Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

Denna kvalitativa studie undersöker elevers intressen inom ekologi i biologiundervisning för årskurs 4–6. Trots ett brett intresse för naturvetenskap bland yngre elever visar tidigare forskning att skolans nuvarande naturvetenskapliga undervisning ofta misslyckas med att inkludera eleverna och möta deras intressen. Inom biologiundervisningen är utvecklingen av kunskaper inom ekologi särskilt relevant eftersom dessa kunskaper är avgörande för elevernas förmåga att hantera frågor om hållbar utveckling. Däremot finns en kunskapslucka i forskningen om elevers intresse för ekologi. Studien ämnar därför att identifiera de teman elever i årskurs 4 är intresserade av inom ekologi och syftar till att tillhandahålla insikter som kan stödja lärare i att utforma en meningsfull undervisning. Metoden för datainsamlingen bestod av elevernas teckningar, deras bildtexter samt semistrukturerade intervjuer med elever i par. Detta analyserades därefter med en bildanalys och tematisk analys. Resultatet visade på sex teman som eleverna var intresserade av: (1) djur och växter i deras miljö, (2) diversitet, (3) näring, (4) ekosystemtyper, (5) människans samspel med naturen och (6) evolution. Studiens resultat tyder på att det finns ett brett intresse för olika delar inom ekologi bland eleverna. De intresseområden som identifierats stämmer till viss del överens med tidigare forskning, men lyfter även fram aspekter som inte varit lika framträdande.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om i vilken utsträckning svensklärare använder sig av multimodala uttrycksformer och introducerar dem för eleverna i samband med muntliga lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6, samt hur de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Studien belyser hur svensklärare i årskurs 4–6 upplever att de arbetar och använder sig av multimodala uttrycksformer i sin svenskundervisning. Studien belyser även hur lärarna upplever att de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Den sociokulturella teorin och dess syn på lärares roll vid elevers lärande är det som ligger till grund för studien. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts där sex verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har deltagit. Kvalitativ tematisk analys har använts för att bearbeta insamlade data från intervjuerna.Resultatet visar att svensklärarna använder sig av multimodala uttrycksformer vid muntliga lärandesituationer men även vid andra lärandesituationer i svenskundervisningen. Det framkommer i resultatet att det finns en osäkerhet hos svensklärarna kring begreppets innebörd. Resultatet visar också att några av lärarna ser multimodala uttrycksformer både som en möjlighet och nödvändighet för elevernas lärande. De andra lärarna ser multimodala uttrycksformer som ett hinder. En slutsats är att svensklärare behöver mer information om hur de multimodala uttrycksformerna kan användas och vilka olika multimodala uttrycksformer det finns. / The purpose of the study is to contribute knowledge about the extent to which Swedish teachers use multimodal forms of expression and introduce them to students in connection with oral learning situations in the subject of Swedish for grades 4–6, and how these multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations. The study highlights how Swedish teachers in grades 4–6 perceive their work and use of multimodal forms of expression in their Swedish teaching. The study also highlights how teachers perceive how the multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations.The sociocultural theory and its view on the role of teachers - teaching, forms the basis of the study. The study is based on a qualitative research method. To answer the study's questions, semi-structured interviews were conducted with six active Swedish teachers in grades 4–6. Qualitative thematic analysis was used to process the collected data from the interviews.The results show that Swedish teachers use multimodal forms of expression in oral learning situations as well as in other learning situations in Swedish teaching. The findings indicate that there is uncertainty among Swedish teachers about the meaning of the concept. The results also show that some of the teachers see multimodal forms of expression both as an opportunity and a necessity for students' learning, while others view them as an obstacle. One conclusion is that Swedish teachers need more information on how multimodal forms of expression can be used and the different types of multimodal forms of expression that exist.

Läromedel har ofta en dominerande roll i matematikundervisningen. Dock har läromedlen många gånger en allt för stor inriktning mot att imitera procedurer och minnas algoritmer, vilket både får påverkan på elevernas lärande och matematiska förståelse. I denna studie har det därför undersökts hur stor andel av algebrauppgifterna i läromedel, hämtade från tre olika matematikböcker med inriktning mot årskurs 6, som eleverna behöver använda sig av ett kreativt resonemang för att nå en lösning. Ett kreativt resonemang som i sammanhanget innebär att en algoritm eller metod som kan användas för att lösa uppgiften inte finns presenterad för eleven i förhand. Resultatet visar att det är en liten andel av uppgifterna i läromedlen som kräver detta. Istället finns det i de flesta fall en färdig algoritm eller metod som eleven kan härma för att lösa uppgifterna. Detta betyder att de fördelar som användandet av kreativa resonemang medför för elevernas lärande och matematiska förståelse i stor del går förlorat om läromedlen används oreflekterat från lärarens sida. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring val och värdering av läromedel i historieämnet. Studiens frågeställningar handlar om hur lärare ser på begreppet "läromedel", vad som ligger till grund för val av läromedel samt hur dessa värderas. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ställdes frågor anpassade efter syfte och frågeställningar till fem lärare. Resultaten av dessa intervjuer visar att när läromedel väljs ut är det viktigaste att dessa är anpassade för den aktuella elevgruppens behov och den enskilde elevens kunskapsnivå och förmåga. Delar som textens utformning och svårighetsgrad lyftes, och även läromedlets estetik gällande bilder var viktiga för att nå eleverna och locka intresse. Även den ekonomiska faktorn är av betydelse då skolans budget enligt lärarna kräver prioriteringar. Tid var en faktor där samtliga lärare ansåg att de inte lade ner tillräckligt med tid på att välja läromedel. Dessutom menar lärarna att om författare och förlag anger att deras läromedel följer Lgr11 så förlitar sig lärarna på det. Lärarna i studien visar på en bred syn på vad läromedel kan vara, men trots detta fokuseras de flesta svar kring den traditionella läroboken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

Bråkområdet är enligt verksamma lärare men även forskning ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka vilka kritiska aspekter som förekommer i årskurs fem och årkurs sex på en skola. Studien ämnar också att undersöka hur klassernas matematiklärare undervisar kring dem. De kritiska aspekterna identifierades med hjälp av ett förtest och för att få en djupare förståelse för dem intervjuades 11 elever. Lärarna fick därefter i uppdrag att genomföra varsin lektion med innehåll som baserades på de identifierade kritiska aspekterna. Dessa lektioner observerades och för att synliggöra om eleverna hade uppfattat lektionsinnehållet genomfördes ett eftertest. Kortfattat visade resultatet att bråkområdet är svårt för både lärare och elever.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.