Skolans och teknikens utveckling har gjort att en stor del av lärares och elevers kommunikation med varandra sker i en digital miljö. Lärare delar ut uppgiftsinstruktioner, elevlösningarna lämnas digitalt och även återkopplingen sker på den digitala lärplattformen. Det är ett kommunikationsflöde i vilket eleven ska lära sig saker, den nya kunskapen ska presenteras och bedömas. Den här studien undersöker när, hur och varför lärare växlar stilnivå i sitt språk i en diskurs, ett kommunikationsflöde mellan lärare och elev. Genom att intervjua fyra lärare och samla in material från dem och 20 av deras elever kunde en språkstrukturell och kritisk diskursanalys göras. Resultatet av studien visar att lärare växlar i stilnivå i sin kommunikation med elever. Då drygt hälften av eleverna håller en hög stilnivå i sina elevlösningar visar resultatet även att lärarna anpassar sin språkliga stilnivå till en elev efter den stilnivå som eleven använt sig av i sin uppgiftslösning och gör detta för att eleverna lättare ska kunna ta åt sig av den information som ges. Att återkoppla med en annan stilnivå kan enligt olika teorier och forskning ha en positiv effekt för lärandet då det inte bara att det som meddelas som är information utan även hur det meddelas påverkar elevernas kunskapsbildande.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas inställning till och syfte med matematikläxor, hur uppföljningen och återkoppling sker, vilka faktorer som påverkar utformandet. Studien är kvalitativ och datan till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma legitimerade lärare på lågstadiet. Datan har analyserats genom den fenomenografiska analysmetoden och diskuterats mot tidigare forskning, styrdokument och med de teoretiska utgångspunkterna: dynamiskt och statiskt tankesätt. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att trots olika inställning till läxor ger samtliga respondenter läxor. Läxorna är väl genomgångna i skolan och anpassade till elevernas olika förmågor och hemförhållanden. Det visar sig att det finns många aspekter som lärare har att ta hänsyn till innan man ger ut läxor. Återkoppling av läxor varierade bland annat beroende på hemmets förhållanden. Slutsatsen i studien är att återkoppling är av största vikt för att vara givande för eleverna dels för att eleverna ska känna att läxor är meningsfulla men även för att lära sig att misstag kan leda till nya kunskaper. Dessutom visar det sig att lärarens tankesätt också kan ha en påverkan.

I den här studien undersöktes hur eleverna ser på sitt eget lärande och vadsom får dem att känna sig motiverade. Mot den bakgrunden kan lärare få en större förståelseför vad eleverna anser är viktigt och på så sätt förhålla sig kritiskt till sin egen undervisning.Examensarbetet är uppdelad i fyra områden; Studiemiljö, Undervisningsmetod, Läromedeloch Motivation. Metoderna som använts för att samla in data är flermetodsforskning, det villsäga kvantitativ forskning där 26 elever besvarat påståenden i en enkät och därefter kvalitativforskning då sex av eleverna intervjuades. Studien visar att eleverna tycker om sin matematik-bok och föredrar den framför digitala läromedel. Lika viktigt är lärarledda genomgångar, omde görs på rätt sätt, där fokus är på en sak och eleverna får chans att interagera. Lärarebehöver vara lyhörda och kombinera de fyra områdena för att optimera sin lektionsdesign.

Studiens syfte är att utifrån ämnesdidaktisk forskning undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 kan använda sig av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: hur lärare kan presentera syfte, mål och innehåll till eleverna, hur lärarna kan kontrollera elevernas lärandeprocess samt hur lärarna kan implementera formativ bedömning i sin under-visning så att eleverna kan vara ägare av sitt eget lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där forskning om formativ bedömning sökts, värderats och analyserats. Utifrån sökprocessen lokaliseras ingen explicit ämnesdidaktisk forsk-ning om hur svensklärare i årskurs 7–9 kan utveckla elevers läs- och skriv-progression med hjälp av formativ bedömning. Denna litteraturstudie anknyter därför forskning om läs- och skrivutveckling med forskning om formativ bedöm-ning. Resultaten i denna studie åskådliggör att lärare bör tydliggöra syfte, mål och innehåll med sina kollegor och elever. Lärarna bör även anpassa sin undervisning utifrån elevernas kunskapsnivå. Vidare bör lärarna leta efter tecken för lärande snarare än att leta efter brister samt att eleverna behöver ges stöd i sin process att vara ägare av sitt eget lärande.

Många elever upplever biologi som ett krävande ämne på grund av de teoretiska begreppen och språket som används inom ämnet. Med både ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv är det viktigt för undervisningen att skapa tillfällen för lärande. Nya intryck och information utmanar elevers befintliga kunskaper och med hjälp av formativ återkoppling, som är anpassad efter individens behov, kan de utveckla sina tankestrukturer inom ämnet. Laborationer är ett naturligt inslag i biologiundervisningen och erbjuder ett tillfälle där elevens praktiska erfarenheter kan utveckla mer abstrakta kunskaper. Det här arbetet visar hur vissa val i utformandet av laborationsaktiviteten kan främja kommunikationen mellan lärare och elev om kursens teoretiska innehåll. I sina laborationsrapporter uppmanas eleverna till att aktivt använda specifika begreppsord i sina diskussioner. Studiens resultat visar att den individuella elevens förståelse av begrepp blir tydligare när de hanteras i en annan kontext. Majoriteten av elevsvaren indikerar på en felaktig och onyanserad förståelse av begreppen medan andra är mer nyanserade och välutvecklade. Eleverna visade en variation av kunskaper och deras texter gav många möjligheter för läraren att ge formativ återkoppling anpassad till varje individs behov för att kunna ta sig vidare.

Syftet med studien var att undersöka och presentera en fördjupad förståelse för individualisering i ämnet svenska som andraspråk utifrån fyra SVA-lärares arbetssätt i relation till hur dessa lärare arbetar med individualisering vid utformning av elevuppgifter och återkoppling för hög- respektive lågpresterandeelever. Studien var baserad på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade interjuver där fyra lärare som undervisar inom Komvux deltog. Resultatet i studien visade att de intervjuade lärarna använde sig av olika undervisningsmetoder för att individualisera sin undervisning utifrån elevernas behov, tidigare erfarenheter och förutsättningar. Utformningen av elevuppgifter och återkoppling samt valet av undervisningsmetoder som framkom i resultatet var i olika former, exempelvis digitala lärplattformer och flera andra metoder som kan främja elevernas inlärning. Slutsatsen i denna studie visade att lärare dagligen möter elever med olika kunskapsnivåer och att individualisering är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling.

Då jag i mitt arbete som lärare i svenska undervisar eleverna med processkrivande som grundsyn och upplever att det underlättar skrivandet för eleverna, fann jag det intressant att undersöka om min uppfattning stämde. Jag har noterat att eleverna, även de med skrivsvårigheter, tar sig igenom den utmaning som skrivande kan innebära i skolan. Syftet med undersökningen var att finna svar på om undervisning med processkrivande som grundsyn kan ses som motiverande för eleverna. Utifrån självbestämmandeteorin kopplad till motivation gjorde jag en kvalitativ studie som relaterar till tidigare forskning kring processkrivande och motivation. Tidigare forskning visar bland annat på att processkrivande kan bidra till motivation och goda skribenter. Likväl finns det även studier som inte har visat samma resultat. Mitt resultat visade att mina elever ser processkrivande som hjälpsamt i undervisningen vilket jag tolkar som att det kan anses vara motiverande. Än tydligare i resultatet var att jag som lärare kan påverka elevens motivation på flera olika sätt. Återkoppling var den faktor som stack ut allra mest. Jag kan alltså bekräfta min uppfattning om att processkrivande som grundsyn i undervisning är hjälpsam och motiverande för eleverna.

Respons är en del i formativ bedömning och syftar till att ge information om hur bra en text är. Genom respons kan elever utveckla sitt skrivande och komma närmare det ut-satta målet (Sadler 1989, s. 120–121). Syftet med denna studie var att utifrån vissa frå-geställningar ta reda på och belysa elevers och lärares tankar om vilka svårigheter och möjligheter det finns med att arbeta med kamratrespons i ämnet svenska med fokus på skrivande. Kamratrespons är när eleverna ger varandra respons på deras uppgifter (Wiliam & Leahy 2015, s. 182). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av elevenkäter, klassrumsobservationer samt inter-vjuer med både elever och lärare. Resultatet i undersökningen visade på att både lärare och elever är mer positivt än nega-tivt inställda till arbetet med kamratrespons. De kunde hitta vissa svårigheter såsom huruvida responsen var givande för elevernas skrivutveckling eller inte samt elevernas rädsla för att såra någon med den kritik de gav. Det var även tydligt i resultatet att lärares inställning kan vara en bidragande faktor till huruvida eleverna tycker om att arbeta med och ser syftet med kamratrespons eller inte. Om läraren själv tycker att det är ett bra arbetssätt, förstår syftet samt kan förmedla detta till eleverna blir eleverna mer posi-tiva, engagerade och motiverade.

Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige i början av år 2020. Pandemin innebar mångaanpassningar för människor, inte bara hälsorelaterade, utan även för det vardagliga arbetetinom organisationer. Många arbetsplatser ställde om till distansarbete för att minskasmittspridningen av coronaviruset. Så blev även fallet för de anställda inom revisionsbyråerna Big Four i norra Sverige. Dessa byråer befinner sig i en dynamisk miljö, där medarbetarnas kunskap och mål skiljer sig åt i stor grad. Studiens syfte var att förklara hur motivationen hos medarbetare i dynamiska miljöer har påverkats sedan styrningen och arbetet började ske på distans till följd av en kris. Vidare var avsikten med studien att förklara eventuella förändringar i motivationen hos medarbetarna och hitta förklaringar till vad det kan betyda och bero på. Studien är teoretiskt förankrad i Självbestämmandeteorin (eng.Self-determination theory) och begreppet återkoppling. Dessa valdes för att skapa enförståelse till vad som motiverar människor samt vad återkoppling kan göra för människors motivation och inställning till arbete. Datainsamling har gjorts via kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som skickades ut till Big Four-byråerna i norra Sverige. Studiens resultat visar att minskad återkoppling kan vara en bidragande faktor som påverkarmedarbetarnas motivation till arbete. Till följd av distansarbete syntes ett samband att de som upplevde minskad återkoppling även upplever försämrad motivation till arbetet. Förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att undersöka företag i andra branscher för att se eventuella likheter och skillnader. Det kan även vara av intresse att studera olika typer av återkoppling för att få en djupare bild av vilken typ av återkoppling som har störst påverkan på motivationen.

Eleverna brukar i undervisningssammanhang utföra en formativ kamratbedömning av varandras skolarbeten och stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter från Skolverket (2011, s. 9) påvisar att formativ bedömning är bra för lärande. Det handlar om att identifiera elevers styrkor och svagheter för att stödja dem vidare i deras kunskapsutveckling. Kamratbedömning handlar om att elever fungerar som resurser för varandras lärande. En problematik med kamratbedömning är att eleverna inte har tillräckligkunskap om hur bedömningsformen fungerar och att de inte använder den återkopplingen som de får för att den effektivt ska gynna deras lärande (Jönsson 2013, ss. 110, 121). I Läroplanenför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11,ss. 16, 261) belyses vad elever är i behov av att utveckla ”[…]Hur man ger och tar emot respons.”. I detta fall är bedömningsformen en väsentlig del av svenskundervisningen och främst när det kommer tillskrivuppgifter. Läraren ska ge eleverna tillfällen att visa sina kunskaper och förmågor i att både ta emot kamratrespons samt ge kamratåterkoppling, då detta är någonting som svenskläraren ska bedöma. Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers samt svensklärares användning av och reflektioner om kamratbedömning i svenskämnet. Studien grundas på en kvalitativ studie och handlar om att utifrån ett elev- och lärarperspektiv få syn på uppfattningar rörande kamratbedömning i svenskundervisning. Metodvalen för denna studie är fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomfördes i två grundskolor i västra Sverige och sammanlagt har 4 svensklärare i årskurs 7-9 samt 6 högstadieelever medverkat i denna studie. Studiens resultat visar att alla högstadieelever undviker att göra kamraten ledsen när de ger sin respons på muntliga respektive skriftliga framställningar. Eleverna brukar inte alltid vara ärliga när de ger kamratrespons, och detta förekommer i såväl muntliga som skriftliga framställningar. Oärligheten sker främst med någon som eleverna inte har en bra relation med där de inte vågar.