Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken. Dessutom görs en särskild bildretorisk analys.Undersökningen visar att freskens grundläggande mening uppfattas väl av en betraktare utan särskilda förkunskaper. Men bilden har också ett mera svårtillgängligt innehåll. Det gäller i första hand bibelstödet för den stora Kristusbilden, symboliken i ett storskaligt geometriskt mönster i fresken samt en möjlig influens av Lorentzons egna andliga engagemang. Den bildretoriska analysen visar att fresken innehåller ett stort antal retoriska element.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.

The purpose of this study Marias återkomst (the Return of Mary) is to examine the phenomena of “Mary’s return” in the Church of Sweden. The research questions revolve around the levels within the church (macro, meso, or individual level) where the figure of Mary has gained in-creased significance and what psychological functions it can fulfil. In total, twelve individuals with connections to the Church of Sweden were interviewed using a narrative interview method. The results show that the phenomena “the Return of Mary” is a mixture of aspects such as re-mained, new, resumed, forgotten, hidden, and longed-for. However, it cannot be confirmed that a paradigm shift has occurred, as no profound changes have taken place at all levels within the church. The higher the level, the more peripheral the figure of Mary becomes. Nevertheless, four Mariological emphases emerged at the individual level: pragmatic, theoretical, relational, and way of life. Psychological needs can be fulfilled by at least four elevations of Marian devotion: who-we-want-to-be, bridge-building, both-and, and leaving-and-embracing. Marian spirituality can thus contribute to an experience of balance and wholeness. / Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet ”Marias återkomst” i Svenska kyrkan. Fråge-ställningarna handlar om på vilka nivåer i kyrkan (makro-, meso- eller individnivå) Mariagestal-ten har fått ökad betydelse samt vilka psykologiska funktioner hennes betydelse kan fylla. Sam-manlagt intervjuades tolv personer med svenskkyrklig anknytning utifrån narrativ intervjumetod. Resultatet visar att ”Marias återkomst” är en blandning av sådant som är kvar, nytt, återupptaget, glömt, gömt och efterlängtat. Det går dock inte att bekräfta ett paradigmskifte, eftersom ingen djupgående förändring har skett på samtliga nivåer i kyrkan. Ju högre upp, desto mer perifer blir Mariagestalten. På individnivå framkom fyra mariologiska betoningar: pragmatisk, teoretisk, re-lationell och livsföring. Psykologiska behov besvarades av minst fyra marianska elevationer: människan-vi-vill-vara, brobygge, både-och samt lämna-och-inlemma. Mariansk spiritualitet kan därmed bidra till en upplevelse av balans och helhet.

Uppsatsens material består av Farornas väg (1992) och Tidens hjul (1993) av Robert Jordan och Mördarens lärling (1996) av Robin Hobb. Romanerna inleder fantasysviterna Sagan om Drakens återkomst respektive Berättelsen om Fjärrskådarna. Syftet med analysen är att undersöka hur författarna introducerar och framställer element som skapar en illusion av en fantastisk värld. Uppsatsen är i första hand inte didaktiskt orienterad, men bruket av fantasylitteratur i svenskämnet för gymnasieskolan diskuteras också. Metoden är en komparativ motivstudie, där Jordans och Hobbs framställningar ställs mot varandra. Teoretisk utgångspunkt är Mark J. P. Wolfs teoretisering av world-building och närmare bestämt hans utveckling av begreppet invention. Analysen visar att Jordan och Hobb tidigt introducerar och framställer element som skapar illusioner av fantasyvärldar relaterat till seriernas världsstruktur, magiska element och epitet och karaktärsnamn. Författarna introducerar även element som kan relateras till vår värld. Jordans och Hobbs framställningar sker på olika och likartade sätt. Jordan och Hobb liknar bland annat varandra i hur de använder betydelsebärande epitet respektive karaktärsnamn, men skiljer sig åt då Jordan är tydligare än Hobb i framställningen av magiska element.

Denna uppsats är en receptionsstudie som ser närmare på julkalendrarna Trolltider (1979), Trolltider (1985) med det tillhörande lucköppningsprogrammet Trollkalendern (1985), Mysteriet på Greveholm (1996) samt Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst (2012). I analysdelen undersöks ett flertal svenska dagstidningar i samband med julkalendrarnas sändningar för att se närmare på samtalet i det offentliga rummet. Uppsatsens övergripande frågeställning utgår från att undersöka de valda julkalendrarnas mottagande i dagstidningar. Därtill ställs en mer specificerad underfrågeställning som har för avsikt att undersöka diskussionen om den religiösa tematiken som återspeglas i mottagandet. Detta sker ur ett samtids och- helhetsperspektiv. Analysen är indelad i olika avsnitt som är baserade på årtal, från år 1979 till 2012 där kalendrarnas mottagande redogörs för. I analysdelen förekommer även ett avsnitt om barn och vuxnas olika fokus kring vad som kritiseras. Resultatet visar att mottagandet överlag inte är problematiskt. Det kan däremot också utläsas att det finns en mindre grupp som ser en problematik då de anser att advents- och julkalendrar förlorat sitt religiösa värde.

I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ”Campingitismens” och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över. Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ”Campingitismens” frälsningsläror från Heaven’s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ”Campingi-tismen”? 89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm. Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning. Läran om den dubbla predestinationen anser jag också som uppenbart inom hans läror. Just nu fokuserar han på sin profetia, dess hållbarhet och vad Jesu återkomst har för konsekvenser för troende och icke-troende. Enligt Camping grundar hans profetia sig på noggranna bibelstudier och hans ”bevismaterial” innebär en mäktig mängd av numerologi, matematik och allegoriseringar. Campings förhållningssätt till frälsning kan beskrivs bäst som redan nämnt läran om den dubbla predestinationen – frälsning är alltid oförtjänt, man kan inte påverka den på något vis och den är bestämd redan i förväg av Gud likaväl dem vars öde det är att bli annihilerade för gott medan t.ex. Heavens Gates medlemmar ansträngde sig hårt att uppnå den nästa evolutionära nivån och slutligen deras himmelrike T.E.L.A.H, för att bli en asexual silverfärgad varelse i kosmos. ”Campingitismens” ökade popularitet kan bero på samtida omständigheter som präglas av politiska och ekonomiska problem, naturkatastrofer, kris, storolyckor osv. som i sin tur lyfter upp det andliga hos människor. Dessutom är folk runt i världen i olika grad besvikna på samhällets institutioner och ”Campingitismen” kan utgöra ett slags protest mot det moderna och därmed mot olika institutioner och myndigheter.