<p>Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning. Som analysmetoder användes dels deduktiv tematisk analys, dels Principalkomponentanalys (PCA). Den kvalitativa studien utmynnade i nio dimensioner; Interpersonella relationer, Uppgiftsorienterade relationer, Konflikter, Tillhörighet, Homogenitet, Arbetsrelaterad återkoppling, Instrumentellt stöd, Emotionellt stöd och Humor. Principalkomponentanalysen gav stöd för fem dimensioner som vi valde att benämna Samförstånd, Uppgiftsorienterade relationer, Personlig Vänskapsrelation, Återkoppling och Humor. Tillsammans förklarade dessa 45.8 % av den totala variansen. Reliabiliteten för varje enskild skala beräknades med hjälp av Cronbachs Alpha och fick värden mellan 0.83 och 0.87.</p>

<p>Lärare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmälningsskyldigheten är absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstänkta fall anmäls. Syftet med undersökningen var att utifrån några lärares och en socialsekreterares perspektiv ge förståelse för anmälningsskyldigheten. Anledningen till att bådas perspektiv undersöktes låg i det faktum att lärarnas anmälningsskyldighet i stor grad påverkar socialtjänstens arbete. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod. Därefter genomfördes halvstrukturerade intervjuer med tre lärare och en socialsekreterare. Svaren som framkom under intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att den störst bidragande faktorn till varför lärare inte alltid fullgör anmälningsskyldigheten är brist på återkoppling från socialtjänsten. Andra orsaker som framkom var rädsla över att ha obefogade misstankar, oro för att barnet ska få det sämre i och med en anmälan samt att förhållandet mellan lärare och föräldrar ska försämras. Resultatet visade även att lärarna upplever samverkan med socialtjänsten som bristfälligt, medan socialsekreterarens upplevelser var av mer positiv art. Det framkom även att lärarna efterlyser mer kunskap om tecken på barn som far illa samt om socialtjänstens arbete. Trots att resultatet inte är generaliserbart överensstämmer det mesta med tidigare forskning.</p>

<p>Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts. Den muntliga bedömningen sker vid de samtal som äger rum under lektionstid både mellan lärare/elev men även elever emellan. Känslan som skapas hos lärare för elevernas kunskap sker vid kontakten mellan elev och lärare under lektionstid. Återkoppling av bedömningen sker dels med hjälp av de hjälpmedel som läraren använder i sitt arbete, dels genom elevernas individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Några lärare sade sig arbeta formativt med bedömningen och då involveras eleven i bedömningsarbetet varvid återkoppling sker mer direkt.</p>

<p>Development and construction of an electronic Breakout box is the main work for this thesis. The box is a part of a test system for the component Fuel Flow Transmitter and should convert signals to be suitable for a frequency counter. A previously constructed Breakoutbox for this purpose is being old and needed to be recreated. So SAAB Aerotech, Aircraft services, the company for the thesis work wanted to construct a new, more sustainable Breakoutbox adapted to a more modern technology. The signals to the box comes from the transmitter and should be converted to suitable signals for a frequency counter so it can show pulse and time difference between the signals. Both a digital and an analog approach for this purpose have been examined in the work. The result was that the analog solution worked better because the conversion could be performed with OP-amplifier instead of algorithms in a microprocessor. Many problems occured in this thesis work that wasn’t included in the beginning so the most important property proved to be the ability to solve this problems. The Breakout box finally met the requirements from the specification and will in the future be used instead of the old Breakout box as a component in the test system for the Fuel Flow Transmitter.</p> / <p>Det här arbetet handlar om att utveckla och konstruera en elektronisk Breakoutbox som används vid tester av bränslekomponenten Fuel Flow Transmitter. En tidigare konstruerad Breakoutbox för detta ändamål började bli gammal och behövde förnyas. SAAB Aerotech avdelning Aircraft Services, som examensarbetet utfördes åt, ville därför konstruera en ny, mer hållbar Breakoutbox som är anpassad till en modernare teknologi. Insignalerna till boxen kommer från transmittern och ska omvandlas så att en frekvensräknare kan visa pulstid samt tidsdifferens mellan dem. Både ett digitalt och ett analogt tillvägagångssätt för att omvandla signalerna har undersökts under arbetets gång. Resultatet blev att den analoga lösningen fungerade bättre för detta ändamål då omvandlingen kunde utföras med OP-förstärkare istället för algoritmer i en mikroprocessor. Den viktigaste egenskapen i arbetet visade sig vara problemlösning då många problem dök upp under arbetets gång som inte var medräknade från början. Breakoutboxen uppfyllde till slut de krav som fastställdes från början. Boxen kommer i fortsättningen att användas istället för den gamla Breakoutboxen som en komponent i bränsletestkedjan för Fuel Flow Transmittern.</p>

Lärare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmälningsskyldigheten är absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstänkta fall anmäls. Syftet med undersökningen var att utifrån några lärares och en socialsekreterares perspektiv ge förståelse för anmälningsskyldigheten. Anledningen till att bådas perspektiv undersöktes låg i det faktum att lärarnas anmälningsskyldighet i stor grad påverkar socialtjänstens arbete. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod. Därefter genomfördes halvstrukturerade intervjuer med tre lärare och en socialsekreterare. Svaren som framkom under intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att den störst bidragande faktorn till varför lärare inte alltid fullgör anmälningsskyldigheten är brist på återkoppling från socialtjänsten. Andra orsaker som framkom var rädsla över att ha obefogade misstankar, oro för att barnet ska få det sämre i och med en anmälan samt att förhållandet mellan lärare och föräldrar ska försämras. Resultatet visade även att lärarna upplever samverkan med socialtjänsten som bristfälligt, medan socialsekreterarens upplevelser var av mer positiv art. Det framkom även att lärarna efterlyser mer kunskap om tecken på barn som far illa samt om socialtjänstens arbete. Trots att resultatet inte är generaliserbart överensstämmer det mesta med tidigare forskning.

Development and construction of an electronic Breakout box is the main work for this thesis. The box is a part of a test system for the component Fuel Flow Transmitter and should convert signals to be suitable for a frequency counter. A previously constructed Breakoutbox for this purpose is being old and needed to be recreated. So SAAB Aerotech, Aircraft services, the company for the thesis work wanted to construct a new, more sustainable Breakoutbox adapted to a more modern technology. The signals to the box comes from the transmitter and should be converted to suitable signals for a frequency counter so it can show pulse and time difference between the signals. Both a digital and an analog approach for this purpose have been examined in the work. The result was that the analog solution worked better because the conversion could be performed with OP-amplifier instead of algorithms in a microprocessor. Many problems occured in this thesis work that wasn’t included in the beginning so the most important property proved to be the ability to solve this problems. The Breakout box finally met the requirements from the specification and will in the future be used instead of the old Breakout box as a component in the test system for the Fuel Flow Transmitter. / Det här arbetet handlar om att utveckla och konstruera en elektronisk Breakoutbox som används vid tester av bränslekomponenten Fuel Flow Transmitter. En tidigare konstruerad Breakoutbox för detta ändamål började bli gammal och behövde förnyas. SAAB Aerotech avdelning Aircraft Services, som examensarbetet utfördes åt, ville därför konstruera en ny, mer hållbar Breakoutbox som är anpassad till en modernare teknologi. Insignalerna till boxen kommer från transmittern och ska omvandlas så att en frekvensräknare kan visa pulstid samt tidsdifferens mellan dem. Både ett digitalt och ett analogt tillvägagångssätt för att omvandla signalerna har undersökts under arbetets gång. Resultatet blev att den analoga lösningen fungerade bättre för detta ändamål då omvandlingen kunde utföras med OP-förstärkare istället för algoritmer i en mikroprocessor. Den viktigaste egenskapen i arbetet visade sig vara problemlösning då många problem dök upp under arbetets gång som inte var medräknade från början. Breakoutboxen uppfyllde till slut de krav som fastställdes från början. Boxen kommer i fortsättningen att användas istället för den gamla Breakoutboxen som en komponent i bränsletestkedjan för Fuel Flow Transmittern.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener &amp; Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie &amp; Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2. Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning. I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK. Undervisningsmetoden tycks underlätta för dem att uppmärksamma skillnaden mellan sitt inlärarspråk och målspråket svenska, d.v.s. noticing the gap, vilket är viktigt för att de själva ska bli bättre på att fokusera form i en kommunikativ kontext och bli mer självreglerande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet. Resultatet visade att alla respondenterna har en vilja att utveckla samverkan mellan skolan och socialtjänsten och att samverkan mellan dessa kan och bör utvecklas ytterligare då de själva anser att det finns vissa brister. Sekretessen, bristen på återkoppling samt tiden är de största hindrena enligt respondenterna.

Assessment is considered one of the most important tools used today by people in almost everything they do and learn. This also applies to school, where assessment is considered as a constant companion to teaching and used in order to develop students' learning and skills. Assessment is also an educational necessity which has different purposes and therefore different consequences.                                                                                                                         The idea of ​​this thesis was on the basis of the interviewed teacher's perspective to investigate what role the formative assessment has on the development of pupils' learning and knowledge in mathematics for primary education, and explore how the teacher can, according to my informants, work with this assessment practice in the classroom so that it promotes the learning of the students in the best possible way.                                                                 To carry out this study, I used qualitative research studies, the interview method, and also talked to five different teachers in the lower school ages on their view at the work of the formative assessment. Theoretical basis of the thesis is also based on the research that says that the assessment can be used to promote student learning and knowledge, but also the teacher's learning’s in the educational process: assessment can and should be an assessment for learning.                                                                                                                                        The results of my survey show that assessment, in the sense of assessment for learning, is an important part of the work for the school and is used in order to develop both students' learning and skills, and provide support for teachers to develop their own work. The assessment can also be used in many different ways and in many different situations. The study also shows that even the teacher's role in the assessment of student learning and knowledge is extremely important and great. From what all the teachers are saying and based on my own conclusions from the work done, I can see that it is the teacher's task, to constantly be responsible for the development of the pupils' learning and knowledge, and show the way for these students in this process. In addition, play pedagogue planning and the methods he/she uses also an important role for the learning needs of the students. The teacher is seen as the engine for all learning and depending on how he/she use this knowledge and experience her/his students will learn.