Det här är en studie om sambandet mellan matematiklärares syn på begreppet formativ bedömning och deras undervisning i gymnasieskolan. Det har genomförts intervjuer med fem matematiklärare på gymnasiet och observationer av deras matematiklektioner. Empirisk data presenteras tillsammans med teori och tidigare forskning kring formativ bedömning. Insamlad data pekar på att medverkande matematiklärare har en positiv syn på formativ bedömning även om det beskrivs som tidskrävande. Det verkar samtidigt vara mycket som ryms inom begreppet vilket förtydligas genom medverkande matematiklärares stundtals skilda sätt att applicera det i sin undervisning. En av lärarna menar att formativ bedömning ska stärka elevernas självkänsla genom uppmuntran i form av positiva kommentarer som exempelvis ”jättebra”. Samtidigt finns det medverkande lärare som istället vill framhålla formativ bedömning som detaljerad information till eleven om deras kunskapsläge och utvecklingsmöjligheter. / This is a study about mathematics teachers‟ views on the relation between formative assessment and their teaching in upper secondary school. In the study there have been five interviews with five mathematics teachers on upper secondary school and observations of their teachings. Empirical data is presented together with theory and previous research on formative assessment. Collected data indicates that participating mathematics teachers have a positive view on formative assessment even if it also is described as time consuming. It also seems as it is a wide term which clarified by the participating mathematics teachers sometimes different ways to apply it in their teaching. One of the teachers believes that formative assessment should strengthen students‟ self-esteem with positive comments like for example “well done”. At the same time there is participating teachers who emphasize formative assessment as detailed information to students about their knowledge and development.

KRY hjälper människor som behöver vård genom digitala möten. Efter vårdmötet kan patienter ge omedelbar feedback. Det fanns inget system för uppföljning när patienter hade lämnat ett enstjärnigt lågt betyg efter ett möte - en så kallad “bad review”.  Övergripande syftet med förbättringsarbetet var att utveckla en bättre service och erbjuda bättre vårdmöten i framtiden. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av ett system för uppföljning av missnöjda patienter som använt digital vård. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.  Orsak till klagomål inom digital vård har inte skiljt sig nämnvärt i jämförelse med klagomål inom fysisk vård. Medarbetare upplever att arbetet med att ringa bad reviews gav nöjda patienter och en känsla av att göra ett gott arbete samt att det fanns vinster med arbetssättet både för patienter samt för företaget.  Studien har visat att uppföljning av patienter som lämnat bad reviews uppfattas som något positivt för både patienter och de som ska utföra uppföljningarna. Rapportering av förslag från patienter för förbättringar av tjänsten/produkten har skett och fått resultat. / KRY helps people who need healthcare through digital meetings. After the appointment patients can give instant feedback about their experience. There was no system to do follow-ups when patients have left a bad review after a meeting. The overall aim of the improvement work was to develop a better service and to offer better meetings in the future. The purpose of the study was to investigate employees' experiences of a system for monitoring dissatisfied patients who have used digital care.   The improvement work was carried out according to Nolan's improvement model. The study was a qualitative interview study with an inductive approach.  Reasons for complaints in digital care have not differed significantly in comparison with physical care. Employees feel that the work of calling bad reviews gave satisfied patients and a feeling of doing a good job. There was an experience of gains both for the patients as well as for the company.  This study has shown that follow-up of patients who left a bad review is perceived as something positive for both patients and those who will perform the follow-ups. Reports of suggestions from patients for improvement of the service/product has been done and got results.

Syftet med denna studie är att observera hur ensemblelärare i gymnasieskolan använder tecken som verktyg för formativ bedömning. Med tecken menas här all form av kommunikation, exempelvis sång, spel, tal, rörelser, noter och ljudinspelningar. Formativ bedömning handlar om att hjälpa elever i sitt lärande, bland annat genom att skapa målsättningar, gärna tillsammans med eleverna, och sedan hjälpa dem att nå målen via metoder som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning. Detta i aktiviteter där befintlig kunskap och utvecklingsmöjligheter synliggörs. Tidigare forskning som tas upp i bakgrunden menar på att musiklärare ständigt inkorporerar formativ bedömning i sin reguljära undervisning, ofta utan att ens reflektera över det själva, och mycket av kunskapsutbytet sker outtalat.  En observationsstudie med kompletterande intervju gjordes på tre olika gymnasieskolor för att undersöka användningen av formativ bedömning, och resultatet i studien går i linje med att formativ bedömning ständigt sker i processen genom att exemplifiera hur musiklärare varierar och kombinerar tecken som verktyg för bedömning i ensembleundervisning. Resultatet visar att gymnasielärare instruerar elever genom att sjunga sång- och spelstämmor, samtidigt som de visar de musikaliska dimensionerna tonhöjd, rytm och dynamik genom att komplettera med rörelser med händer, fötter, huvud samt ansiktsuttryck. Detta ger ett fördjupat intryck och lärande, då den musikaliska helhetsbilden konfirmeras av eleven som i sin tur svarar med en egen kombination av spel, sång, tal, gestik och mimik. Dessa teckenkombinationer möjliggör för läraren att uppfatta ett bredare spektrum av kunskap hos eleven, till exempel hur elevens spelstämma förhåller sig till helheten.  Förutom ensemblespel som musikalisk process förekom i studien även en lektion där elever fick kommentera kring sitt ensembleuppspel. Här återkopplade ensemblegrupper på sin egen, sin grupps och lärares prestationer i undervisning och uppspel. Genom detta utvecklades elevers kunskap om musikalisk helhet och gav dem chans att skapa nya målsättningar.

Studien syftar till att se till relationen mellan samsyn och samstämmighet i lärares bedömningar av läsförståelse. Detta görs genom att se till lärares summativa utlåtande, återkoppling till elever samt lärares attityder mot kollegialt samarbete vid bedömning. Sex lärare har gjort individuella bedömningar av tre elevsvar. Lärarnas summativa utlåtande samt formativ återkoppling jämförs med varandraför att få syn på samsyn och samstämmighet i bedömningsprocessen. Parallellt med lärarnas bedömningar har de fått svara på enkätfrågor om deras samstämmighetsarbete och attityder kring samstämmighet och samsyn. Studien använder sig av bedömning för lärande och bedömning av lärande. I resultatet urskiljs två kluster av lärare där lärare arbetar utifrån förhållningssättet bedömning för lärande och andra lärare utifrån bedömning av lärande. Dessa grupper skiljer sig även åt vad gäller attityd, förhållningssätt samt tillit till den egna bedömningsförmågan. Analysen visar att lärares bedömningskompetens inte avspeglas i den diskrepans som finns mellan deras summativa bedömning och formativ återkoppling. Lärares olika tolkning av styrdokumenten leder till en problematik i den summativa bedömningen. Däremot liknar lärarna formativa återkoppling varandra vilket kan ses som en styrka i lärarna kompetens och deras tilltro till deras egen bedömningsförmåga bör därför stärkas.

Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tidpunktens betydelse för kamratresponsens lärandeeffekter i samband med tekniklaborationer, samt undersöka vilka utmärkande mönster och responsformuleringar som är representativ för den undersökta elevgruppen. Grundskolelever i årskurs 7, nya till kamratrespons, har genomfört kamratrespons på ett grupparbete i ämnet teknik. För att utvärdera tidpunktens betydelse har hälften av eleverna genomfört kamratresponsen under grupparbetet, med möjlighet att dra nytta av återkopplingen under utvecklingen av arbetet. Den andra hälften genomförde kamratresponsen efter avslutat grupparbete, utan möjlighet att revidera sitt arbete. Utvärderingen har baserats på elevernas syn på kamratrespons och dess lärandeeffekter. För detta ändamål har en kvantitativ metod baserad på enkäter använts, i kombination med textanalys och klassrumsobservationer. Resultatet från analysen visar på att tidpunkten för kamratrespons har betydelse. Flertalet av eleverna, 70%, föredrog att genomföra kamratresponsen under grupparbetet. En klar majoritet av eleverna identifierade värdefull återkoppling, vilken de önskade dra lärdom av och nyttja i sin vidareutveckling av sitt grupparbete. Kamratresponsen från denna studie, baserad på ett öppet kollaborativt grupparbete i teknik, hade effekten att den i några fall kunde korrigera felaktiga hypoteser på elevernas arbeten. / The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of the timing impact of peer-assessment in relation to effective learning, and in addition analyse the themes and responses from the assessed students. Compulsory school students in grade 7, new to peer-assessment, have conducted peer-assessment on a group work in technology. To evaluate the timing impact half of the students have conducted the peer-assessment during the group work, with the opportunity to take advantage of the feedback during the development of their work. The other half conducted the peer-assessment after the completion of the group work, without the possibility to alter their work. The evaluation has been based on the students’ view. For this purpose, a quantitative method based on surveys, in combination with text analysis and classroom observations have been utilized. The result from the analysis shows that the timing for the peer-assessment does matter. The majority of the students, 70%, desired to utilise the peer-assessment during the group work. Most of the students identified valuable feedback and preferred to utilize the learning in their further development of the work. The peer-assessment in this study, based on an open collaborative group work in technology, detected instances of feedback with the power of correcting erroneous hypothesis of the students’ work.

Utgångspunkten för den här litteraturstudien är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspelet med varandra. Kamratbedömning delar samma utgångspunkt. Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vad forskningen säger om kamrat-bedömningens effekter på matematiklärande. Metoden som används för att få fram ett resultat är en systematisk litteraturstudie. Tjugotre forskningsstudier har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att kamratbedömning ger positiva effekter för elevers lärande när det används i ämnet matematik. I det här arbetet delas kamratbedömningens effekter in i två teman (sociala effekter och kognitiva effekter) och fem underteman (samspel, beteende, feedback, reflektion och förståelseutveckling). Resultatet diskuteras utifrån synen på kunskap och lärande utifrån det sociokulturella perspektivet. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning och konsekvenser för undervisningen. / The starting point of this literature study is the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with each other. Peer-assessment shares the same point of view. The purpose of this literature study is to compile and analyze what the research says what peer assessment has for effect on mathematics learning. The method that was used for this research is a systematic literature study. Twenty-three research studies have been mapped and analyzed. The result shows that peer tutoring gives positive effects when methods is used it in mathematics. In this study has divided effecter of peer tutoring into two themes (social effects and cognitive effects) and five subthemes (interaction, behavior, feedback, reflection and understanding development). The result is discussed from the viewpoint of knowledge and learning from the socio-cultural perspective. Finally, further research and implications for teaching are discussed.

Feedback in school is a relevant and important aspect of students' learning and knowledge development. In the school system, the digital opportunities have increased and with this, the digital teaching materials have also taken on a larger and more significant role in the school's operations. Feedback can take place in different ways that contribute to different types of processes in the students in their knowledge acquisition. In this study, we have analyzed three digital teaching materials that all market themselves with relevant concepts that are linked to feedback. The analysis has been based on four feedback levels: task, process, self-regulation and the individual level. We have tried to identify how well these teaching materials provide feedback at these levels for students' individual learning. Results showed that there are large differences between the different levels and how well the teaching aid provides the student with feedback. But the feedback structure between the different teaching aids is relatively similar.

In Swedish schools, teachers are expected to aid their students through feedback to help them develop their different abilities. The feedback itself can be provided differently depending on several different factors in and out of teachers’ control. Most commonly, teachers provide input either through written or oral feedback. Today, with the fast progression of digital tools, teachers also have the opportunity to provide feedback digitally. Therefore, it was of interest to conduct a study examining what feedback methods Swedish teachers of English choose and the reason for their choice. It was also of interest to examine if the teachers’ methods could be backed up by current research. To understand the teachers’ perceptions and experiences, a qualitative study was conducted through semi-structured interviews with five Swedish upper secondary school teachers who currently teach English. The results showed that the teachers work in different ways regarding feedback on students’ written production. While all respondents work digitally with written comments for shorter assignments, some respondents also print out students’ text to mark by hand regarding confidential essays. Further, results showed that all respondents provide written feedback. However, one teacher provides oral feedback through one-to-one conferences as routine, and an additional three teachers give their students the option to receive oral feedback if needed. Moreover, the most common reasons for the teachers’ methods were student appreciation, gaining a positive student-teacher relationship, and available time. All teachers’ methods could be backed up by current research. What can be concluded from this study is that all methods for feedback are more or less efficient and that efficiency sometimes has to do with factors other than the method. Further, Swedish teachers seem to lack time for feedback, especially oral feedback. / I svenska skolor förväntas lärare att vägleda sina studenter genom återkoppling för att hjälpa dem utveckla sina olika färdigheter. Återkopplingen kan ges på olika sätt beroende på flera olika faktorer inom och utom lärares kontroll. Vanligast är att lärare ger kommentarer genom antingen skriftlig eller muntlig återkoppling. Idag, med den fortlöpande utvecklingen av digitala verktyg, har lärare även möjlighet att ge återkoppling digitalt. Därav var det av intresse att utföra en studie som utforskar vilka metoder för återkoppling svenska engelsklärare väljer att jobba med, och anledningarna till deras val. Det var även av intresse att utforska ifall lärarnas metoder kunde stödjas av relevant forskning. För att förstå lärarnas perspektiv och erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med fem svenska gymnasielärare som nuvarande undervisar i engelska. Resultaten visade att lärarna arbetar olika gällande återkoppling på elevers skriftliga produktion. Medan alla deltagare arbetar digitalt med skriftlig återkoppling för kortare uppgifter, så skriver även vissa deltagare ut elevernas texter och markerar dem för hand när det gäller konfidentiella arbeten. Vidare visade resultaten att samtliga lärare arbetar med skriftlig återkoppling. Dessutom ger en lärare muntlig återkoppling genom individuella samtal som rutin, och ytterligare tre lärare ger sina elever möjligheten att få muntlig återkoppling om så behövs. Vidare var de vanligaste anledningarna till lärarnas metoder elevuppskattning, att bilda en positiv relation mellan elev och lärare, och tillgänglig tid. Samtliga lärares metoder kunde stödjas av relevant forskning. Vad föreliggande studie visar är att alla metoder för återkoppling är mer eller mindre effektiva, och att effektiviteten ibland har att göra med andra faktorer än metoden. Vidare tolkas det som att svenska lärare har brist på tid för att genomföra återkoppling, speciellt muntlig återkoppling.

I denna studie undersöks vilka förhållningssätt sju svensklärare i årskurs 7–9 har till användandet av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. I undersökningen intervjuas sju svensklärare som arbetar och/eller har arbetat på högstadiet. Detta är en kvalitativ studie där den metod som används är semistrukturerade intervjuer och det teoretiska ramverk som används är den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att svensklärarna använder formativ bedömning genom att synliggöra lärandet, använda sig av kontinuerlig skriftlig återkoppling samt att lärarna använder eleverna som resurser för varandra. Undersökningen skildrar hur svensklärarna använder sig av lärplattformar för att synliggöra lärandet för både lärare, elev och vårdnadshavare. Resultatet visar även att svensklärarna använder sig av kontinuerlig återkoppling med hjälp av tekniska hjälpmedel, att svensklärarna värdesätter att använda eleverna som resurser för varandra och att samtliga svensklärare har en förhoppning om att eleverna ska känna sig som ägare av sitt eget lärande. Studiens resultat åskådliggör även att svensklärarna planerar sin undervisning på ett sätt som tillåter eleverna att utveckla sin läs- och skrivprogression inom en treårsperiod. Svensklärarna använder sig av högläsning, skrivmallar och samarbete för att förtydliga lärandet. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.