Huvudsyftet med detta arbete är att ta redo på hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lärarna. I den svenska skolan ska det ske en likvärdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi även tittat närmre på hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med få öppna frågor, upprättades och denna användes i de fyra intervjutillfällena med lärarna. Alla lärare som deltog i intervjuerna är utbildade inom SO- ämnena. Det resultat som intervjuerna gav oss i undersökningen, visade att en stor del av lärarna enbart använder sig av ett summativ arbetssätt i sitt bedömningsarbete. Enbart en av lärarna använde sig av aktiv återkoppling och ingen använde sig av extern hjälp i form av kamratrespons, självbedömning eller kollegor. Tidsaspekten var ett tydligt avtryck i vår undersökning då ingen ansåg att de hinner med återkoppling till eleverna och den lärare som arbetade med aktiv återkoppling arbetade mycket på sin fritid. Det framkom att många lärare arbetade individuellt i bedömningsarbetet. Detta visade sig vara på grund av bristande tilltro till sina kollegors bedömningsförmåga.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige. Genom intervjuerna framkommer det hur lärare resonerar och arbetar med bedömning inom svenskämnet samt hur de använder sig av återkoppling och kamratbedömning i sin undervisning. Resultatet av denna studie visar att lärarna kopplar formativ bedömning till bedömning för lärande i sina resonemang. Studien visar en stark strävan hos lärarna att arbeta med formativ bedömning, där den muntliga återkopplingen och kamratbedömning anses vara positiv för elevernas fortsatta lärande. Slutsatsen är att om en skola satsar på att ge sina lärare riktlinjer och struktur på hur de ska arbeta med bedömning för lärande minskar högst troligt känslan av att läraren i slutändan är ensam i sitt klassrum. Vi menar att en lärares tysta kunskap uppmärksammas och ifrågasätts vilket gör att andra kan ta del av den samtidigt som läraren inte endast behöver förlita sig på sig själv och sin egen erfarenhet utan kan ta del av andras.

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan användas för att främja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lärande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att själva få syn på var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med läraren och andra elever fördjupa sin förståelse och se möjliga vägar vidare i lärandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjälper elever dels att förstå var de befinner sig i lärandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i ämnet. Läraren kan i den inspelade kamratbedömningen få syn på vilka färdigheter som övas och används i elevernas kamratbedömning och använda den för bedömningsarbete och betygsättning.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

Studien "Distansundervisningens bidrag till undervisning i Idrott och Hälsa: en studie om lärares erfarenheter av pandemin" syftar till att undersöka lärares erfarenheter av distansundervisning och undervisning i skolan på grundskolor under coronapandemin. Målet med studien är att undersöka vilka undervisningsområden inom Idrott och Hälsa som har påverkats av den plötsliga anpassningen till distansundervisning under coronapandemin, samt identifiera vilka förändringar lärare tänker sig kunna behålla från distansundervisning under coronapandemin i den dagliga undervisningen. Baserad på en webenkät som inkluderar 26 respondenter som jobbade inom grundskolan under coronapandemin och med hjälp av mixed-metod analys, visar studien att digitala resurser som mer specifikt relateras till de teoretiska momenten kan behållas för undervisning i skolan efter pandemin. / The study " The contribution of distance teaching to the teaching of Sports and Health: a study on teachers' experiences of the pandemic " aims to examine teachers' experiences of distance learning and teaching at school in primary schools during the corona pandemic. The goal of the study is to highlight which teaching areas in Sports and Health domain have been affected by the sudden adaptation to distance learning during the corona pandemic, as well as identifying which changes they think they can keep to the daily teaching. Based on a web survey that includes 26 respondents who worked in elementary schools during the corona pandemic and using mixed-method analyses, the study demonstrates that digital resources, more specifically related to theoretical knowledge can be retained for teaching in schools.

Syftet med utvecklingsarbetet var att pröva den formativa bedömningsmetoden under en lektionsserie i kemi för att utforska hur elever använder sig av den och hur den eventuellt kan påverka deras engagemang. Vi ville även undersöka om eleverna upplevde att bedömningsmetoden hade betydelse för deras självstyrning av sitt lärande samt hur de upplevde sig hjälpta i sin kunskapsutveckling.  I denna studie utförde vi en lektionsserie om 5 lektioner samt en extra lektion med en diskussion under vilken eleverna fick beskriva hur de upplevt lektionsserien. Resultaten baseras på ett frågeformulär samt observationer i dagboksform från lärarna. Studien utfördes bland elever i årskurs 7 och 8 med totalt 23 deltagande elever. Resultatet visar att 74% av eleverna upplevde bedömningsmatrisen som stressande och att matrisen inte underlättade deras arbete. Eleverna upplevde att återkopplingen från matrisen inte höll samma kvalitet som lärarens återkoppling. Trots att bedömningsmatriser och formativ bedömning är ett av de mest effektiva sätten att stödja och stärka elevens lärande så presenterar de också utmaningar för både elever och lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur undervisande lärare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och svenska för invandrare beskriver att de arbetar med extra anpassningar, orienteringskurser och delaktighet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med identifiering av elevers behov av extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare att de arbetar med återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare elevers delaktighet i arbetet med extra anpassningar och orienteringskurser? Studien har en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade intervjuer med nio pedagoger. Fyra av de nio pedagogerna arbetar på sfi, fyra arbetar på grundläggande nivå och en undervisar både på sfi och grundläggande nivå. Urvalet av medverkande lärare beskrivs som randomiserat och det slumpade sig så att samtliga medverkande lärare på grundläggande nivå undervisar i svenska som andra språk. Studien har tagit Vetenskapsrådet (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i beaktande. Resultatet analyseras främst ur olika specialpedagogiska perspektiv där kategoriskt kontra relationellt är mest framträdande. Kategoriskt perspektiv har sitt ursprung i psykologin och lägger fokus på individen och dess svårigheter. Det relationella perspektivet har utbildningssociologins normkritik som utgångspunkt och fokuserar på miljö och normer. I den avslutande diskussionen återfinns slutsatsen att lärarna anser att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i identifiering, genomförande, dokumentation och återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser. Lärarna beskriver vidare bristen på tid som den främsta orsaken till frånvaron av elevers delaktighet. Lärarna ger en samlad bild av vilka extra anpassningar som görs samt när orienteringskurser används. Lärarna uppger att extra anpassningar och orienteringskurser används när elever riskerar att inte uppnå kursmålen inom kurstiden.

Formativ bedömning är en pedagogisk strategi som innebär att undervisningen utformas för att generera kvalitativ information som kan användas av både lärare och elever för att förbättra lärandet. Testbaserat lärande är en undervisningsstrategi där eleverna stimuleras till aktiv inlärning genom att testa och upprepa information och därmed förbättra minnesförmågan och inlärningen. Testbaserat lärande kan kombineras med återkoppling för att ytterligare stärka lärandet och ge eleverna möjlighet att reglera sitt eget lärande. Med detta som bakgrund är syftet med studien att öka kunskapen om lärares och elevers uppfattning av metoden testbaserat lärande tillsammans med formativ bedömning i matematik på högstadiet och i gymnasieskolan. Uppfattningar hos lärare och elever samlades in med hjälp av en digital enkätundersökning och tematisk analys användes för att strukturera och sortera data. Lärarna som deltog i studien ansåg att arbetssättet med testbaserat lärande och formativ bedömning stärkte elevernas kunskaper och hjälpte dem att hantera utmaningar. Eleverna upplevde att de lärde sig mer och att testerna hjälpte dem i rätt riktning. De beskrev även att de fick möjlighet att träna och repetera samt att det minskade stress inför prov. Resultat och slutsatser stämmer överens med litteratur och tidigare studier på området. Lärare och elever är överlag positiva till metoden och ser de vinster som den medför för det matematiska lärandet. En fråga som skulle vara intressant för framtida forskning är en undersökning av den faktiska effekten som arbetsmetoden ger för elevers matematiska prestation.

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat.  Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur.  Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresultatet visade att det finns utmaningar om chattbottens funktion blir att ersätta lärares olika roller att coacha, rapportera, processa och fostra, eller elevens sociala roll i resonser med andra elever. Utmaningarna är då också att chattbottens funktion blir social istället för lärande, så återkopplingen inte fungerar. Samtidigt visar resultatet att lärarens övertygelser, nya regler, ett tvunget skrivande och att eleven måste ha mycket kunskap är andra utmaningar med chattbotten. Vi balanserar dock detta med förtjänster med chattbotten om rätt förutsättningar råder. Skrivandet kan utvecklas eftersom språkvetare varit med och utvecklat programvaran, vilket gör att den kan hålla en hög metaspråksnivå. Eleven kan också få mycket träning i både snabbhet och självreglering, samt den kanske viktigaste förtjänsten för vår studie – att chattbotten kan påskynda faktisk användning av återkoppling. Avslutningsvis ger vi också förslag på vidare forskning.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.