Syftet med studien är dels att undersöka åtta elevers erfarenheter och uppfattningar av den formativa återkoppling som de upplever sig ha fått på sina texter i svenska 1, och dels analysera om elevernas upplevelser skiljer sig beroende på om de läser ett yrkes- eller studieförberedande program. Studien har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med en fenomenografisk ansats och insamlingsmetoden har bestått av semistrukturerade intervjuer. En innehållsanalys gjordes av materialet med hjälp av mid-range coding, vilket innebär att både induktiv och deduktiv metod har använts. Resultaten visar att sju av åtta elever generellt har positiva erfarenheter och uppfattningar av formativ återkoppling, men fem av dem saknar antingen tydliga mål, konkret återkoppling eller ett individanpassat stöd för sin skrivutveckling. Resultaten visar också att elevernas uppfattningar skiljer sig beroende på om de studerar på ett yrkes- eller studieförberedande program, bl.a. genom lärarnas sätt att stödja dem, möjligheten till muntlig återkoppling, samt användandet av betyg och bedömningsmatriser.

Abstract: The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation. / Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. / Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.

I den här studien är syftet att ta reda på hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i samband med skrivundervisningen i svenska och hur den återkoppling som ges kan påverka elevernas möjlighet till progression. För att finna svar på studiens frågeställningar har en kvantitativ enkät använts som datainsamlingsmetod. Enkäten baserades mestadels på frågor av sluten karaktär, men flera frågor av öppen karaktär förekom också då det var lärares egen uppfattning som efterfrågades. Resultatet har visat att de lärare som studien baseras på har en uppfattning om formativ bedömning som en process där man under arbetets gång ger eleverna relevant återkoppling med syfte att hjälpa och stötta eleverna mot de uppsatta målen, vilket till viss del stämmer väl överens med vad forskare anser om begreppet. Men trots att lärarna i denna studie hade en uppfattning om begreppet formativ bedömning som till viss del stämde överens med vad forskare anser så var det få av dessa lärare som uppfattade den formativa bedömningen som något som även syftar till att utveckla den egna undervisningen. Att kommunicera den formativa återkopplingen muntligt är något som flera av lärarna upplever tas emot bättre av eleverna. Dock har forskare skilda uppfattningar angående om muntlig återkoppling bör ges till eleverna eller ej. / In this study, the purpose is to find out how teachers perceive the concept of feedback for formative assessment in the education of Swedish writing and how the feedback that is given can affect the student´s ability to progress. To help me find out the answers of the issues of this study a quantitative survey has been used as the method to collect data. The survey was mostly based on questions of closed nature, but some questions of open character was also used as it was the teacher´s own perception that was investigated. The result has shown that the teachers, on which the study is based, have an idea of formative assessment as a process where teachers during the course gives students relevant feedback with the aim of helping and supporting the students towards the goals that has been set. The teacher's idea of formative assessment is consistent with what researcher’s views about the concept. However, although the teachers in this study had a god idea of the concept for formative assessment, few of these teachers perceived the formative assessment as something that also aims to develop their own teaching. Communicating the formative feedback orally is something that several of the teacher´s experience as better received by the students. However, researchers have different views on whether or not oral feedback should be given to the students.

The purpose of this thesis is to explicate and explain deficiencies in the health care system in Sweden, leading to inefficiency amongst the medical doctors. The health care system is mostly financed by the public (i.e., taxes). In order to reach conclusions we conducted a three-step empirical approach in the publicly financed health care system. The study uses a theoretical analytical lens strongly supported by previous research, which is supposed to help explain the results of the empirical studies. Study 1 consisted of semi-structured interviews. Study 2 was based on register data and examined if we could confirm that there is a correlation between administration and number of patients. Study 3 is a post-hoc analysis based on survey data from a total of 124 respondents. By using three different research methods, the study offer a more complete and holistic view of the medical doctors’ situation and the aspects of control within Swedish health care. The results confirm earlier findings in previous studies is somewhat consistent across the three separate studies (Study 1-3) that Swedish medical doctors meet very few patients. The study further identify variation among medical doctors meeting patients is very high. While some meet only one patient per day other meet up to 25 patients in a day. We could not find significant differences between doctors meeting few from those meeting many patients. Furthermore, no difference come in terms of administration between routine patient meetings or returning patients. The post-hoc analysis in part explains that management control system is poorly developed. Our result implies administrative work is not correlated to patient visits. Medical doctors themselves means that the reason to why many doctors not have a large number of patient visits is due to more administrative work. Data from patient record systems does not verify their statements. The correlation is thus opposite. The more patient visits the more administrative work. Additionally, the study implies that predetermined times modules for patient visits complicates measurements of doctors’ performances. We hope the thesis will attract attention amongst the citizens in Sweden but also amongst Swedish agencies that leads to further examinations and improvements of the publicly financed health care system. / Sverige har femte flest läkare inom EU. Ändå växer vårdköerna och det talas om läkarbrist. Är det verkligen problemet eller bottnar det i en ineffektivitet? Syftet med examensarbetet är att förklara situationen inom den offentliga svenska hälso- och sjukvården med avseende på läkarnas effektivitet och vilken roll styrningen har för prestationen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågan kommer studien att utgå från Sveriges landsting och regioner med fokus på situationen för läkarna och med tonvikt på styrningen inom landstingen. Examensarbetet använder en teoretisk analys som bygger på tidigare forskning som stöd till förståelse och förklaringar av resultaten. Examensarbetet har tre olika delstudier. I studie ett (1) genomfördes semistrukturerade djupintervjuer inom samma landsting med ett antal personer med olika befattningar för att spegla olika värdeperspektiv. I studie två (2) tog vi del av intern registerdata på en klinik för att påvisa ett eventuellt samband mellan antal fysiska patientmöten och administrativt patientarbete. Studie tre (3) var en post-hoc analys där vi diskuterar kring samband och förklaringar i utfall från studie 1 och 2. I post-hoc analysen undersöktes Sveriges samtliga landsting och regioner genom enkätundersökningen där totalt 124 läkare runtom i Sverige deltog. Resultatet visar att det är många olika faktorer som spelar in avseende läkarnas effektivitet och den situation som råder inom svensk offentlig hälso- och sjukvård idag. Bilden att svenska läkare generellt tar emot färre patienter jämfört andra europeiska länder bekräftas samtidigt som vi kan påvisa stora variationer. Ett argument som ofta framförs är att svenska doktorer arbetar med patienten administrativt och att detta arbete inte återspeglas när man mäter antal fysiska möten. Genom journalstudier kan vi inte bekräfta detta samband. Våra resultat visar att rent administrativt patientarbete korrelerar till antal fysiska möten mellan läkare och patient. Vi ser också att styrning genom exempelvis förutbestämda tidsmoduler gör att prestationer verkar bli svårare att följa upp. Vår förhoppning med examensarbetet är att väcka ett större intresse hos allmänheten och myndigheter för dessa frågor vilka kan leda till granskning och förbättring av den offentliga svenska sjukvården.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares idéer och tillämpning av formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt vilken typ av formativ bedömning lärarna anser hjälper eleverna bäst i deras lärande. Till studien hör följande frågeställningar: (1) Vilka idéer, värderingar och normer kännetecknar lärares uppfattning om formativ bedömning och dess tillämpning i undervisningen? (2) Vilken typ av formativ bedömning anser idrottslärare hjälper eleverna bäst i sitt lärande? (3) Vilka skillnader finns mellan idrottslärare i deras användning och konceptualisering av formativ bedömning? Studiens kvalitativa ansats har resulterat i semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa (IH) i årskurs 7-9.  Kopplingen mellan ämnet IH och idrottsrörelsen befästs bland annat genom att lärarna beskriver hur de hämtat mycket av sin inspiration kring återkoppling från föreningslivet. Det är främst den direkta och muntliga formen av återkoppling (feedback) som används och anses ha stor effekt på elevernas lärande. Motiveringen handlar om att förmågorna inom IH oftast synliggörs på sekunder och det är där och då lärarna ska stötta eleverna framåtsyftande. Lärarna ser självbedömning och kamratbedömning som problematiskt. De relaterar främst till aspekter av tid, planering och elevernas förmåga att bedöma varandra. Studien synliggör även exempel på framgångsfaktorer för när den formativa bedömningen fungerar bäst.

The aim of this study is to investigate how different approaches and methods for giving feedback can be articulated, problematized and discussed. Also, to produce a bigger knowledge about how feedback is used in a contemporary dance teaching context and to pay attention to feedback in dance teaching. The investigation is made by qualitative methods there three dance teachers have been interviewed and their answers were analyzed by disposing their answers in categories. The result of the study shows that teachers’ feedback can have different forms and their choices depends on several factors. Teachers’ intention is to not comment their pupils’ appearance and instead focus on dance-related aspects and use feedback consciously. The aim of teachers’ feedback is to develop and improve pupils’ dance practice and includes also problems and difficulties that can be encountered in the communication. However, the study contains and present how just a small part of dance teachers experience feedback and cannot be representative for the all dance teachers in one country or even institution.

The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.

Denna fallstudie har genomförts på en privat vårdcentral någonstans i Sverige där de upplever ett problem med återkopplingen gällande prov- och röntgensvar till patienter, vilket de tror är en av de anledningarna till att de tappar listade patienter. Syftet med fallstudien är att kartläggavårdcentralens återkopplingsprocess gällande prov- och röntgensvar till patienter. De metoder som används för att få svar på fallstudiens frågeställningar är pinnstatistik, enkäter och intervjuer, som genererar både kvantitativa och kvalitativa resultat. Respondenterna i fallstudien begränsas till ett urval av besökande patienter och till medarbetare inom olika professioner på Vårdcentralen. Resultatet av fallstudien visar att återkopplingen av prov- och röntgensvar idag sker på ett varierat sätt. Majoriteten hos både de tillfrågade patienterna och de tillfrågade i personalen anser att återkoppling av prov- eller röntgensvar bör ske via brev. Resultatet visar också att personalen är enig om vem som ansvarar för att återkopplingen sker. Det framkommer att samtliga tillfrågade i personalen önskar en nedskriven rutin för ändamålet. Vårdcentralen bör inte möta något större förändringsmotstånd om de väljer att införa en tvärprofessionell nedskriven rutin för återkopplingsprocessen. Vinsterna som en standardiseradoch effektiviserad process kan generera är minskad arbetsbörda och minskat resursslöseri, dessutom, viktigast av allt, bör patientsäkerheten öka. / This case study has been conducted at a private health care center in Sweden. The health care center has been experiencing difficulties with the feedback process regarding test results and X-ray results to patients, which they assume is one of the reasons why listed patients choose to list themselves at other health care centers. The case study aims to map the health care center's feedback process regarding test results and X-ray results to patients. The methods used to conduct data to the case study was cross mark-statistics, surveys and interviews, whichgenerated both quantitative and qualitative results. The respondents in the case study wherelimited to a selected group of patients and to staff members at the health care center. The results of the case study demonstrated that the feedback of test results and X-ray results was variated. The majority of both the patients and the staff members considered that feedback of test resultsor X-ray results should be executed by letter. The results also demonstrated that the staff members agreed in who is responsible for the execution of the feedback. The responding staffmembers also wished for a written routine for the feedback process. The health care center should face minor resistance if they choose to establish a cross-professional routine for the feedback process to patients. By standardized and efficient processes, the health care center should see benefits with their workload and their waste of resources reduced. In addition, the most important benefit, the patient safety should be increased. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.