Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna. Det som skiljer sig är i hur man ser på och vad naturvetenskap och teknik innebär samt vad ämneskunskapen har för betydelse. Slutsatsen är att det inte spelar någon större roll vilken förskola man arbetar på utan det är intresset hos förskolläraren som styr arbetet med naturvetenskap och teknik.

This study focuses on LGBTQI related descriptors for fiction in Libris catalog from a knowledge organizational point of view, specifically domain analysis. It investigates how descriptors related to the LGBTQI-community are used, what different perspectives and points of views may have influenced how they are assigned, and whether it is possible to shed light on LGBTQI-certified and uncertified public libraries degrees of subject knowledge. Previous research indicates that in the absence of a guiding policy regarding intersectional collection development, libraries LGBTQI content consist mostly of representation for the white, gay, adult, male experience. A quantitative content analysis of 18 certified and 24 uncertified swedish public libraries collections showed that ”lesbian women” is the most used descriptor, but it is uncertain whether this group is the most represented one or if it is simply more visible due to the fact that it goes against the norm. The results also showed lacking representation in some areas in relation to descriptors. When it comes to certified and uncertified libraries we did not see any major differences in their work with the descriptors.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Innehållet i förskolans läroplan medför att de som arbetar med den behöver kunskaper inom många olika ämnesområden. Syftet med studien var därför att få mer kunskap om pedagogers egenupplevda ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, utifrån angivna mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan. Till det användes webbenkät som metod. Efter bearbetning omfattade studiens material 160 webbenkätsvar. Ämnet som då skattades högst var språk/kommunikation och ämnet som skattades lägst var fysik. I tillägg till det framkom att drygt 50 av respondenterna, vid planerade pedagogiska aktiviteter, använde sig av olika didaktiska strategier beroende på hur de skattade sin ämneskunskap. Till skillnad från högt skattade ämnen tenderade de nämligen att, vid arbete med lågt skattade ämnen, förbise samspel och att ha barns intresse/behov som utgångspunkter i verksamheten.

Begreppet biologi finns inte med i förskolans läroplan i Sverige men benämns en gång i den norska rammeplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och norska förskollärare ser på och använder läroplanen/rammeplanen när de undervisar barnen i biologi. Upplevs den som en hjälp eller är den bristfällig, och i så fall hur och vad använder de sig annars av i sin undervisning? Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har tre svenska och tre norska förskollärares uppfattningar om styrdokumentens styrkor och svagheter uppmärksammats. Resultatet visar att läroplanen och rammeplanen ger stora möjligheter att undervisa utifrån barnens intressen men att avsaknaden av en tydlig beskrivning av biologi kan göra undervisningen svårare. Som hjälp utöver läroplan/rammeplan använder sig förskollärare av böcker, internet och kollegor. En slutsats av studien är dock att läroplanen ses som en tillgång, då den uppfyller sitt syfte och att det kompletteras med andra kunskapskällor i biologiundervisning. / The concept of biology is not included in the preschool curriculum in Sweden but is once mentioned in the Norwegian framework plan. The aim of this study is to investigate how Swedish and Norwegian preschool teachers experience the curriculum when they teach biology to children. Is it perceived as a help or is it deficient, and if so, how, and what else do the preschool teachers use in their teaching? With the help of semi-structured interviews, three Swedish and three Norwegian preschool teachers' perceptions of strengths and weaknesses of the curriculum have been captured. The results show that both the curriculums provide great opportunities to teach based on the children's interests, but that the lack of a clear description of biology can make teaching more difficult. To help in addition to the curriculum, preschool teachers use books, the internet and colleagues. However, one conclusion of the study is that the curriculum is seen as an asset, as it fulfills its purpose and that it is supplemented with other sources of knowledge when teaching biology.

Lärares planering och genomförande av matematikundervisning utgår i stor utsträckning från lärarhandledningen. För att kunna bedriva en rik matematikundervisning behöver lärarhandledningen därför vara designad på ett stödjande och kunskapsutvecklande sätt för läraren, vilket kan ses som att den talar till läraren till skillnad från andra lärarhandledningar som talar genom läraren. Utifrån idén tala till läraren har forskare tagit fram tre designprinciper för att visa på hur lärarhandledningar bör vara designade. Syftet med studien är att analysera en på den svenska marknaden relativt ny lärarhandledning och undersöka hur de tre designprinciperna framkommer. Analysen är genomförd med ett analysverktyg i form av nyckelord. Resultatet visar att två av tre designprinciper finns med dock med vissa begränsningar. Vår slutsats är att den analyserade lärarhandledningen mer talar genom läraren i stället för till. / Teachers’ planning and implementation of the teaching of mathematics is mainly based on the teacher’s manual for any specific textbook. For the teacher to learn varied and comprehensive teaching skills the manual needs to be designed to support and develop these. In this way they speak to, as opposed to through, the teacher as other manuals do. Based on this, researchers have formed three design principles to point out how teacher’s manuals should be designed. The goal of this study is to analyse a manual, newly released in Sweden, and investigate how the three principles are presented. The analysis was carried out through the use of certain keywords. The result shows that two out of three design principles have been applied, but not to their full extent. Our conclusion is that the analysed teacher’s manual speaks more through the teacher instead of to him/her.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.