Det moderna svenska välfärdssystemet har stora utmaningar med en åldrande befolkning som kräver mer resurser för att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv.  En lösning för att kunna erbjuda alla den hjälp och stöd som behövs är ny teknologi. Ett exempel på relativt ny typ av hjälpmedel är trygghetskameror för övervakning av äldre personer i hemmet. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kan komma att ställas inför nya frågeställningar i sin myndighetsutövning. Ett av dem är möjliga etiska dilemman som kopplas till beslut om nattstillsyn med hjälp av trygghetskamera. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fem intervjuer med beslutshandläggare anställda vid Skellefteå kommuns äldreomsorg. I studien har biståndshandläggare beskrivit möjliga etiska dilemman kopplade till användning av trygghetskameror för nattstillsyn inom äldreomsorg. Syftet är att skapa förståelse om dessa etiska dilemmans inverkan på handläggarna och deras arbete, samt hur dessa dilemman löses. I studien kom det fram att handläggare inom äldreomsorg ofta träffar på olika typer av etiska dilemman. Studien visade inte på speciella etiska dilemman vid beslut om trygghetskamera. De etiska dilemman som biståndshandläggare har är av allmän karaktär och handlar om intressekonflikter och fundamentala humanistiska frågor. Det visade sig att biståndshandläggare oftast följde konsekvensetikens princip, diskursetikens dialogmetod och en blandning av plikt och konsekvensetik i sitt arbete. Etiska dilemman som uppstår i handläggarens arbete påverkar dem personligen och avspeglas i deras arbetssituation.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på äldreboende ska främja äldre personers livskvalitet och självbestämmande. För att kunna göra det är det nödvändigt att skapa en relation med den äldre personen. Denna relation ger möjlighet att ta del av den äldre personens livshistoria vilket är centralt för personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vårdvetenskaplig forskning om sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende. Metod: Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie i form av en metasyntes. Resultatet bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med hjälp av systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors inre och yttre resurser påverkar möjligheterna till personcentrerad vård på äldreboende. Att sjuksköterskor skapar vårdande relationer med den äldre personen, att sjuksköterskor har professionellt förhållningssätt och arbetar i team mot gemensamt mål är faktorer som är av betydelse. Slutsats: Examensarbetet visar att sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende är beroende av sjuksköterskors inre resurser och yttre resurser. Sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende stärker den äldre personens självbestämmande och delaktighet.

Bakgrund: Den palliativa vården upphör inte i och med att patienten avlider utan innefattar även att sjukvården finns som ett stöd till närstående i deras sorgeprocess. En kvalitetsindikator på en god palliativ vård är att närstående erbjuds efterlevandesamtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen hade av att genomföra efterlevandesamtal. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Åtta sjuksköterskor som arbetade inom äldreomsorgen i en kommun i mellan Sverige intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier och elva subkategorier framkom ur dataanalysen. De fyra kategorierna var; Förberedelser, Utförande av efterlevandesamtal, Innehåll i efterlevandesamtal och Samtalets betydelse för sjuksköterskan. Genomförandet av efterlevandesamtal var en viktig men oprioriterad arbetsuppgift. Förberedelserna inför ett efterlevandesamtal var individuella och samtalens innehåll varierade. Det var en balansgång att hålla samtalet professionellt utan att närstående upplevde att samtalet utfördes på rutin. Efterlevandesamtalen framkallade känslor hos sjuksköterskorna, tillförde sjuksköterskan en uppföljning av vårdtiden och bidrog till att sjuksköterskan växte i sin yrkesroll och gavs en ökad trygghet inför kommande patienter som vårdades i livets slut. Samtalet sågs även som ett avslut på relationen. Slutsats: Efterlevandesamtal behöver synliggöras som en arbetsuppgift. Sjuksköterskorna behöver ha avsatt tid för genomförandet, informeras om vad som förväntas av sjuksköterskan i samband med samtalet och få en ökad kunskap om en bra struktur för samtalet. Om det nås kan det leda till att sjuksköterskor växer i sina yrkesroller och den palliativa vården vid enheten kontinuerligt utvärderas.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat. Studien söker svar på i vilken utsträckning äldre får informell omsorg och av vem de får denna omsorg. I studien undersöks hur sannolikheten att få informell omsorg påverkas av de olika faktorerna kön, boendeförhållande, barn, formell omsorg samt ålder. Mer specifikt studeras informell omsorg med de vardagliga aktiviteterna köpa mat, laga mat, städa och bada/duscha. Studien baseras på det riksrepresentativa datamaterialet SWEOLD 2004. Resultaten visar att totalt 46 procent av de äldre får någon informell omsorg. Med hjälp av logistisk regressionsanalys har oddsen att få informell omsorg predicerats, utifrån de i studien förekommande oberoende variablerna. Resultaten visar att män får mer informell omsorg än kvinnor. Effekten av kön minskar dock något, om hänsyn tas till boendeförhållanden - fler kvinnor än män lever ensamma på äldre dagar. Ökad ålder ger en ökad sannolikhet att få informell omsorg för kvinnor, men inte för män. Personer som har barn, och träffar dem ofta, får i högre grad informell omsorg än personer som inte har barn. Av de fyra undersökta vardagliga aktiviteterna var det vanligast att få hjälp med städning, därefter kom att köpa mat, att laga mat och minst vanligt var att få hjälp med bad/dusch.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.</p>

<p>Titel: Samverkan inom äldreomsorgen – Konstruktiva möten eller tråkiga måsten?</p><p>År 2007 Antal sidor: 35</p><p>________________________________________</p><p>Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns områden inom samverkan som kunde förbättras. Ledarskapet på enheterna är så intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till påverkan vilket gjort att även det har fått en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade på tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvårdnaden som undersköterskor eller vårdbiträden. Arbetsplatserna var särskilda boenden inom äldreomsorgen i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet visade att de flesta respondenterna var nöjda med den samverkan som fanns på arbetsplatsen och att de kände att de hade möjlighet att kunna påverka både sin arbetsplats och sin arbetssituation. Det fanns brister och förbättringsområden inom samverkansarbetet, men på det stora hela så var medarbetarnas intryck positivt. En slutsats jag kan dra av denna undersökning är att samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen fungerar på ett för medarbetarna tillfredställande sätt. Det finns områden som kan och bör förbättras, framförallt när det gäller mer övergripande frågor i verksamheten, men överlag är de flesta medarbetarna nöjda med samverkan som den ser ut i dag.</p>

<p>En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende</p><p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.</p>

<p>Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.</p><p><p>Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.</p><p>Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.</p></p>

<h2>ABSTRACT</h2><p> </p><p>I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser.</p><p>Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.</p><p>Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.</p>