Syftet med studien är att få kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för olika energikällors kopplingar till en hållbar utveckling. Två frågeställningar har formulerats: Vilka kritiska aspekter måste undervisningen synliggöra för att elever ska få möjlighet att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling? Hur kan undervisningen utformas för att synliggöra dessa aspekter? För att besvara dessa har en lektionsserie planerats och genomförts i två elevgrupper i årskurs 6 och variationsteorin har fungerat som teoretisk utgångspunkt. Genom förtest och eftertest, elevintervjuer, deltagande observationer och ljudinspelningar har data samlats in från totalt 30 elever och mig själv som lärare. Resultatet visar att för att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling måste elever kunna urskilja förnybara och icke förnybara energikällor, veta hur olika energikällor påverkar miljön och vad olika energikällor har för betydelse för en hållbar utveckling.

Syftet med den här studien var att få kunskap om hur elever i årskurs 4–6 kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga begreppet energi med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Frågorna jag ville ha svar på var vilka kritiska aspekter för begreppet eleverna måste få möjlighet att urskilja för att förstå begreppet på ett specifikt sätt och hur undervisningen kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter. I bakgrunden behandlas tidigare forskning om lärande och undervisning om energi, det naturvetenskapliga språket kontra det vardagliga, elevers förståelse av begreppet energi, skolans styrdokument och rollen som forskande lärare. Med mig själv som lärare har data samlats in genom förtest i form av gruppintervjuer och eftertest, videofilmning och ljudinspelningar från lektionstillfällena. Genom att använda variationsmönster i undervisningen skapades möjligheter för eleverna att urskilja vad energiprincipen innebär, att energi inte kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas, att det vardagliga språkets sätt att tala om energi skiljer sig från det naturvetenskapliga och att energi är mer än bara den elektricitet vi använder. Resultatet visar att elevernas förståelse för begreppet energi står i relation till hur undervisningen formades och de kritiska aspekterna behandlades.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka språkutvecklande metoder som modern forskning lyfter fram för att utveckla elevernas läsförståelse i ett heterogent klassrum. Materialet är internationellt, vilket ger ett brett pedagogiskt perspektiv, och grundar sig i den sociokulturella teorin om lärande som bygger på Vygotskys teori om den närmaste utvecklingszonen. För att elever ska ha möjlighet att tillägna sig kunskap från lästa texter krävs en grundläggande läsförståelseförmåga. Läsförståelse är en avgörande del i kunskapsinhämtning och eleverna måste undervisas medvetet i detta tidigt i grundskolan. Under vår VFU fick vi se att eleverna ofta ligger lågt på läsförståelsetest och därför behöver lärare arbeta för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga. Detta kan göras genom att använda språkutvecklande arbetssätt i läsförståelseundervisningen. Studien belyser olika språkutvecklande metoder som kan användas i undervisning i läsförståelse. Om eleverna inte undervisas i läsförståelse riskerar de att fastna i ordavkodning, med begränsad förståelse för ordets och sammanhangets innebörd. Det finns många sätt att arbeta med läsförståelse men studien berör enbart de metoder som baserar sig på att aktivt arbeta med språkutvecklande arbetssätt. I resultatet lyfts sju språkutvecklande metoder fram. Metoder är smartboard och diskussion, att skapa inre bilder, Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI), Questioning the Author (QtA), språklig förebild och Translanguaging (TL). Dessa metoder kan användas på olika sätt och läraren måste därför vara väl insatt för att ha kunskapen att tillämpa metoderna på ett sätt som hjälper eleverna framåt i sin språk- och kunskapsutveckling. Slutligen diskuteras vikten av att alla lärare, oavsett undervisningsämne, medvetet måste få in språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning.

Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.

Swedish students reading comprehension decreases in various knowledge measurements such as PIRLS. The Swedish National Agency for Education writes that there is a lack of teaching in reading strategies. The purpose is to describe how students in a class in grade 4 (5) can reason about reading strategies for reading different texts. The students reasoning is intended to provide a deeper understanding of how teachers can develop reading instruction in the intermediate stage. The students have been taught the four basic strategies according to Reciprocal Teaching, to predict, ask questions, to sort out ambiguities and summarize a text during primary school. The study conducted four focus group interviews with students.  The results show that strategies are used to different extents by the students.  Some students use more strategies, other less or not at all. The students learned from each other during the interviews, which shows that this type of conversation is useful in teaching to clarify students’ knowledge and to follow up and develop their work with reading strategies. The students described the importance of being able to contribute their experiences both to each other and to med as a teacher, which I interpret as significant for how teaching can be developed. The conclusion indicates that theory, model and material in the study can be the basis for clarification how teaching can be conducted. By assessing students’ reading comprehension separately and in a more structured way can develop students’ reading ability to achieve higher goal fulfillment. / Svenska elevers läsförståelse sjunker i olika internationella kunskapsmätningar som PIRLS. Skolverket skriver att det saknas undervisning i lässtrategier. Syftet är att beskriva hur elever i klass i årskurs 4 kan resonera kring lässtrategier för att läsa och förstå olika texter. Elevernas resonemang avser att ge en djupare förståelse för hur lärare kan utveckla läsundervisningen på mellanstadiet. Eleverna har undervisats i de fyra grundstrategierna enligt Reciprocal Teaching, att förutspå,att ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta en text under lågstadiet. I studien genomfördes fyra fokusgruppintervjuer med elever. Resultatet visar att strategier används i olika omfattning av eleverna. Vissa elever använde fler strategier andra färre eller inga alls. Eleverna lärde sig av varandra under intervjutillfällena, vilket visar att denna typ av samtal är användbara i undervisningen för klargöra elevernas kunskaper och för att följa upp och utveckla deras arbete med lässtrategier. Eleverna beskrev vikten av att kunna bidra med sina erfarenheter både till varandra och till mig som lärare, vilket jag tolkar som betydelsefullt för hur undervisningen kan utvecklas på mellanstadiet. Slutsatsen indikerar att teori, modell och material i studien kan ligga till grund för att tydliggöra hur undervisning i lässtrategier kan bedrivas. Genom att bedöma elevers läsande och läsförståelse separat och på ett mer strukturerat vis kan utveckla elevers läsförmåga för attnå högre måluppfyllelse.

I denna kvalitativa studie har lärares syn på dialogisk högläsning i undervisningen för årskurs 4–6 studerats. Syftet har varit att få en djupare insyn i hur och varför svensklärare arbetar med hjälp av dialogisk högläsning. Som bakgrund konstateras att tidigare forskning inom området gällande specifikt dessa årskurser är bristfällig. Teoretisk bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen, vilka båda menar att inlärning sker genom social interaktion med andra. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att dialogisk högläsning används av samtliga informanter, emellertid på lite varierande sätt, med motiveringen att det går i linje med arbetet mot läroplanen, samt att den ger ett mervärde. Mervärdet består i ökad läsförståelse, ökat ordförråd samt större självkännedom.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne-landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller. Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar. Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår. Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en maktfråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur &amp; Kultur och Sanoma utbildning, och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, förmedlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika förklaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska. / <p>Godkänt datum 2021-06-09</p>