Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar och hanterar konflikter mellan elever i årskurs F-3. Studien fokuserar kring frågor om hur lärare uppfattar konflikter, vilka mål de har i sin konflikthantering samt hur de hanterar konflikter. Den teoretiska utgångspunkten som används är om konflikter ska undvikas eller om de används som lärandetillfällen i social kompetens; konsensusperspektivet eller konfliktperspektivet. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs F-3. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar konflikter utifrån meningsskiljaktigheter, synliga konfliktuttryck och hjälpbehov. Målet för deras konflikthantering är att eleverna ska lära sig att hantera sina konflikter själva. Respondenternas konflikthantering består av förebyggande arbete, konfliktsamtal och eventuellt efterarbete.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Att kunna läsa samt att förstå vad man läser är en viktig och grundläggande förmåga i dagens samhälle och i skolan. Syftet med litteraturstudien är därför att granska hur forskning beskriver relationen mellan lässtrategimetoder och elevers läsförmåga i ämnet svenska för åldrarna 6–10 år. Studien tar sin utgångspunkt i frågeställningarna: Vad är läsförmåga? Vilka lässtrategimetoder beskrivs? Vilken påverkan har lässtrategimetodernas påverkan på elevernas läsförmåga? Hur används lässtrategimetoderna i undervisningen? Studiens material består av både internationella och nationella publikationer mellan åren 1984 och 2016. I denna litteraturstudie görs kopplingar mellan resultatet och den sociokulturella teorin samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna utvecklar läsförmåga genom undervisning om lässtrategimetoder och lässtrategier. Undervisningen om lässtrategimetoder är explicit, det är läraren som modellerar och visar för att eleverna sedan ska kunna tillämpa dem själva.

Denna studie har syftat till att undersöka vilken betydelse 31 lärare, verksamma i årskurs F–3, ger genus vid val av arbetssätt och skönlitteratur i samband med högläsning. Syftet har konkretiserats genom en frågeställning som inneburit att söka svar på vad som är avgörande för dessa lärares val av högläsningsbok och hur dessa lärare ser på att arbeta med skönlitteratur med koppling till frågor rörande genus. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet och för studiens resultatanalys har de teoretiska verktygen inneburit en didaktisk ansats. För studien har använts kvalitativa metoder i form av enkäter och telefonintervju. Resultatet för studien visar att det finns ett genusperspektiv med i lärares val av böcker, vilket utgörs av att lärarna i sina val försöker variera pojk- och flickkaraktärer. Vidare framgår att samtliga lärare som deltagit i studien anser det vara viktigt att ha med ett genusperspektiv i valet av skönlitteratur. Att högläsa och sedan föra textsamtal framgår vara den metod som lämpar sig bäst för att kombinera skönlitteratur och genusfrågor. Samtalen utgörs av gemensamma diskussioner i klassrummet. Ett sådant arbete är enligt deltagande lärare i studien gynnande för eleverna, då de ges möjlighet att få ta del av andra elevers uppfattningar men även får delge sina egna tankar. På så vis möjliggörs att eleverna får en mer neutral syn på de båda könen. Viktigt för att en sådan metod ska kunna tillämpas på ett positivt sätt är att ha en god klassrumsmiljö, där eleverna känner sig trygga med varandra. Dessa resultat stämmer väl överens med den forskning som finns om att arbeta med skönlitteratur och genusfrågor. / <p>Svenska</p>

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.

Hur lärare integrerar hållbar utveckling i undervisningen samt vilka möjligheter ochutmaningar som kan identifieras i undervisningen gällande elever i årskurs F-3 är relativtoutforskat. Vår studie handlar om att få inblick i hur fyra olika lärare integrerar hållbarutveckling i undervisningen, på vilket eller vilka sätt de tre dimensionerna; miljömässig,social och ekonomisk tar sig uttryck i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningarsom kan identifieras i arbetet med hållbar utveckling. Enligt tidigare forskning är utbildningom hållbar utveckling en viktig faktor för att främja ett hållbart samhälle, vilket även lärarna ivår studie framhåller.Denna studie tar form av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genomintervjuer av fyra verksamma lärare i grundskolans F-3. I studien har vi valt att kompletteratidigare forskning med teoretiska perspektiv som bygger på de didaktiska frågorna vad, huroch varför samt lärares didaktiska val för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet istudien visar att det praktiska arbetet framträder mest i undervisningen för att integrera hållbarutveckling. Enligt lärarna främjas barns inlärning när undervisningen är kopplad till elevensvardag. De möjligheter som framkommit är att barn i lägre åldrar har den största förmågan attutvecklas och lära sig samt att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag vilket har bidragittill mer medvetna och engagerade elever. Även stödet från Örebro kommun möjliggörundervisningen om hållbar utveckling. De utmaningar som framkommit i studien visar attlärarna saknar lärarhandledning och lärarstöd samt att arbeta ämnesövergripande med hållbarutveckling.

Syftet med denna uppsats är att studera de förhållanden som gynnar barns utveckling av läsförståelse och ta reda på olika undervisningsstrategier som läraren kan använda sig av. Genom att studera tidigare forskning åskådliggörs faktorer och metoder som ökar elevernas prestation i läsförståelse. Studien inriktar sig på läsförståelse för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Resultatet är uppdelat i två huvudfrågor, faktorer som gynnar elevernas läsförståelse och undervisning som gynnar elevers läsförståelse. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar och två avhandlingar som analyserats och utvärderats. Litteraturstudien framhåller att ett brett ordförråd, metakognition, mindre klasstorlekar och samarbete mellan elever är faktorer som gynnar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att lärarens kompetens är en avgörande faktor. Litteraturstudiens resultat pekar på att läsförståelsestrategier ska undervisas i tidig ålder, i samspel med varandra samt före, under och efter läsning.

I denna studie undersöks hur lågstadielärare, verksamma inom F–3, använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läsutveckling. Vi undersöker ur ett lärarperspektiv hur de digitala verktygen används i undervisningen, hur uppföljning sker, vilka attityder lärare har till de digitala verktygen samt vilken kompetens de besitter inom området. För att undersöka detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare, som sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys har vi studerat lärarnas arbetssätt och åsikter. I denna studie utgår vi från kognitivismen och den sociokulturella teorin för att förstå och analysera den insamlade materialet. Utifrån kognitivismen ser vi på elevers kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vad eleven är mogen för att lära sig. Genom den sociokulturella teorin ser vi på hur elever lär i sociala situationer i samspel med andra. Det resultat som framkommit visar på stora skillnader inom användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det framkommer skillnader i såväl tillgång, användningsområden och åsikter i hur digitala verktyg ska användas för att främja elevernas lärande. Slutsatserna i denna studie är att för att digitala verktyg ska tillföra ett mervärde i undervisningen måste lärarna ha kunskap och kompetens för att utnyttja de digitala verktygens flertaliga möjligheter.

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Digitaliseringen är under ständig utveckling både i samhället och inom skolan. Därför är det viktigt att som blivande lärare vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det bär med sig. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vad tidigare forskning visar hur digitala skrivverktyg påverkar elevernas skrivprocess, samt om det finns koppling mellan motivation och användande av digitala skrivverktyg. Studien inriktar sig på elever i årskurs F-3. Genom databaserna ERIC, Swepub och Primo har material samlats in. För att avgöra materialets relevans har en översiktsanalys och kriterier för inklusion används. Det valda materialet består av tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Materialet är både nationellt och internationellt. Resultatet i studien visar att elevernas motivation ökade när de fick skriva med digitala skrivverktyg. Det framkom också att digitala skrivverktyg skapar möjlighet att skriva snabbare, längre texter och redigera enklare. Begränsningar som studiens resultat visar är elevers tekniska kunskap, tillgång och motorik. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att digitala skrivverktyg till stor del skapar möjligheter för elevernas skrivprocess. För att uppnå möjligheterna har läraren en viktig roll att ge eleverna rätt teknisk kunskap och tillgång för att förhindra begränsningar.