No description available.

Es gibt kaum etwas, worauf unsere Zivilisation stolzer ist als auf die Eindämmung von Säuglingssterblichkeit, Infektionen und Seuchen. Die modernen medizinischen Bemühungen scheinen für das Leben des einzelnen ein Segen zu sein. Beziehen wir größere Zeiträume ein, so müssen wir feststellen, daß auf die Dauer als einziges Resultat dieser Bemühungen das übrigbleibt, was wir zur Zeit als den größten Schock dieses Jahrhunderts erleben: das explosionsartige Anwachsen der Menschheit. Mit den damit zusammenhängenden Problemen beschäftigen sich mehr oder weniger alle Kapitel dieses Buches. (aus dem Text)

Es gibt kaum etwas, worauf unsere Zivilisation stolzer ist als auf die Eindämmung von Säuglingssterblichkeit, Infektionen und Seuchen. Die modernen medizinischen Bemühungen scheinen für das Leben des einzelnen ein Segen zu sein. Beziehen wir größere Zeiträume ein, so müssen wir feststellen, daß auf die Dauer als einziges Resultat dieser Bemühungen das übrigbleibt, was wir zur Zeit als den größten Schock dieses Jahrhunderts erleben: das explosionsartige Anwachsen der Menschheit. Mit den damit zusammenhängenden Problemen beschäftigen sich mehr oder weniger alle Kapitel dieses Buches. (aus dem Text)

Title: IN THE NAME OF GOD. THE YEARS 1096-1098 OF THE FIRST CRUSADE The purpose of this essay is an attempt to understand how God is understood during the First Crusade 1096-1098. How feelings such as fear, shame, betrayal are perceived and portrayed. An Emotional Historical approach. In addition, a qualitative text analysis is applied to see how the concepts are described in sources such as letters and a chronicle. My predominant result and how I understand my source material is that God is the greatest and the power that governs human destiny. As a result, he decides who wins the crusade. Fear is hidden or repressed by ascending into God plus the feeling of being fulfilled by Him. When doing something shameful you break the knight ideal. It occurs, and in some cases leads to an exclusion from the community of knights and nobles and exclusion from the church. Exclusion can be revoked by once more go on a crusade. Betrayal is attributed to the enemy but is used to the same degree by the Crusaders.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären.  Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.

Den här uppsatsen undersöker hur resemotivet i Odysséen respektive The Lord of the Rings bidrar till att konstruera de manliga huvudkaraktärernas roll som maskulina hjältar. Genom en jämförelse mellan Odysseus och Frodo är syftet även att säga någonting om synen på maskulinitet i deras samtid. Det som blir tydligt är att maskulinitet och hjälteskap inte är lika synonyma i The Lord of the Rings som i Odysséen. Odysseus är en reflektion av den hegemoniska maskuliniteten i sin samtid; såväl hans maskulinitet och heroiska drag bygger på ära, hämnd, aggressivitet, rationalitet och kontroll. Odysséen har bidragit till att upprätthålla det antika Greklands syn på maskulinitet. I The Lord of the Rings är Frodo ett exempel på hur en hjälte inte behöver vara maskulin i samma bemärkelse. Hans vänskap med Sam visar att även feminina drag stämmer in på en modernare hjälte. Han behöver inte vara aggressiv eller ärelysten, utan hans mentala mod att kunna offra sig för någonting större än honom själv är en del av hans hjälteskap. I The Lord of the Rings är den traditionella hjälterollen, som Odysséen delvis har lagt grunden för, istället uppdelad mellan olika karaktärer.

Research on Roman slavery has mainly been focued on questions of market economy since the beginning of the twentieth century. With the interest in the treatment of slaves and their experience of slavery, the master-slave relationship has been the object of increased interests, until recent exploration of the influence of freed slaves' culture on traditional practices. this thesis tries to assess the construction of parallel value systems among slaves and freedmen, which not only contrasted worldviews in free society but often reshaped them. Instrumentalization of the emotional concepts of honour and dishonour in the context of the family and in funerary commemoration are central to such assessment. / Forskningen om romerskt slaveri har främst varit fokuserad på frågor om marknadsekonomi sedan 1900-talets början. Genom intresset för behandlingen av slavar och deras upplevelse, har relationen mellan ägare och slavar varit objekt av växande intresse, fram till nutida forskning rörande frigivna slavars kulturella influens på traditionell praxis. Denna uppsats försöker förklara konstruktionen av parallela värdesystem bland slavar och frigivna, som inte bara kontrasterade med det fria samhällets världsbilder, utan reformerade dem. Instrumentaliseringen av de emotionella koncepten ära och vanära, kontextualiserad inom familjen och begravsningminnen är centrala för en sådan slutsats.

<p>Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.</p>

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

Dakwah bedeutet in etwa soviel wie islamische Mission. Die islamischen Medien sind von zentraler Bedeutung für die Artikulierung von Visionen, welche die politischen Interessen von Wählerinnen und Wählern ansprechen sollen. Das Wachstum der Medien in der Post-Suharto-Ära war ein Ergebnis der Pressefreiheit, die durch Präsident BJ Habibie im Jahr 1999 eingeleitet wurde. Die Zeitschrift Ummi ist eines der Dakwah-Medien, die aufgrund verschiedener Umstände seit dem Ende des Suharto-Regimes in den späten 90er Jahren bis heute überleben konnten. Schwerpunkt meiner Forschung ist die Analyse des Wandels der Ummi von einem Vehikel zur Bildung und Festigung einer Wählerschaft, die sich in der Suharto-Ära insbesondere aus der Tarbiyah-Bewegung generierte, hin zur aktuellen Tendenz der Popularisierung der Tarbiyah Identität als ein neues Lebensstil. Tarbiyah ist ein Wort aus dem Arabischen und bedeutet soviel wie „Bildung“. / The growth of media in the Post Suharto era has been the result of press freedom established by president B.J Habibie in 1999. With regard to the diversity of Islamic media, the term of ‘the dakwah media’ hence is not only about labeling ‘Islam’ but also on ‘constructing’ dakwah. Dakwah itself literarily means ‘proselytization of Islam’, ‘issuing a summons’ or ‘making an invitation’. My PhD project hence aims to provide a brief analysis of the shift of the dakwah media which used to be political vehicles of establishing constituencies especially for the ‘tarbiyah movement’ in the Suharto era to the current tendency of popularizing the Tarbiyah identity as a new life style. The tarbiyah movement in Indonesia is a social and political movement among Indonesian Muslim students especially activists in the Suharto period. The word tarbiyah itself is taken from Arabic which literary means ‘education’.