No description available.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Denna studie unders.kte fritidsledares upplevelser och erfarenheter av .ldersblandad och .ldersindelade fritidsaktiviteter p. fritidsg.rden samt om de upplevde n.gon skillnad mellan grupper av deltagare med lika eller blandad .lder och deltagarnas sociala utveckling. .tta fritidsledare intervjuades i studien. Analysmetoden f.r denna studie var induktiv tematisk analys. Dataanalysen resulterade i fyra teman: fritidsledarrollen och syns.tt p. .ldrar, samma eller olika - kategorisering, gruppen - anv.ndning och gruppmedlemmarna - j.mf.relse). Resultatet visade ingen upplevd skillnad n.r det g.ller utveckling av social identitet hos deltagarna kopplat till bes.kande i de .ldersblandade- och .ldersindelade aktiviteterna. I st.llet beskrevs f.r samtliga aktiviteter en identitetsutveckling som g.r i linje med social identitetsteori.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå för- och nackdelarna med åldersblandad och åldersinriktad förskola. En del av undersökningen tar upp miljön på förskolan, hur miljön är utformad för barnen och skillnader som finns i miljön. Undersökningen utgår från pedagogernas syn på den egna organisationen och dess arbete samt observationer av miljön.Utgångspunkter i undersökningen är teorier om hur den fysiska miljön bör organiseras. Den tidigare forskningen tar upp betydelsen av ålderssammansättningar, barns utveckling och samspel samt den fysiska miljön i förskolan. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer har gjorts med åtta pedagoger belägna på två olika förskolor. Observationer har gjorts för att få en uppfattning om hur den fysiska miljön organiseras. Empirin har sedan transkriberats, bearbetats och analyserats i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.Trots att det valdes verksamheter för att få så stora kontraster som möjligt ses ändå många likheter i verksamheterna. Detta medför att för- och nackdelarna mellan verksamheterna inte blir lika tydliga i förhållande till varandra. Pedagogerna i de båda organisationerna anser att miljön är viktig. Undersökningen har dock visat, genom intervjuerna med pedagogerna på de båda organisationerna, observationer, teori och tidigare forskning, att svårigheterna att anpassa miljön är större, men ändå lika viktigt, i en åldersblandad barngrupp.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder.Jag har undersökt följande:1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet?2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning?3. Finns det någon skillnad mellan pedagogernas uppfattning beroende på när de utbildade sig?4. Har barngruppssammansättningen någon speciell betydelse för barns inlärning?På vilket sätt uttrycks detta? Jag har fått en inblick av olika pedagogers argument i hur de på olika sätt upplever en bra pedagogisk verksamhet utifrån hur man organiserar barngrupperna. Argumenten skiljer sig från att det blir lättare att rikta verksamheten och barnen kommer i sin rätta ålder i en åldersindelad barngrupp, till att i en åldersblandad barngrupp lär sig barnen av varandra och syskonen kan vara tillsammans. Flera av pedagogerna uttryckte, att det är viktigt att få arbeta med det man tror på, vilket är en av slutsatserna av mitt arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper. Pedagogernas tankar kring åldersblandade barngrupper skiljer sig åt, men alla pedagoger anser att barnen utvecklas mer socialt i en åldersblandad barngrupp. Min studie har visat att barnen föredrar att leka med jämnåriga och att att deras lek ser annorlunda ut om de leker med jämnåriga jämfört med om de leker åldersblandat.

Forskning har visat att goda kunskaper i modersmål även har ett samband med goda studieresultat i skolan. Över de senaste åren har invandringen ökat och därför är ämnet högaktuellt. Syftet med studien är att förstå mer om hur modersmålslärare uppfattar undervisningen i kunskaps- och åldersblandade klasser. Studien syftar också till att undersöka strategier modersmålslärare uppfattar som användbara för att hantera undervisning i grupper med elever som har olika kunskapsnivåer och ålder.Sociokulturell teori och tidigare forskning om kunskaps- och åldersblandad undervisning ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Kvalitativ metod används i studien för att samla in material genom öppna intervjuer med sex stycken modersmålslärare som jobbar på ett språkcentrum i Västsverige.Modersmålslärarna i studien har både positiva och negativa åsikter om det ålders- och kunskapsblandade klasser. Även modersmålslärarnas strategier skiljer sig åt. En av de positiva delarna som modersmålslärarna upplever är att eleverna med mer kunskap kan lära de med mindre kunskap. En möjlig väg framåt för att klara de olikheter som finns i klassrummet är att fördela delar av lärarens ansvar till eleverna. Studien visar även på brister när det gäller planeringstid och resurser.

I dagens samhälle ser ålderssammansättningen av förskolans barngrupper olika ut. I denna studie behandlas fem och sexåringars perspektiv på åldersblandade barngrupper. Syftet är att få en förståelse för hur de äldre barnen kan uppleva att gå tillsammans med de yngre och även om de anser att det påverkar deras lärande inom olika områden. Den valda metoden för att besvara detta är kvalitativ barnintervju. Det har genomförts fyra intervjuer med barn som är fem till sex år gamla. Barnen gick på fyra olika förskoleavdelningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien är samläran och den närmsta utvecklinszonen. Tidigare relevant forskning kring området har presenterats och använts tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som underlag i förberedelser, genomförande och efterarbete av intervjuer. Resultatet visar att de äldre barnen både har positiva och negativa erfarenheter kring att gå i en åldersblandad barngrupp. De äldre har stor förståelse för de yngre barnens omvårdnadsbehov och hjälper gärna till för att de ska ha det bra. Närkontakt och att vara de yngre barnens hjälpande hand upplevs som positivt. I de äldre barnens värld upplevs de yngre även som jobbiga. De slåss, skriker, stör deras lek och kommunikationen är svår. Utifrån barnintervjuerna går det att dra slutsatsen att de äldre barnen inte upplever att de yngre barnen bidrar till deras lärande och utveckling, men de påverkar heller inte deras verksamhet negativt.

<p>Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. </p><p>Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. </p><p>Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större naturlig kunskapsspridning på eleverna måste även graden av individualisering öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Eftersom organisationsformen passar olika individer olika bra så blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.</p>