<p>När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.</p>

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större naturlig kunskapsspridning på eleverna måste även graden av individualisering öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Eftersom organisationsformen passar olika individer olika bra så blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.

Denna fallstudie undersöker hur glesbygdsskolan utformar och organiserar stödinsatser för elever ibehov av särskilda utbildningsinsatser i matematik (SUM-elever). Det som studien fokuserar på är hurSUM-elever identifieras och kartläggs, vilka extra anpassningar och vilket särskilt stöd som utformasoch organiseras i matematik, arbetet med inkludering samt vilka arbetsuppgifter specialpedagogenhar i arbetet med matematiska stödinsatser. Studien bygger på intervjuer med lärare, specialpedagogoch rektor från två olika glesbygdsskolor i samma kommun samt deras kvalitetsredovisningar. Denteoretiska utgångspunkt som denna studie har är den fenomenologiska. Resultatet visar att skolornaupptäcker eleven i det dagliga arbetet. Lärarna anpassar den ordinarie undervisningen till SUMelevernavilket gör att särskilt stöd är ovanligt och stor andel av eleverna klarar nationella proven imatematik. Det råder en inkluderande miljö i glesbygdsskolan och specialpedagogensarbetsuppgifter är i till stor del att handleda och stötta lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares metoder, erfarenheter och ställningstaganden för tidig läsinlärning i åldersblandad undervisning med sammansatt klass av årskurs ett och två på Åland, samt skolledares bakomliggande motiv för valet av åldersblandad undervisning. Studien utgår från semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av åldersblandad undervisning, samt kontakt med skolledare i skolor med åldersblandade klasser. Resultatet visar att samtliga lärares läsundervisning utgår från den fonologiska metoden, där grundliga genomgångar av de enskilda bokstävernas form och ljud, samt hur dessa skrivs på ett korrekt sätt, är centralt. Resultatet visar även vilka utmaningar lärarna ställs inför i den åldersblandade undervisningen, framför allt att de ska ha fler åldrar och kursplaner i beaktande vid planering och genomförande. Undervisningen bör differentieras så att den möter varje elevs individuella förutsättningar, behov och förkunskaper. Denna studie bidrar med perspektiv på hur differentierad läsundervisning kan genomföras, vilket är relevant för såväl åldersindelade som åldersblandade klasser.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Sammanfattning/AbstractCecilia Grönstrand och Hanna Andersson Granström (2018) Ålderssammansättningens betydelse för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (The significance of age composition for preschool children in need of special support). Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter, ett historiskt perspektiv på ålderssammansättning inom svensk barnomsorg samt tidigare forskning kring ämnet ämnar denna studie öka medvetenheten om åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur barn påverkas av att vistas i de olika verksamheterna.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd påverkas av hur förskolans verksamhet är organiserad vad gäller ålderssammansättning av barngrupperna. Vidare ämnar studien belysa vilka konsekvenser detta kan leda till vad gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Tre frågeställningar har formulerats för att utifrån specialpedagogers erfarenhet av åldersblandad och åldershomogen förskoleverksamhet fördjupa oss i ämnesområdet.- Hur skiljer sig en åldersblandad barngrupp från en åldershomogen barngrupp vad gäller den lärandemiljö som uppstår?- Vilka konsekvenser kan de olika sätten att organisera verksamheten leda till för barn i behov av särskilt stöd?- Hur påverkas möjligheterna till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i de olika organisationsformerna?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som skildrar hur barnet genom hela livet är involverad i en fortlöpande och dubbelriktad interaktion med sin miljö. Den tar även stöd iutvecklingspsykologiska teorier om barnets utveckling av identitet och självkänsla, anknytningsteori samt kognitiv teori.MetodForskningsintervjuer av semistrukturerad karaktär har använts för att med utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter behandla studiens ämne. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därefter har de analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.ResultatStudien visar att det finns både för- och nackdelar med båda sätten att organisera förskolans verksamhet utifrån ålder. Vad gäller lärandemiljö framträder att det i en åldershomogen verksamhet är lättare att anpassa den fysiska miljön. Den sociala miljön kan beskrivas som mer fördelaktig för vissa barn i behov av särskilt stöd i en åldersblandad verksamhet, då de där kan ha större möjligheter att få vara en del av den sociala gemenskapen, och därmed uppleva sig inkluderade i verksamheten. Även den psykosociala miljön som uppstår i en åldersblandad grupp kan ses som mer gynnsam för barn i behov av särskilt stöd vad gäller att utveckla en positiv självbild. Samtidigt kan barn i en åldersblandad miljö riskera att inte få det stöd de behöver då stödbehov kan vara svårare att få syn på, vilket kan få konsekvenser på lång sikt.Specialpedagogiska implikationerAtt vara medveten om hur ålderssammansättning påverkar barn och ha det i åtanke i specialpedagogens arbete med organisering av lärandemiljöer och inkludering av barn i behov av särskilt stöd är av vikt. Förskolans variation i organiseringen när det gäller ålder behöver bibehållas, och åldersblandade inslag även inom den åldershomogena verksamheten bör finnas för att tillgodose alla barns behov.

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut. I den åldersblandade klassen arbetade man mycket individuellt och efter arbetsscheman. Man använde främst bokstavsmetoden som läsinlärningsmetod. I den åldershomogena klassen utgick arbetet ofta från en lärarledd genomgång där man enligt LTG-metoden diskuterade fram arbetsmaterialet tillsammans med eleverna. Lärarnas erfarenheter kring att arbeta åldersblandat visade sig vara positiva överlag.Slutsatsen är att det kan finnas skillnader mellan läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser och att dessa skillnader kan medföra vissa pedagogiska konsekvenser. Åldersblandningen i sig verkar inte påverka i lika stor utsträckning som sättet att undervisa och medvetenheten om vilka pedagogiska vinster och förluster det ger.

Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>