Syftet med denna studie har varit att få en inblick i hur elevers inre motivation påverkar deras prestationer i matematikämnet. Till studien har det komponerats frågeställningar, vilka har fokuserat på elever mellan förskoleklass och årskurs tre. Detta är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att de aktuella frågeställningarna har ställts till relevant, skriftlig forskning. Resultatet visar på en tudelning gällande den inre motivationens effekter på elevers prestationer i matematikämnet. Majoriteten av de bearbetade studierna presenterar en positiv effekt mellan elevers inre motivation och prestation. Dock förekommer det även motsägelser till detta genom att ett par studier framhåller att det inte går att se några relationer mellan inre motivation och prestation. Slutsatserna som kan utläsas från denna litteraturstudie är att den inre motivationen har någon form av positiv effekt hos eleverna, dock kan den inte alltid knytas till deras prestationer i matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Den internationella undersökningen PIRLS 2011 visar att svenska elevers läsförståelse försämras. Syftet med litteraturstudien var att utifrån tidigare forskning undersöka vad boksamtalet har för betydelse för läsförståelsen samt hur man i boksamtalet kan använda metoden Reciprocal Teaching för att utveckla elevers läsförståelse. Detta smalnades av till två frågeställningar: hur kan boksamtal användas för att utveckla läsförståelsen hos elever i årskurs F-3? Hur kan metoden Reciprocal Teaching användas i boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs F-3? Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där litteratur systematiskt sökts i olika databaser. Resultatet visade att kvaliteten på boksamtalet sammankopplas med läsningen av texten. Högläsning ger fantastiska möjligheter att agera tillsammans och är en bra utgångspunkt till samtal. Utifrån högläsningen kan man när som helst stanna upp för att samtala om sådant som väcker intresse, sådant som är svårt att förstå, för att fantisera eller bara gissa vad som tillslut kommer att hända. Resultatet visade även att reciprocal teaching är en gynnsam metod för de yngre eleverna genom att arbeta på ett kreativt sätt. En av studiens slutsatser var att eleverna genom att kommunicera och samtala kring böcker utvecklar en djupare läsförståelse, ny kunskap, ordförråd, avancerad språkutveckling och tankeprocesser på en högre nivå. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lässvårigheter och läsinlärningsproblematik yttrar sig, samt hur framgångsrik undervisning organiseras med detta i åtanke. Studiens resultat baseras på tidigare forskning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur visar sig lässvårigheter i de första årskurserna (förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3)? Hur kan lärare arbeta för att förebygga uppkomsten av lässvårigheter och underlätta för elever med sådan problematik? Studien visar att lässvårigheter går att upptäcka redan hos barn i förskoleklass och att det på så vis går att förutse hur läsutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga årskurserna kan svårigheter bli synliga redan i den grundläggande lästräningen och hindra eleven från fortsatt utveckling. Ofta visar sig svårigheterna genom otillräcklig avkodningsförmåga, bristande automatiserad läsning, svag läsförståelse samt låg motivation. Identifiering av elever med svårigheter bör ske i ett tidigt stadie så att åtgärder kan sättas in. Undervisningen bör i största möjliga mån utgå från de olika elevernas förutsättningar och detta kan ske genom att läraren anammar flera undervisningsmetoder. I denna studie presenteras såväl övergripande faktorer för en lyckad läsundervisning som mer specifika metoder och strategier. Att identifiering och insatser ofta dröjer kan bottna i lärares okunskap om lässvårigheter och otillräckliga verktyg för att möta elever med denna problematik, varför utökad kunskap om detta är nödvändig.

Interaktiva skrivtavlor (IST) finns i många svenska skolor och används som ett lektionsverktyg inom olika ämnen. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt IST används i matematikundervisningen för elever i F-3, samt vilken klassrumsaktivitet användningssättet leder till. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts vilket innebär att tidigare relevant forskning har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att IST ger lärare möjlighet att utveckla sin matematikundervisning och har kapacitet att förstärka elevernas lärande. Dock används den ofta ”för användandets skull” då exempelvis som presentationsverktyg eller för att väcka elevers intresse, trots dess potential till så mycket mer. Resultaten visar även att förutsättningen för att kunna utnyttja IST till sin fulla rätt kräver lärare som har ämneskunskap, pedagogisk kunskap samt teknisk kunskap. Dessa kompetenser, såväl var för sig som i samverkan med varandra, behövs för att lärare ska kunna använda IST i matematikundervisningen på ett sätt som främjar elevernas engagemang och lärande. / <p>Matematik</p>

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. / <p>Matematik</p>

No description available.

Den här studien fokuserar på elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ville undersöka vad det är som påverkar om elever får stöd och hur några utvalda lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för elever med stödbehov. Studien grundas på fyra intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 och fyra intervjuer med rektorer inom samma kommun. De intervjuade fick svara på 14 respektive 8 stycken frågor som utgick ifrån studiens frågeställningar. Vi använde det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet av vår studie så kom vi fram till att det finns många olika faktorer som påverkar om elever får det som de behöver. Det visade sig också av svaren från lärarna att det viktigaste i arbetet med elever i behov av stöd är att ha en god relation till dessa elever och deras familjer.