• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 216
  • 1
  • Tagged with
  • 217
  • 217
  • 203
  • 51
  • 40
  • 38
  • 38
  • 37
  • 35
  • 31
  • 30
  • 29
  • 29
  • 27
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Autentiska lärsituationer i svenska skolor : En enkätundersökning med fokus på de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6

Pettersson, Madeleine January 2015 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.
22

Problemlösning i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv : En kvalitativ undersökning om lärares syn på problemlösning i matematikundervisningen / Problemsolving in mathematics from a teacher´s perspective : A qualitative study about teacher views on teaching mathematical problem solving

Halldén, Jessicka, Wäster Hägg, Johanna January 2018 (has links)
I den här intervjustudien berättar fem lärare om hur de ser på och använder sig av problemlösning i matematikundervisningen. Ämnet har valts på grund av att forskningen och Skolverket är eniga om att problemlösning är viktigt, men att Skolinspektionen visat att problemlösning ibland åsidosätts. Studien tar fasta på ett teoretiskt perspektiv som visar på tre inriktningar, matematik för, om eller via problemlösning. Lärarna använder sig av matematik för, om och via problemlösning i olika utsträckning och är överens om att problemlösningen har en viktig roll i matematikundervisningen och för övrig undervisning då den även utvecklar andra förmågor, exempelvis läsförståelse, men anser att tiden problemlösningen tar i anspråk är det största hindret. Även språkförbistring tas upp som en hindrande faktor. Detta resulterar i att lärarna i studien inte undervisar via problemlösning i den mån de skulle vilja, och eleverna riskerar att gå miste om matematikundervisning via problemlösning. Som avslutning väcks ett intresse för vidare forskning kring problemlösning som ämnesövergripande undervisningssätt, samt hur problemlösningen påverkas av att undervisas på elevers andraspråk.
23

Matematik för problemlösning eller problemlösning för matematik? : Lärandeperspektiv i problemlösningsuppgifter i läroböcker för årskurs 4-6.

Radtchenko, Nina, Ullsten, Therese January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på i vilken utsträckning olika perspektiv på lärande är representerade i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker för årskurs 4–6. I studien har olika teorier om lärande kopplats ihop med olika begrepp och perspektiv för att förklara och kategorisera problemlösningsuppgifter i läromedlen. Dessa teorier samt tillhörande perspektiv som studien utgår ifrån är:om (Kognitivism), för (Behaviorism), genom (Konstruktivism) och tillsammans (Sociokulturell teori) som förklaras utförligt i våra teoretiska utgångspunkter.  Denna studie har genomförts på grund av att vi vill uppmärksamma vilket lärandeperspektiv som förekommer mest i läroböckerna eftersom det påverkar elevernas sätt att lära sig. Det är även relevant för den undervisande läraren att vara medveten om vilka perspektiv de läromedel hen använder speglar för att möjliggöra ett mer medvetet val om hur problemlösningen tas upp i sin egen undervisning. Läromedlen som analyserades var sex böcker ur serien Koll på matematik 4–6 och sex böcker ur serien Matte Direkt Borgen 4–6. Studien har använt sig av en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av analysfrågor. Resultatet visar att det mest dominerande perspektivet var genom-perspektivet i båda bokserierna följt av för-perspektivet. Tillsammans-perspektivet observerades ej i Koll på matematik och var knappt representerat i Matte Direkt Borgen. Tidigare studier (Brehmer, Ryve & Van Steenbrugge, 2016) har utgått från att ett visst perspektiv kunde urskiljas beroende på problemlösningsuppgiftens placering. Vi problematiserade denna studie genom att separera perspektiv och placering med syftet att urskilja nyanser. Enligt det utformade analysverktyget upptäcktes bland annat flest problem i slutet av ett kapitel med grund i konstruktivistiska och pragmatiska idéer (genom-perspektivet). Analysfrågan som kategoriserade dessa handlade om hur vardagsnära problemlösningsuppgiften var. Detta kan tolkas som att det finns en stor inkludering av elevers tidigare erfarenheter (konstruktivism) men att dessa är placerade i slutet vilket kan spegla ett för-perspektiv (behaviorism).
24

Illustrationer som informationsbärare : En analys av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6

Björklund, Anton, Rahem dost, Golestan January 2021 (has links)
Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.
25

"Jag benämner det helst inte som läsförståelse för eleverna" : En intervjustudie om lärares syn på undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6 / ”I prefer not to call it reading comprehension in front of the pupils” : An interview study on teachers'elev views on teaching reading comprehension in grades 4–6

Elofsson, Alexandra, Wandér, Martin January 2021 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur ett antal svensklärare i årskurs 4–6 ser på sin undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi undersöker hur de planerar och genomför denna undervisning, om undervisningen i läsförståelse med läsförståelsestrategier som metod upplevs bidra till att öka elevernas läsförståelse och om eleverna ges möjligheten till att fördjupa sin läsförståelseförmåga i förhållande till tidigare skolår. Resultatet bygger på intervjuer med tre lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6 och visar på att lärarna anser det viktigt att undervisa i läsförståelse, men att detta i hög grad sker implicit. Lärarna ansåg att bristen på undervisningstid vara en utmaning för undervisning i läsförståelse. Det går även att utläsa en osäkerhet hos lärarna när det gäller undervisning i läsförståelsestrategier och begreppsanvändning i sammanhanget. Som tidigare forskning visat kan det finnas en risk för att eleverna inte får ett språk för att kunna samtala om sin kunskapsutveckling i läsförståelse, om lärarna inte aktivt undervisar i läsförståelsebegrepp, vilket i sin tur kan bidra till försämrade läsförståelsekunskaper.
26

Är England och USA de enda engelsktalande länderna? En läromedelsanalys av engelska läroböcker.

Schols, Maja, Frank, Isabelle January 2020 (has links)
Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.
27

Mellanstadielärares uppfattning kring utmaningar inom programmering i matematik

Peltoniemi, Linnea January 2022 (has links)
Höstterminen 2018 blev programmering ett obligatoriskt inslag i matematik. Syftet med detta examensarbete är att tydliggöra vilka utmaningar som blivande och verksamma lärare kan stöta på i arbetet med programmering inom matematik för årskurs 4 – 6 för att vara förberedd och kunna arbeta med dessa på ett effektivt sätt. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att lärare ser flera olika sorters utmaningar, som exempelvis brist på lärarkunskaper och tid. Det finns mer och mindre effektiva strategier som lärarna använder för att arbeta med dessa utmaningar. Fortbildning ses som det största behovet för att kunna övervinna utmaningarna. Utmaningar som framkommit i studien är inga nya fenomen utan har funnits sedan införandet av programmering i skolan. Lärare tar stort ansvar i arbetet med programmering men för att utmaningarna ska kunna övervinnas krävs arbetsinsatser från högre instanser.
28

Ramar och relationer i en ny elevgrupp : En kvalitativ studie om lärares metoder vid skapande av studiero

Ahlsten, Klara, Gudinge, Evelina January 2021 (has links)
Den här studien undersöker vilka metoder några lärare i årskurs fyra använder för att skapa studiero i en för dem ny elevgrupp. Med studien vill vi även ge ökad insikt i huruvida lärarnas metoder för att skapa studiero ändras efterhand som eleverna och läraren lär känna varandra bättre eller om metoderna för att skapa studiero fortsatt är desamma. Vidare ämnar studien undersöka hur lärare hanterar elever som stör studieron. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Aspelins modell av relationskompetens samt ramfaktorteorin. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sju lärare som alla är behöriga och arbetar eller har arbetat i en årskurs fyra. Resultatet visar att metoderna, för flera av lärarna, förändras efterhand när läraren och eleverna lär känna varandra bättre, dock skiljer sig metoderna oftast inte avsevärt mycket när gruppen är ny jämfört med längre fram. De mest framträdande metoder som studiens lärare använder sig av är arbete med relationer och regler i skapande av studiero, men även klasssrumsmöblering och hjälpmedel av olika slag anges som effektiva metoder. Slutsatsen är att lärare vid övertagande av en ny grupp alltid behöver göra ett arbete, för även om eleverna känner varandra så känner de inte läraren och dennes regler. Att på en gång få studiero i en ny elevgrupp kan vara svårt eftersom studieron enligt de intervjuade lärarna grundas i relationer och det är något som inte uppstår på en gång.
29

Relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling : En litteraturstudie om relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i svenskämnet för årskurs 4-6 / The relationship between reading strategies and reading comprehensiondevelopment : A literature study on the relationship between reading strategies andreading comprehension development in Swedish teaching for grades 4-6.

Grahn Gustavsson, Mathilda, Höglund, Emma January 2022 (has links)
Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.
30

Lika rätt till lärande : En litteraturstudie om hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att stötta elever med intellektuella funktionsnedsättningar i grundskolan 4–6 / Equal rights to learn : A literature study about how social studies can be adapted to support students with intellectual disabilities in grade 4–6

Hercegovac, Arnela, Hjälmeby, Filippa January 2022 (has links)
Alla elever har lika rätt till lärande. Det är skolans skyldighet att ge det stöd som krävs för att elever oavsett behov ska lyckas utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att nå kunskapskraven och bli fullvärdiga medborgare. Denna litteraturstudie har i syfte att undersöka hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att elever i årskurs 4–6 med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna uppnå kunskapskraven. Syftet besvaras genom två frågeställ-ningar; vilka utmaningar för lärande inom samhällskunskap innebär intellektuella funktionsnedsättningar hos elever på mellanstadiet samt hur lärmiljön kan anpassas för att dessa elever ska uppnå kunskapskraven i samhällskunskapsämnet. Det vetenskapliga materialet som använts i studien har tagits fram genom databassökningar och omfattar en stor del internationell forskning men också svensk forskning. Materialet har valts ut genom fyra olika urvalskriterier och därefter analyserats. Resultatet av materialet visar att elever med intellektuella funktions-nedsättningar ofta ställs inför utmaningar i att utveckla sin läs-, skriv- och resonemangsförmåga vilket även leder till svårigheter i att utveckla förståelse i ämnesinnehållet och i att använda ämnesrelaterade begrepp. Även utmaningar med sociala färdigheter påverkar dessa elever i undervisningssammanhang och i deras framtid i samhället. Anpassningar i lärmiljön som kan tillämpas för att stötta elever med intellektuell funktionsnedsättning handlar i resultatet om in-kluderande undervisning. För att uppnå detta påvisas samarbete mellan lärare men också samundervisning som metod. Även diskussioner mellan elever är avgörande för att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta till sig innehåll i samhällskunskapsämnet. Resultatet visar också att ämnet inte är tillräckligt prioriterat och saknar tydliga ämnesmarkörer, vilket ses som en utmaning både för den undervisande lärarens arbete men även för lärandet hos elever med behov av särskilt stöd.

Page generated in 0.0553 seconds