Att ge eleverna feedback under lektionstid i idrott och hälsa är en viktig del av lärarens arbete, och feedbackens syfte bör vara att utveckla och stötta eleverna. Undersökningar har dock visat att elever tycker att de får för lite feedback men även att de får feedback på fel sätt. Olika typer av feedback påverkar nämligen mottagaren på olika sätt. Men trots detta är det inte definierat hur olika typer av feedback kan påverka eleverna när de ska utveckla sina fysiska förmågor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka den verbala feedbackens betydelse för elevernas prestation, motivation och upplevda kompetens. Studien syftar vidare till att diskutera konsekvenser av olika typer av feedback i undervisningen i idrott och hälsa. Tre frågeställningar besvaras om vardera avsnitt: (1) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på prestation? (2) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på motivation? (3) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på mottagarens upplevda kompetens? Studier som var peer-reviewed, publicerade sedan 2001, handlade om idrottslektioner eller någon form av fysisk aktivitet och gjorda på barn eller unga vuxna inkluderades. Ett urval på 20 artiklar analyserades och sammanställdes systematiskt. Resultatet av studien visar betydelsen av att lärare är medvetna om att feedback sällan ger "neutral" information och nästan alltid har konsekvenser. Positiv feedback har i vissa fall en avgörande roll. De olika typer av feedback som diskuteras är positiv och negativ feedback, specifik och informationsbaserad feedback, autonomistödjande och kontrollerande feedback, funktionell och dysfunktionell feedback, socialt jämförande feedback samt när feedbacken bör ges. En intressant slutsats är att feedback bör ges efter elevens bästa försök för att påverka elevens prestation och upplevda kompetens positivt.

The purpose of the study is to shed light on teachers' different perceptions of how the digital teaching aid Nomp can support students with ADHD through a phenomenographic perspective. Previous research about ADHD studies various aspects that are characterized by the diagnosis, such as lack of motivation and difficulty concentrating as well as how feedback affects students who have ADHD. Thus, there is a small range of studies that analyze and explore whether specific digital teaching materials can be good for students with ADHD. Due to the small range of studies focused on specific digital resources, it can be difficult for teachers to find a digital teaching material that suits students with ADHD due to the huge supply of digital resources. Therefore, there is an interest in analyzing and exploring about the specific teaching aid Nomp and whether, in the opinion of teachers, it can support students who have ADHD. The result show that teachers' perceptions can be categorized according to four categories: adaptation, motivation, feedback and design. Within these categories, there are answers to how Nomp can support students with ADHD. For instance, by adjusting the level of difficulty individually, contributing to an I-have-succeeded feeling, immediate feedback and design functions that facilitate and contribute to increased ability to maintain concentration, motivation and focus. Furthermore, the study has used six criteria that aim to find out whether a digital teaching can develop intrinsic motivation. / Syftet med studien är att genom ett fenomenografiskt perspektiv belysa lärares olika uppfattningar om hur det digitala läromedlet Nomp kan stödja elever som har ADHD. Tidigare forskning kring ADHD studerar olika aspekter som kännetecknas av diagnosen, som exempelvis bristande motivation och koncentrationssvårighet såväl som hur återkoppling påverkar elever som har ADHD. Därmed finns det ett litet utbud av studier som analyserar och utforskar om specifika digitala läromedel kan vara bra för elever med ADHD. I och med det begränsade utbudet av studier som fokuserat på specifika digitala läromedel kan det vara svårt för lärare att hitta ett digitalt läromedel som passar för elever med ADHD. Detta på grund av det enorma utbudet av digitala läromedel som finns tillgängligt. Därför finns det ett intresse att analysera och utforska kring det specifika läromedlet Nomp och om det, enligt lärares uppfattningar, kan stödja elever som har ADHD. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar går att kategoriseras enligt fyra kategorier: anpassning, motivation, återkoppling och design. Inom dessa kategorier finns det svar på hur Nomp kan stödja elever med ADHD. Bland annat genom att nivåanpassa individuellt, bidra till en jag-har-lyckats känsla, omedelbar återkoppling och designfunktioner som underlättar samt bidrar till ökad förmåga att bibehålla koncentration, motivation och fokus. Vidare har studien använt sex kriterier som syftar ta reda på om ett digitalt läromedel kan ge upphov till inre motivation.

Studien undersöker hur lärare för årskurs F-3 undervisar och ger återkoppling inom matematikundervisningen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer med 8 lärare. Lärarna fick i början av intervjun ge återkoppling på två elevlösningar på ett matematiskt problem, en korrekt och en inkorrekt. När lärarna givit återkoppling på de båda elevlösningarna ställdes frågor för att komplettera materialet. Resultatet visar att några av lärarna väljer att tilldela strategier, medan majoriteten väljer att inte tilldela strategier eftersom de anser att syftet med problemlösning försvinner. Vidare visar resultatet att lärarna riktade sin återkoppling mot den felaktiga lösningen och gav därför förslag på framåtsyftande återkoppling. Återkopplingen till den korrekta elevlösningen handlade istället om att eleven löst uppgiften. Slutligen pratade majoriteten av lärarna om undervisning för problemlösning, vilket innebär att de lär ut procedurer och begrepp innan eleverna blir tilldelade problemlösningsuppgifter. / The study examines how teachers in years F-3 instruct and give feedback when teaching mathematics. To examine this, semi structured interviews was conducted with 8 teachers. In the beginning of the interview the teachers were asked to give feedback on two student-solutions to a mathematical problem, one correct and one incorrect. When the teachers had given their feedback on both of the student solutions, they were asked questions to complement the material. The result shows that some of the techers choose to assign strategies, while the majority chose not to since they believe the purpose of problem-solving would disappear. The result further shows that the teachers aimed their feedback towards the incorrect solution and suggested ways to improve in the future. The feedback aimed at the correct solution instead focused on the fact that it was correct. Finally, the majority of the teachers spoke about education for problem-solving, which means they teach procedures and concepts before giving the students problem-solving assignments. / <p>Matematikdidaktik</p>

Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare.

As society becomes increasingly digital, it becomes clear that this is also reflected in school. The school's students become more familiar and have greater knowledge when it comes to digital tools, which leads to the school also being digitized more and more. In order for the school to be a learning organization, it is good if the digital teaching materials are included in the teaching (Håkansson &amp; Sundberg, 2016). The digital tools change the conditions in different ways for learning in school. The changing conditions affect and affect teachers 'and students' views and perceptions of knowledge in general, but also their attitudes and ways of using digital tools in both formal and informal environments. To be able to handle a digital world, competence is needed. It is not enough to not only be technically knowledgeable but also understand what opportunities, challenges and ethical issues this gives rise to. Formal learning changes with how we communicate, acquire knowledge and maintain contacts in different contexts (Skolverket, 2018).Therefore, it is now even more important that teachers have the knowledge required to be able to teach digital teaching materials. Both for streamlining the teacher's ability for assessment and the student's knowledge development. In this work, a digital survey has been conducted in the field of mathematics and digital teaching materials. The purpose of the questionnaire was to see any differences between the traditional teaching aids and digital teaching aids, as well as how feedback is given in the digital teaching aids in mathematics for grades 1 - 3. All questionnaire questions have been analyzed and processed based on a theoretical framework. The theoretical framework contains different levels of feedback based on Hattie and Timperley's (2007) theory. The results have then been compared and set against the different levels to then come to the conclusion that the digital teaching materials have a great opportunity to be able to provide feedback on a personal level. In the end, it could be stated that all the digital teaching aids mentioned in the survey have some form of shortcoming when it comes to feedback.

Kamratbedömning kan ha en positiv effekt på elevers lärande. För att uppnå denna positiva effekt måste elever kunna ge återkoppling till sina kamrater och även ta emot återkoppling från sina kamrater. Elever måste också kunna använda den återkoppling som de får. Återkoppling kan ges på fyra olika nivåer, uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och personnivå. Att använda elever som lärande resurser för varandra, är en av nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Fokus på formativ bedömning och användning av den samma har ökat inom skolan. Det, tillsammans med att det inte finns många studier som undersöker formativ bedömning med ett ämnesinnehåll i svensk kontext, är exempel på vad som ligger till grund för studien. Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur kamratbedömning genomförs i naturvetenskap på mellanstadiet. Fokus riktades dels mot hur lärare implementerar kamratbedömning, men framförallt mot hur elever ger varandra återkoppling. För att undersöka hur och på vilka nivåer som 11-åriga elever ger varandra återkoppling, genomförde elever kamratbedömning i mindre grupp efter att enskilt ha besvarat uppgifter med ett naturvetenskapligt innehåll. Insamling av data skedde i flera steg. När läraren gav eleverna instruktioner kring bedömningsmatrisen, uppgifterna och den kamratbedömning som de skulle genomföra, observerades och videofilmades detta. Elevernas kamratbedömningssamtal i grupp, videofilmades också. Därefter intervjuades eleverna enskilt.Studiens resultat visade att eleverna fick återkoppling på olika nivåer av sina kamrater. Den återkoppling som var mest förekommande, var på uppgiftsnivå. Det fanns exempel på återkoppling på andra nivåer också i materialet, samt exempel där det inte förekom någon återkoppling alls. När eleverna bedömde varandras svar, fokuserade de på mängden naturvetenskapliga begrepp i kamraternas svar. Slutsatser som dragits utifrån studiens resultat var bland andra att elever behöver träna både på kamratbedömning och på att ge användbar återkoppling, samt att lärare bör vara medvetna om att deras instruktioner är betydelsefulla när det gäller hur kamratbedömningen faller ut. En annan slutsats är att kamratbedömning med ämnesinnehåll, kräver både bedömarfärdighet och ämneskunskap. / Peer assessment may have a positive effect on student learning. In order to have these positive effect students have to be able to give feedback to their peer and also to receive feedback from their peer. The students also have to be able to use the given feedback. Using students as learning resources to each other is a key strategy within formative assessment. The feedback that is given can be directed at four different levels, task level, process level, self-regulation level and self-level. Using peers as learning resources, is one of the key strategies within formative assessment. Focus on formative assessment and the use of it, have increased within school. That, and the fact that there are not many studies that examines formative assessment with science content, are a part of the background to the conducted study.The overall purpose of the study was to contributed to the field concerning peer assessment in science with 11-year old students. The focus was partly how teachers implement peer assessment, but above all how students give feedback. In order to examine how and in what different levels student give each other feedback, students conducted peer assessment in small groups, after they had answered questions concerning science. Data collection was done in the following steps. At first, the teacher gave the students instructions about the tasks, the scoring rubric, how to assess and so on. While doing that, the teacher was observed and video recorded. Next step concerned the students. They answered the questions and then had peer assessment in small groups. This was also video recorded. Later on the students were interviewed. The students received different kinds of feedback, mostly at task level, from their peer. Some examples of feedback at other levels were also discovered. When students assessed each other’s answers, they looked at the amount of science concepts that were used in their peer’s answers. The results suggest that students need to practice peer assessment, how to give useful feedback and that the teacher need to be aware of that given instruction may turn out differently from what is expected. The results also show that students believe that peer assessment is useful and that feedback is given. This was contradictory from what was seen in some of the observations of the peer assessment. Conclusions are for example that students need both assessment skills and scientific knowledge.

Many hexapods and other robots struggle with walking in uneven terrain, this is due to their lack of sensory feedback. This is the problem aimed to be solved by introducing a sensory feedback loop that measures the current over the servos. By doing this one could know whether or not the leg is in contact with the ground. If a successful sensor can be made, this method could be implemented on any hexapod that uses servos and inverse kinematics for their locomotion to enable them to walk in uneven terrain. With the complete system in place most of what was expected from the system was achieved. HEXA can indeed walk in uneven terrain where the terrain had the maximum height difference of ±2.3 cm, as seen in the video linked in appendix B. It also can detect when a leg has contact with the ground but due to low servo quality the walking could not be tested to its full extent. / Många hexapoder och andra robotar har svårigheter att gå i ojämn terräng, detta är på grund av hur de inte har någon form av senosoråterkoppling. Detta är problemet som siktas på att lösas genom att introducera en sensor återkopplings slinga som mäter stömmen över de olika servon. Genom att implementera detta kan en få reda på om benet har kontakt med marken eller ej. Om en lyckas senor kan skapas, skulle denna metod kunna implementeras till vilken annan hexapodal robot som använder sig av servos och inverse kinematik för sin framdriving. Med det kompletta systemet integrerat uppfylls nästan allt som var förväntad. HEXA kan gå i en ojämn terräng med den maximala höjdsillnaden av ±2.3 cm, som sett i videon i appendix B. Samt kan den märka av när ett av benen är i marken, men på grund av den låga servokvaliteten kunde inte gången testas till sin fulla förmåga.

This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.

Syftet med denna undersökningen är att synliggöra högstadieelevers upplevelser av formativa och summativa bedömningsformer i skolan. Vi vill även undersöka huruvida deras upplevelser kan påverka deras psykiska hälsa utifrån Banduras (1977; 1982) teori om självskattning. “Psykisk hälsa” i det här arbetet förklaras inte som psykologiska diagnoser utan snarare behandlar arbetet elevers “vardagsstress” och andra aversiva upplevelser som hör till vardagen. Två av frågeställningarna som studien undersöker är: Vilka bedömningsformer uppger elever används inom bildämnet respektive teoretiska ämnen? Hur upplever elever i årskurs 9 olika bedömningsformer? Undersökningen är av kvalitativ karaktär och utgår från semistrukturerade intervjuer för att belysa elevers individuella upplevelser och berättelser om bedömning. Resultatet visar att elever upplever att de använder mest formativa bedömningsformer inom bildämnet, där de även förklarar att de inte erfarar några aversiva upplevelser. I kontrast till detta berättar eleverna att de använder sig främst av summativa bedömningsformer i de teoretiska ämnena, och uppger olika aversiva upplevelser de erfarar inför dessa. Slutsatsen är att eftersom eleverna erfarar aversiva upplevelser kring summativa bedömningsformer, men inte formativa, behöver bildlärare och lärare i teoretiska ämnen samspela mer. Ett förslag är att Skolverket skriver in förtydligande och högre krav på formativ bedömning i de teoretiska ämnena. Lärare i generell aspekt behöver också ta elevernas psykiska hälsa på allvar och kanske fråga sig själva varför eleverna erfarar aversiva upplevelser om bedömningsformer och hur man kan motarbeta detta.

Studien syftar till att undersöka muntlighet i läroböcker där fokus ligger på vilket utrymme muntlighet får och vilka muntliga uppgifter som förekommer i läroböckerna samt vilka likheter och skillnader det finns i läroböckerna sinsemellan. Läroböckerna kommer att jämföras och undersökas i skriftliga respektive muntliga uppgifter som finns i förhållande till varandra. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på samspelet mellan individer vilket är väsentligt när det kommer till muntlighet. Teorin innefattar även mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen samt scaffolding, alla dessa är centrala begrepp som behövs till vår studie som undersöker muntlighet. För att kunna utföra studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys samt inslag av kvantitativ metod i undersökningen. Resultatet visar att de analyserade läroböckerna inte innehar ett stort inslag av muntliga uppgifter. De framgår även i resultatet att hela läromedlet bör användas tillsammans för att få in all muntlighet som är avsett för läromedlet.