The purpose of this paper was to investigate how teachers work to lead and motivate high-performing students, and how these students were defined. The method used was qualitative, more specifically an interview, which was then analyzed with a thematic analysis. Six teachers participated in the survey, and what emerged was that high-performing students were often ambitious, structured and social students. High performing students were also characterized by the fact that they needed challenges, attention and positive feedback on their performances, otherwise they ran a risk of not performing. Structure was also important for the teachers themselves, that they had a goal when teaching and a way of achieving that goal. The most important thing for students, to perform as well as possible, is that they are secure in themselves, get attention, have high ambitions and clear objectives. This increases their self-esteem and their chances of getting a higher grade increases. Self-esteem also depends on which subject you are governed by. If success motive predominates, you put up high, but realistic, goals and pick up positive experiences to enhance your self-image, while if you are controlled by avoiding defeat, you try to avoid risks by setting low goals. It is also important that the desire does not take the upper hand, because of the risk of students burning themselves out. In many cases the resources and priority goes to those who have it more difficult in school, but resources are also needed for high-performing students, otherwise there is a risk that they might lose interest and motivation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts. Den muntliga bedömningen sker vid de samtal som äger rum under lektionstid både mellan lärare/elev men även elever emellan. Känslan som skapas hos lärare för elevernas kunskap sker vid kontakten mellan elev och lärare under lektionstid. Återkoppling av bedömningen sker dels med hjälp av de hjälpmedel som läraren använder i sitt arbete, dels genom elevernas individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Några lärare sade sig arbeta formativt med bedömningen och då involveras eleven i bedömningsarbetet varvid återkoppling sker mer direkt.

<p>Abstract</p><p>In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006.</p><p>The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration?</p><p>The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions.</p><p>Key words:</p><p>Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling</p>

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning. Som analysmetoder användes dels deduktiv tematisk analys, dels Principalkomponentanalys (PCA). Den kvalitativa studien utmynnade i nio dimensioner; Interpersonella relationer, Uppgiftsorienterade relationer, Konflikter, Tillhörighet, Homogenitet, Arbetsrelaterad återkoppling, Instrumentellt stöd, Emotionellt stöd och Humor. Principalkomponentanalysen gav stöd för fem dimensioner som vi valde att benämna Samförstånd, Uppgiftsorienterade relationer, Personlig Vänskapsrelation, Återkoppling och Humor. Tillsammans förklarade dessa 45.8 % av den totala variansen. Reliabiliteten för varje enskild skala beräknades med hjälp av Cronbachs Alpha och fick värden mellan 0.83 och 0.87.

South Africa has a complex history which has, among other things, affected the education system. The system is still in crisis in many ways. The purpose of this study is to investigate the educators’ approach to learners and vice versa in a South African school. It is to examine the overall respect between educators and learners and how educators give learners feedback. The aim is also to find out if corporal punishment is a common way to discipline learners and to investigate the educators’ way to give praise and confirmation. The study was made on a High School outside Cape Town and it includes qualitative interviews with three educators and three learners. The results of the interviews are presented in three categories, which is: feedback, respect and corporal punishment. First, the results show that the feedback is a subject that can be improved. According to the respondents they are doing things right but also quite a few things wrong. They all think that feedback is extremely important for the learners’ development, but only if it is provided in the right way. Second, it shows an overall lack of respect in the South African school, which is reflecting the issues in the communities and in the learners’ homes. But it is something that the Department of Basic Education is trying to improve with the help from the Life Orientation subject. Finally, the results show that a lot of the respondents have mixed feelings about the banning of corporal punishment and that is partly why it is hard to get rid of. This study shows a deeper understanding of these issues and why South Africa still struggle with developing their education system.

Målet med rekrytering är att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att påverka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen påverkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rättvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Även skillnader utifrån ansökt yrkesområde, hur långt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var män, som under en sexmånadersperiod sökt arbete på ett stort svenskt industriföretag. Utifrån mätinstrumentet Selection Procedural Justice Scale (SPJS) utformades en webbenkät. Resultatet visade att det finns en skillnad i kandidatupplevelse utifrån kandidatens utfall i rekryteringsprocessen, mottagandet av slutgiltigt besked samt hur attraktiv arbetsgivaren anses vara. Rekryterare bör vara noga med att väsentlig återkoppling når varje kandidat. Undersökningen bidrog med nya insikter om kandidatupplevelse, främst utifrån individuella skillnader.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik. / Background: In recent years, an increasing number of clinical training centers for skill training is available to allow for a safe and secure learning environment with simulation opportunities for students and staff. Clinical skill training is an important part of nursing at University College of Dalarna (HDa) where learning environment at the center of excellence (KC) can contribute to an improvement in this part of the training. Aim: The aim of this study was to investigate the nursing students ' experiences through the estimation of learning environment of clinical skill training before and after the establishment of center of excellence. Method: The study was conducted as a survey with quasiexperimental design. The questionnaire was based on Saarikoski and Leino-Kilpis gauges CLES where questions were modified with the help of Delphi method based on the three different dimensions: educational environment, relationship and the teacher's role. The measurement before the establishment was carried out during autumn 2010 and the measurement after establishment occurred in autumn of 2011. A total of 266 students were included in the study, of which 198 (74%) responded to the questionnaire. Result: Nursing students estimated the experience of learning environment more favorable after the establishment of center of excellence where the results show a significantly higher estimate in 8 of the 16 questions. Nursing students´ believe that the training environment is more realistic, they are more satisfied with skill training and that inspires them to work as a nurse. The relationship between them and the teacher is based on respect and that opens up to a more positive atmosphere during skill training. On the other hand, no significant difference in the student’s experience of the clinical teacher's role was noticed. Conclusion: It is clear that the learning environment is important for nurse student's integration of theoretical as well as practical knowledge and skills improvement and provides a good basis for work as a nurse. Strategies should be taken to maintain and develop the learning environment at KC and focus more on the integration of theory and practice.

I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor. Resultatet visar att det inom undervisningen finns många strategier att tillämpa och att arbete med återkoppling/feedback är ett komplext område. Studien visar också på att det finns anpassningar och annorlunda strategier när det kommer till elever i behov av särskilt stöd och ett behov av kunskaper om elevers svårigheter finns för att kunna bemöta dessa. Anpassningarna som framkommit i studien och bemötandet inom exempelvis återkoppling styrs först och främst efter varje elevs individuella behov.

No description available.

Feedback is a tool that can be used to give students the confirmation of their accomplishments , helping them to increase understanding of the results of a performance and to alert students if change is required for future performance. Other studies and reports regarding clinical practice in education has shown that students feel that feedback has good impact on learning and positive effects such as enhanced self-confidence. Onboard training forms a major part of the education at the four-year nautical science education in Kalmar, in four years, one year is spent on board ships. Therefore, the purpose of this study was to find out how students at the four-year nautical science program in Kalmar felt that they receive feedback after completing on board training and how they wish that such feedback would be given. Six students were interviewed, three from grade one and three from grade three. The interviews were directed to an open form with a low degree of standardization. The results showed that all respondents felt they would prefer feedback from the school, even though all of them felt they had received good feedback on board the ships. The students would like to be given feedback by mentoring from other students during training, group discussions after on board training or short individual meetings between representative from the school and the student after completing on board training. All of the respondents felt that feedback is important to be able to learn from on board training and to know how to prepare for the next on board training. The study also revealed that students at the four-year nautical science program would like to gain more confirmation of what they are supposed to perform and if good results are obtained after completing on board training.