Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat håll. Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter, teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i musikproduktion. Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna. Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en påverkande faktor för undervisningen. Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

No description available.

Under åren 1938-1991 genomgick läroböcker i Sverige en statlig kontroll, bland annat som ett styrmedel för att skapa en likvärdig skola, men detta sker inte idag. Det är marknaden, producent och konsument i kombination med läroplanen som styr. I slutändan är det upp till läraren att välja lärobok, om de vill ha en, och hur de använder den. Läroboken anser många är en stor ramfaktor i undervisningen då den bland annat kan ses som svaret på vad en kurs ska innehålla och hur den ska läggas upp. Vad gäller användning av läroböcker så säger ca 98% av lärarna att de använder en lärobok i undervisningen. Svenska och norska studier visar att gymnasielärare är den grupp som använder läroboken mest. I en rapport från Svenska Sociologiförbundet beskrivs att inom ämnet sociologi så är ämneskompetensen bland lärare svag och Boel Englund (2006) menar att lärare med svag ämneskunskap tar mer stöd i läroböckerna. Just relationen mellan lärobokens betydelse i undervisningen och ämneskunskapen hos lärarna är fokus för denna studie. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens i form av utbildningsbakgrund och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras. För att svara på syftet genomförs fjorton strukturerade intervjuer i form av enkäter med lärare som undervisar eller har undervisat i någon av de tre gymnasiekurserna i sociologi. I intervjuerna framkommer att oavsett ämneskompetens så är läroboken det läromedel som används mest i undervisningen, precis som annan forskning tidigare visat. Dessutom visar studien att oavsett ämneskompetens så kompletterar respondenterna sitt läromedel (läroboken) på liknande sätt, främst med artiklar och olika former av filmer. Den skillnad som kan tydas i resultatet är att de lärare med mer ämneskompetens ger kritik på de läroböcker som finns, och menar att de kompletterar undervisningen med annat material för att höja nivån. Till exempel kompletterar dessa lärare med universitetslitteratur, vilket inte nämns i gruppen utan ämneskompetens. Intressant för framtida studier är en fördjupning i frågan om varför lärare kompletterar. I studien framkommer tendenser som vore möjliga att undersöka närmare vad gäller både varför komplettering sker och lärarens syn på läroboken. Kritik av läroböcker framkommer tydligt och en viktig fråga är om de böcker som används idag verkligen når upp till de kunskapskrav som elever på gymnasiet ska nå.

Skolverket uppmanar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet till att skolans verksamhet ska stimulera elever till ett livslångt lärande samtidigt som Skolinspektionen varnar om att elevers intresse i de naturvetenskapliga ämnena sjunker under mellanstadieåren. Samtidigt som TIMSS rapport från 2020 visar på höga ämneskunskaper inom de naturorienterande ämnena bland svenska elever. Hur går detta ihop? Syftet med denna studie att undersöka om en intresseskapande undervisning är gynnsam för elevernas lärande av naturvetenskapliga ämneskunskaper eller om det bara är till för att skapa intresse. Detta problemområde ledde oss till frågeställningarna:  Hur arbetar lärare för att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig ämneskunskap?  Vilken effekt upplever lärare att intresseskapande naturvetenskaplig undervisning har på elevernas lärande? För att besvara frågorna har sju yrkesverksamma naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 deltagit i intervjuer som analyserats utifrån Douglas Roberts och Rodger Bybee’s sju kunskapsemfaser inom de naturorienterande ämnena. I analysen framträdde fyra teman som hade positiv effekt på elevernas tillägnande av naturvetenskaplig ämneskunskap i samband med intresse: Vardagskopplingar, Förkunskaper skapar intresse, Didaktiska val och Delaktighet eller aktivt deltagande? Denna intervjustudies slutsats belyser samspelet som krävs i undervisningen mellan intresse och ämneskunskaper som behövs för att elever ska stimuleras till ett livslångt naturvetenskapligt lärande för att kunna göra riktiga tolkningar av och kloka beslut i världen runt om dem både nu och i framtiden.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk. Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper.

En systematisk litteraturstudie har genomförts av forskning om de utmaningar grundskollärare ställs inför när de ska undervisa i naturorienterande ämnen (NO) och hur dessa utmaningar relaterar till lärarens kunskaper och förmågor. För att kunna analysera detta har teorin om pedagogisk ämneskunskap använts, på engelska Pedagogical Content Knowledge (PCK). Studien visar att PCK hos lärare i grundskolan, när det gäller undervisning av NO, generellt är låg och kan ses som en förklaring till att lärare upplever utmaningar med att undervisa i NO. För att öka lärarnas pedagogiska ämneskunskap (PCK) föreslår litteraturen bland annat införande av ett undersökande arbetssätt.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag. Lärarna i undersökningen beskriver att det är erfarenhet och utbildning som har lett till den uppfattningen de har om yrket. De nämner även en ny roll i uppdraget som lärare, det vill säga att vara coach åt eleverna och även att de lägger stor vikt på den sociala kompetensen i yrkesutförandet. Slutsatserna vi kan dra av undersökningen är att styrdokumenten måste förankras på ett bättre sätt redan i lärarutbildningen, samt att yrkesverksamma lärare ständigt måste få fortbildning i dessa för att inte stagnera i sitt yrkesutförande.

Musik är något vi människor möter genom hela livet. Redan i fosterstadiet får vi de första erfarenheterna med skiftande rytmer och ljud. Den generella bilden av förskolan är att musik har en naturlig och viktig del i verksamheten, men tidigare forskning på området pekar på att förskollärares brist på kunskap och intresse kan medföra att musikundervisning inte genomförs. Denna studies syfte var att kartlägga och analysera förskollärares uppfattningar och erfarenheter av musikundervisning i förskolan. Studien är en totalundersökning av en hel kommun där alla förskollärare anställda vid kommunala förskolor blivit erbjudna deltagande genom kvalitativa enkäter. Resultaten indikerar att förskollärare säger sig ha en god vilja till att bedriva musikundervisning men att brist på ämneskunskap, planeringstid och material är faktorer som förskollärare uppfattar kan påverka att musikundervisningen uteblir. Resultatet visade också att det fanns en grupp förskollärare som medvetet inte planerade specifikt för musikundervisning. Detta berodde enligt förskollärarna själva både på bristande kunskap och intresse för musik som ämne. Slutsatser som dragits av studiens resultat i förhållande till tidigare forskning berör förskolornas rektorers ansvar och inflytande över verksamheterna, där rektorerna bör verka för att en likvärdig musikundervisning bedrivs. Rektorer bör också verka för att förskollärare i kommunen ges samma förutsättningar till kompetensutveckling, inte bara de förskollärare som har ett personligt intresse för musik. / <p>2020-06-08</p>

Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Denna uppsats riktas mot kunskapsområdet lärandet i leken. Syftet är att undersöka och få större förståelse för lekens betydelse för lärandet och hur den uppfattas av pedagoger. Vår metod är semistrukturerade intervjuer, där vi samtalat med nio lärare. Våra informanter är fyra klasslärare och fem lärare i fritidshem. Intervjuerna har genomförts på informanternas arbetsplats eller digitalt. Vi har använt oss av en tematisk och fenomenografisk analys av den empirin som vi samlat i våra intervjuer. Litteraturbakgrunden visar att det finns skillnader i hur pedagoger inom olika skolformer uppfattar leken. Den tidigare forskningen påvisar att denna skillnad kan ha att göra med i vilken skolform en lärare jobbar i. Enligt litteraturen så ser klasslärare att leken bör uppfylla en målbild utifrån styrdokumenten medan lärare i fritidshem ser leken ur ett perspektiv av socialt lärande. Utifrån det så ställde vi frågan Hur uppfattas leken som ett praktiskt, didaktiskt verktyg av pedagoger i olika skolformer? Vår studie visar att denna skillnad i synen på leken påvisas även hos våra informanter, där vårt resultat lutar åt samma skillnad i synen på hur leken uppfattas av pedagoger. Klasslärarnas fokus ligger på måluppfyllnad och kunskapskrav medan fritidshemslärarna ser lärandet i leken främst som en social arena där eleverna tränar sociala egenskaper. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>