Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Val av arbetssätt är något som lärare arbetar med dagligen i skolan men vad är det som gör att lärare väljer vissa arbetssätt och inte andra? Dessa val kan påverka elever positivt men även negativt i deras syn på undervisningen. I denna litteraturstudie har vi valt att undersöka vilka arbetssätt som är främjande för elevers motivation och kunskapsutveckling. Syftet har besvarats av frågorna: Vilka arbetssätt är främjande för elevers kunskapsutveckling? Hur kan lärare arbeta i klassrummet för att bibehålla motivation? Hur kan undervisningen anpassas för att se till alla elevers behov? Litteraturen som har använts samlades in via sökningar i olika databaser. Både nationell och internationell forskning har bidragit till vårt resultat som antyder att reflektion, ett varierat arbetssätt och användandet av digitala läromedel bidrar till att lärare kan skapa motivation och lust att lära hos elever. Att ha en svensklektion som är genomtänkt med vilka arbetssätt och vilka medel som ska användas samt att ta hänsyn till alla elevers individuella behov. Där kan läraren skapa ett undervisningstillfälle som är betydelsefullt för eleverna.

Denna litteraturstudie belyser analytiska och syntetiska läsinlärningsmetoder som stöd i svenskundervisningen i årskurs F-3. Att kunna läsa är en viktig del i att förstå och verka i samhället, då språket är människans främsta redskap för att kunna tänka, kommunicera och lära. Lärare behöver alltså ha kunskap om olika metoder för att lära elever att läsa. Läsinlärningsmetoderna når elever på olika sätt och det är därför viktigt att lärare vet hur dessa metoder används. Syftet med studien är att beskriva hur läsinlärningsmetoderna behandlas i forskning och hur de kan tillämpas för att lära eleverna att läsa. Bottom-up- och top-down-principerna ligger till grund för analysen och studier som undersöks har varit både nationella och internationella. Materialet som har används är vetenskapliga tidskriftsartiklar och avhandlingar. Resultatet visar att läsundervisning som kombinerar syntetiska- och analytiska metoder ger en effektivare läsinlärning än när de använts var för sig. Forskning visar också att den syntetiska metodiken är mer gynnsam för alla elevers läsutveckling, medan den analytiska metodiken inte visar sig vara lika effektiv för elever som är svaga läsare. Den syntetiska metoden arbetar med de mindre enheterna där eleverna får lära sig att olika språkljud kan bilda ett ord. Avkodning är alltså den syntetiska metodens huvudfokus för att lära sig läsa medan den analytiska metoden inriktar sig på helheten och förståelsen. Läsinlärningsprocessen beskrivs som en helhet där delarna består av både avkodning och förståelse, vilket är lika viktiga komponenter i att lära sig läsa.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om läsinlärningsmetoderna ljudningsmetoden, helordsmetoden och kombinationen av dessa i den tidiga läsundervisningen. Studiens frågeställningar behandlar hur lärarna implementerar en interaktiv läsinlärningsmetod, vilka didaktiska val som ligger till grund för implementeringen samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med användandet av en interaktiv läsinlärningsmetod. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Borgs (2015) beskrivning av det teoretiska perspektivet lärarkognition. Den insamlade data består av transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 1 som analyserades med tematisk analys. Resultaten visar att lärarnas arbetssätt varierar när en interaktiv läsinlärningsmetod implementeras. Ett annat resultat är att lärarnas didaktiska val påverkas av bristande förutsättningar i form av utbildning och riktlinjer samt att det finns andra yttre påverkansfaktorer lärarna tar hänsyn till vid implementering av en interaktiv läsinlärningsmetod. Dessutom visar resultatet att lärarna enbart ser fördelar med en interaktiv läsinlärningsmetod, då de kan anpassa metoden efter elevernas behov och förutsättningar. I diskussionen diskuteras vikten av att anpassa läsinlärningsmetoden utifrån elevsammansättningen, efterfrågan om tydligare riktlinjer kring interaktiv läsinlärningsmetod och huruvida den beprövade erfarenheten tar vid där utbildningen brister.

No description available.

Denna studie bygger på intervjuer med museipedagoger för att undersöka deras arbete med tidsresor i syfte att lära mer om metodens lämplighet som komplement i historieundervisningen. Studien fokuserar på museipedagogernas bakomliggande pedagogiska idé samt deras mål för eleverna med tidsresorna som de genomför.Resultatet av analysen visar att museipedagogernas mål till viss del sammanfaller med skolans, men också att det finns en hel del sociala mål med tidsresor. Vidare innehåller tidsresan dramapedagogiska inslag, såväl som rekvisita, tidstypiska aktiviteter och miljöer.Studien visar att tidsresor är en ekonomiskt och tidsmässigt krävande metod för både skolor och museer. Det finns ändå många fördelar med att använda sig av metoden. Museipedagogerna lyfter att de besitter annorlunda kompetenser än lärarna såväl som andra pedagogiska resurser i form av autentisk rekvisita och annorlunda miljöer. Därmed anser sig museipedagogerna vara en god resurs för skolans historieundervisning med sin upplevelsebaserad pedagogik.

Syftet med studien är att få förståelse för hur närområdet används i SOundervisningen i årskurs F-3. Vår frågeställning lyder: Hur resonerar lärare kring att använda närområdet i SO-undervisningen i åk F-3? För att besvara forskningsfrågan används en kvalitativ metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar på att lärarna anser att det finns flertalet möjligheter och fördelar med att använda närområdet i SOundervisningen, men att det finns ramfaktorer som kan påverka hur närområdet kan utnyttjas i undervisningen.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare säger att de stöttar andraspråkselever inom ämnet matematik i årskurs F-3 samt vilket stöd lärare får i detarbetet. Sju verksamma grundskollärare med inriktning årskurs F-3 från olika kommuner intervjuades. Den insamlade intervjudatan analyseras med hjälp av en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att språket är en utmaning för andraspråkslever i ämnet matematik. Samtliga lärare beskriver att ord och begrepp är den största utmaningen för andraspråkselever. I analysen framkommer vidare att lärarna använder medierande redskap så som praktiskt material för att stötta andraspråkselever. Socialt samspel ser samtliga lärare som viktigt och låter därför eleverna leka i klassrummet för att öka andraspråkselevernas förståelse. Det framkommer även att majoriteten av lärarna saknar stöttning i arbetet med andraspråkselever i ämnet matematik och önskar mer stöttning för att genom scaffolding kunna hjälpa sina elever erövra ny kunskap som finns i deras proximala utvecklingszoner.

SammanfattningFörmågan att lösa problem blir allt viktigare i samband med att förändringstakten i dagens samhälle ständigt ökar. De senaste 25 åren har dock svenska elevers kunskaper i matematisk problemlösning försämrats ur ett internationellt perspektiv. Det framstår som att det finns en diskrepans mellan det som beskrivs i styrdokumenten och det som sker i matematikklassrummet avseende undervisning genom problemlösning. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa genom problemlösning i matematikämnet. Halvstrukturerade intervjuer med sex behöriga lärare verksamma i årskurs F-3 har genomförts och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna bedriver en undervisning genom problemlösning i matematikämnet som är välplanerad, strukturerad och målmedveten. Lärarna beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisningen genom problemlösning och de viktigaste är att elevernas kommunikation- och samarbetsförmågor tränas och att elevernas motivation ökar. Det största hindret uppstår i samband med att elever har svårigheter med läsförståelsen. En annan viktig möjliggörare för att lyckas med problemlösning är kollegialt utbyte. När lärarna planerar sin undervisning genom problemlösning i matematikämnet tar de inte fasta på styrdokumenten i någon större utsträckning, förutom skrivningarna om strategier. Ytterligare forskning om vilka attityder och uppfattningar som påverkar lärarnas undervisning genom problemlösning i matematikämnet behövs, samt om det pågår en generell förändring av undervisningen genom problemlösning i matematikämnet i Sverige som tar fasta på utvecklingen av elevers olika förmågor och sammankopplandet av olika matematiska områden.