felt dissatisfaction as the situation was difficult to influence, why an enhanced communication with the management was requested. Staff members tried their best to please the residents regarding different aspects of the meal and the mealtime situation and many suggestions that could improve these existed, like creating aroma by cooking in the ward. Conclusion Ambivalence among the staff regarding food quality was noticeable. Though considered difficult to affect the external conditions, staff tried hard to make the meal and the mealtime situation as satisfying as possible. The staffs’ knowledge and suggestions for improvement should be made better use of.

I takt med att samhället och hälso- och sjukvården förändras torde det vara så att ledare ständigt hanterar minskade resurser som kan påverka arbetsförhållanden. I en tid då behovet av engagerade medarbetare är som störst, är arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhållningssätt och handlingar påverkas av förväntningar, krav och faktiska förhållanden på arbetet. Ledarskapet måste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstår på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har valts. I intervjuerna utkristalliserade sig sju kategorier: omsorg om medarbetarna, tillit till medarbetarna, öppet tillåtande klimat för medarbetarna, bekräfta medarbetarna, skapa delaktighet för medarbetarna, ge möjligheter till kompetens för medarbetarna och tydlig styrning i verksamheten för medarbetarna. Materialet analyserades och bearbetades. Materialet i studien var med en geografisk spridning med sex chefer från båda könen i åldrarna 30 till 58 år. Respondenterna har ansvar för olika verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Respondenternas svar överraskade då författarnas erfarenhet är att många chefer idag inte alltid har förutsättningar att kunna vara närvarande hos medarbetarna på arbetsplatsen. Första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap att vara närvarande, att stimulera medarbetarna och att inge förtroende.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen. Positiv feedback från vårdtagare och negativ feedback från chef skattades högst. Resultatet visade även att den interna reliabiliteten för samtliga feedbackaspekter inom varje källa var god. Avslutningsvis visade resultatet att inre arbetstillfredsställelse skattades högre än yttre arbetstillfredsställelse. / The purpose with this study was to examine whether there were differences in the perceptions of feedback (positive, negative and quality) depending on whether it came from the supervisor, co-workers, patients, or family members in nursing homes. A further aim was to examine which feedback-source that best predicts job satisfaction. The study was conducted on seven nursing homes where 87 employees participated. The instruments used in the study were FES-scale that measured the different scales of feedback, and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) which measured job satisfaction. The results showed that the source supervisor predicted overall job satisfaction best of the four sources, and that the aspect quality contributed most to the model. Positive feedback from patients and negative feedback from supervisor was rated highest. The results also showed that the internal reliability for all the feedback aspects of each source was good. In conclusion, the results showed that internal job satisfaction was rated higher than external job satisfaction.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer. Resultatet visar att omsorgsgivarna uppfattar deras psykosociala arbetsmiljö som dålig. De visar även på en påtaglig skillnad i psykosocial arbetsmiljö mellan kommunal och privat regi, där omsorgsgivarna inom den kommunala sektorn är mest missnöjda. De största skillnaderna hittar vi i hur omsorgsgivarna känner att de hinner ge patienterna den tiden som de behöver samt om de uppfattar att de har tillräckligt med personal för att utföra ett kvalitativt arbete. En anledning till detta missnöje kan bero på styrningsverktyget New Public Management introduktion i den kommunala sektorn.

SAMMANFATTNING     Författare: Srea Karim    Sociala omsorgsprogrammet, Uppsala universitet    Titel: En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens föreställningar kring åldrande och     äldreomsorg   Syftet med denna uppsats är att studera föreställningar som personalen inom hemtjänsten innehar kring åldrande och äldreomsorg utifrån en kvalitativ studie.  I Studien tar jag även upp om vad äldreomsorg innebär för personalen, hur personalens syn på åldrande påverkar deras arbete samt om personalen tillhandahåller den vård och omsorg som de själva skulle vilja ha.   Jag har använt det fenomenologiska perspektivet då jag analyserat mina intervjuer jag genomförde med mina informanter, för att kunna få en bättre förståelse för deras tankar, upplevelser men även deras erfarenheter. De teoretiska perspektiv jag valt att behandla i min uppsats är rollteorin, disengagemangsteorin.   I min uppsats har jag gått tillväga på så sätt att jag intervjuat fem informanter inom en hemtjänst i Uppsala, som tillhör Uppsala kommun.   De resultat jag kommit fram till utifrån mina fem informanter som jag intervjuade i hemtjänsten, stämde till en stor del överens med det som jag tar upp i tidigare forskning, där informanterna menar att tidsbrist förekommer i deras arbete, och att omsorg innebär att bry sig om vilket kan motsvara det som jag tar upp i tidigare forskning där Astvik &amp; Aronsson genomförde 1994 ( Astvik, 2003 : 1- 2) en studie om vårdbiträdens värderingar kring sitt arbete, där arbetets positiva synpunkter handlade om att få kunna hjälpa människor och göra ett gott arbete.   Resultatet visar att personalen i många av de teman jag utgick ifrån pekar på att det finns faktorer där man finner gemensamma åsikter som informanterna har. Bland annat menar informanterna att det finns brister som berör både tiden såväl som personal.  Vidare säger informanterna att samarbetet är bra, men att det ibland kan förekomma konflikter. Många av informanterna påpekar om ensamheten och menar att det kan drabba en när man blir äldre. Personlig utveckling innebär att jobba med människor, och på det sättet ger det en erfarenhet säger en av informanterna, medan en annan anser att flexibilitet är en viktig egenskap, en annan talar om delaktighet. En annan hävdar att man utvecklas på så vis då man kommer ut och ser det verkliga. Sista informanten har utvecklats på så vis då hon fått höra brukarnas livshistoria.                       Nyckelord:          Vårdare, vård och omsorg, äldreomsorg, åldrande, äldre

This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel’s everyday life and conditions. The study’s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces. The method used is thus qualitative. The theoretical framework that has been applied on the study’s empirical material concerns structural difficulties for female geriatric care personnel that are working salutogenically in practice. The conclusion offers a discussion of what we have established through the examination of what enables the realisation of the salutogenic model within geriatric care. The central findings in the study are that flexibility, scope for action and continuity works as fundamental conditions for geriatric care personnel. Moreover, an interesting aspect that is discussed is how the employees adjust to the fact that it is favorable, for both the elderly and the personnel, to only do the most essential tasks. Furthermore, the strengths and weaknesses of the study are discussed, as well as motivation for further research within the field.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.