The purpose of this study is to examine what kind of formative assessments is used in the Geography education at middle-school in Sweden, and how the use of formative assessment differs between teachers. A further aimis to examine whether any problems canbe observed with formative assessment in Geography education. Following questions will try to be answered: What strategies informative assessment occurs in Geography educationin indoor schooling at Swedish schools? What problems/lacks can be observed based on the strategies used in formative assessment in Geography subject in indooreducation? How does the use of formative assessment differ between three Geography teachers? To answer these questions, nine lessons in Geography education were observed in total; three teachers held three lessons each which were observed. Earlier studies have showed that Geography education held outdoors was more motivational according to students. Earlier studies also concludethat students considered that Geography education held indoors had no purpose, and that students were passive during the lessons. Other studies have showed that lessons where formative assessment was used, increased the students' motivation and desire to learn. This study concludes that all strategies in formative assessment has been used by all three teachers. One conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible for the pupils, it affected the motivation of pupils. Another conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible, there was a connection to pupils not using self-regulated learning.

Övergången mellan högskola och arbete kan för många vara en väldigt jobbig period. En bra introduktion för den nyutexaminerade röntgensjuksköterskan är viktigt för att snabbt och enkelt kunna komma in i sitt arbete. Målet med introduktionen är att den nyutexaminerade ska känna en trygghet på arbetsplatsen och bli självständig i sitt arbete. Det finns få studier som belyser ämnet “introduktion på en ny arbetsplats” och ännu färre studier som belyser nyutexaminerade röntgensjuksköterskors åsikter om introduktionen. Förfrågan från ett flertal röntgenavdelningar har lett författarna till ett arbete inom området ”introduktion på arbetsplatsen för nyutexaminerade röntgensjuksköterskor”. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer nyutexaminerade röntgensjuksköterskor upplever är viktiga vid introduktionen på en ny arbetsplats. En kvalitativ studie gjordes med sju kvinnliga informanter i södra och mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med en innehållsanalys och tre huvudkategorier bildades: Upplevelser av introduktionen; Kommunikation och sociala relationer samt Förbättringsförslag. En viktig faktor som uppskattades av våra informanter är konstruktiv feedback och kontinuitet av handledare för att självsäkerheten ska öka. Mycket av det som tas upp i studien har förbättringspotential för chefer och blivande arbetskollegor. / The transition between university and work can be a difficult period for some people. A good introduction to the new graduated radiographer is important for a quick and easy access to the workplace. The aim of the introduction is to feel safe and independent in the workassignments. Few studies highlight the subject of "introduction on a new workplace” and even fewer studies highlight ”new graduated radiographers’ views on the introduction”. A request from a number of radiology departments has led the authors to write this thesis. The purpose of this study is to examine factors new graduated radiographer considered important for a good introduction on a new workplace. A qualitative study was conducted with seven female informants in southern and central Sweden. The collected data was analyzed with a content analysis and three main categories were formed: Experiences of the introduction; Communication and social relations; Suggestions for improvement. Something that was appreciated by our participants was constructive feedback and continuity of supervisors to increase self-confidence. The content in this study has an improvement potential for managers and future colleagues.

Den svenska skolan är en ”skola för alla”, trots det har många elever i kognitiva svårigheter svårt att få det stöd de behöver för att utveckla sitt lärande. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som lärare, verksamma i skolår 1-6 i grundsärskolan och grundskolan, använder för att ge alla elever möjlighet till utveckling och lärande. Sex lärare verksamma i de två skolformerna djupintervjuades utifrån deras uppfattning om arbete med formativ bedömning och dess effekter. Studien visar att alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och att metoderna varierar. Lärarna menar att de behöver öka sin kompetens för att utveckla gynnsamma metoder och arbetssätt i sina klassrum. För att nå framgång behöver de mer tid och resurser samt en organisation som skapar kontinuitet kring fortbildning och kollegialt lärande. / The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning.

Bakgrund: I det nya yrket som barnmorska i en ny arbetsmiljö med nya kollegor och arbetsuppgifter är behovet av stöd från kollegor en betydande del i upplevelsen av övergången från barnmorskestudent till legitimerad barnmorska. Forskning visar att de nyutexaminerade barnmorskorna är i behov av ett strukturerat stöd men ett utarbetat mentorsprogram finns inte. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade barnmorskors upplevelser av stöd från barnmorskekollegor på olika förlossningskliniker i södra Sverige. Metod: Enskilda intervjuer utfördes med åtta nyutexaminerade barnmorskor som arbetade på olika förlossningskliniker. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Creswell och Creswell (2018), vilket resulterade i fyra teman. Resultat: Nyutexaminerade barnmorskorna är i behov av stöd och feedback för att känna sig trygga i den nya yrkesrollen, vilket de inte alltid får i den utsträckning de önskar. Tillgången till en mentor under det första året var en positiv aspekt för att kunna reflektera och få feedback. Ett öppet arbetsklimat och att få bekräftelse var viktigt, där mer organisation och feedback behövs. Ett strukturerat mentorskap var önskvärt. Slutsats: Stöd finns men kan förbättras genom mer bekräftelse och feedback, där ett organiserat mentorsprogram skulle kunna vara till hjälp. Det sociala stödet är en del av arbetsmiljön men då det finns brister i stödet finns risk att den nyutexaminerade barnmorskan inte känner trygghet i sitt nya yrke. / Background: In the new profession as a midwife in a new work environment with new colleagues and work tasks, the need of support from colleagues is an important aspect in the transition from a midwife student to a licensed midwife. Research shows that newly graduated midwives need a structured support but there is no such thing as a mentor program. Aim: The aim of the study was to illustrate the newly graduated midwives experience of support from midwives in different delivery wards in south Sweden. Method: Individual interviews were conducted with eight newly graduated midwives working in different delivery wards. The method of choice was a qualitative analysis with an inductive approach (Creswell & Creswell, 2018), which resulted in four themes. Results: The newly graduated midwives are in the need of support and feedback to feel comfortable in the new role as a midwife, which they do not get in the extent they wish for. The access to a mentor during the first year was a positive aspect to reflect and to get feedback from. An open work environment and to be acknowledged was important, were more organization and feedback was needed. A structured mentorship was wished for. Conclusion: Support do exist but can be improved with more acknowledgement and feedback, where a structured mentor program could be an asset. The social support is a part of the work environment but since there are deficiencies in the support there is a risk that the newly graduated midwife does not feel confident in his or her new profession.

Underlättar kongruens mellan sinnestillstånd och påstående (vad gäller dess värdeladdning) vid bedömning av ett påståendes sanningshalt? Denna fråga uppkom via studier av embodiment och lögner, forskning från de båda områdena påvisar nämligen att olika ”kroppsliga signaler” kan hjälpa oss att avslöja om andra människor ljuger. Frågan har undersökts via en faktoriell design med repeterade mätningar där deltagarna försattes i olika sinnestillstånd varpå de utsattes för olika stimuli och fick göra olika bedömningar. Resultatet visade att kongruenta betingelser varken underlättar eller påskyndar vid bedömning av ett påståendes sanningshalt, däremot erhölls ett signifikant resultat som indikerade att kongruenta betingelser ökar människans konfidensnivå (högre grad av säkerhet vad gäller att en korrekt bedömning gjorts) vid bedömning av falska påståenden.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

The purpose of this study was to investigate formative assessment and formative feedbacks effects on students. One teacher describes through interviews her experiences of formative assessment and feedback. Also the students' perceptions are described. It is examined through observations, how different types of feedback is communicated by the teacher to the student and among students. This study wanted to highlight the effects formative assessment and formative feedback may have on their learning and motivation. This with particular interest in the Swedish lessons. I chose to concentrate on this following questions: What types of feedback communicates from teacher to student, and students among each other? How does one teacher describe her feedback and how it affects student motivation and learning process? What is the student’s thoughts on the feedback they give and receive from each other and how it affects their motivation and learning process? Formative assessment includes five strategies that shape the students to reach the goal in which three actors are involved. Those are the teacher, other students and the pupil. One of the five strategies is formative feedback, that can identify and provide the student information which helps the student to gain insight on how a task should be solved. Different types of feedback are identified by Hattie and Timperley and had the function as analyses tools in this study. The method of this study was qualitative, though I have done observations in one classroom of 26 students for five days and interviews with one teacher and 10 pupils in the school year 3 (9-10 year-olds). The result showed that the teacher used mostly process-oriented feedback and the pupils became to use it through time. The result also indicated that the students' learning process and motivation was affected to the extent that they were more independent, seeking feedback from peers and became more engaged in the lessons with time.

This dissertation explores written and oral feedback in different contexts. The study is based on interviews with five Swedish teachers in Civics and on observations of their way of giving feedback in the classroom. Furthermore, teachers’ comments on the students’ written tasks were examined. Feedback from the teacher to the student has been classified into the categories: Focus on task, Focus on grade, Focus on learning process and Focus on self-regulation. According to previous research feedback with focus on process and self-regulation is the most powerful tool for enhancing learning. The result shows that the feedback which was given on written tests and written tasks was not favourable for enhancing learning. Feedback in a written log and during work in class was more effective. In the context where teacher gave oral feedback when giving back the written texts both grades and learning process appeared to be in focus. Activity theory has influenced the analysis of variation in feedback and of obstacles and possibilities for developing formative feedback. In order to explain the variation I discuss the form of the task, the nature of the subject and the fact that feedback is given in both a formative and a summative discourse. In the formative discourse, where the teacher acts as a promoter, I find good possibilities for developing formative feedback. Open tasks, feedback towards abilities and a direct relation between the student and the subject matter appeared in this discourse. A summative discourse, where examination and grades characterized the feedback, has been interpreted as an obstacle for development of a more formative practice. In that discourse the teacher acts as a mediator between the student and the subject matter.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares uppfattning av återkoppling i gymnasieskolan. Utifrån Hattie och Timperleys teori om återkopplingsnivåer samt Gibbs och Simpsons Assessment Experience Questionnaire (AEQ) har en kvantitativ enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola. Hattie och Timperley har tagit fram fyra återkopplingsnivåer som på olika sätt kan påverka elevens möjlighet att tillgodogöra sig lärarens återkoppling och använda den på ett positivt sätt. De fyra nivåerna är: återkoppling på uppgiftsnivå, återkoppling på processnivå, återkoppling på självreglerandenivå och återkoppling på person. Den sista är den som är minst effektiv och kan vara kontraproduktiv. Den bästa nivån, som är mest effektiv, är den på självreglerandenivån.  Metod som använts i undersökningen är en kvantitativ enkät som genom en pragmatisk ansats även är tolkande i sin konstruktion och analys.   Resultatet visade att elever och lärare hade något så när lika uppfattning om vad återkoppling innebär. Bägge grupperna identifierade samtal som en viktig del av återkoppling. Det fanns skillnad i hur elever och lärare definierade återkoppling. Elever ansåg att de får återkoppling av lärare på den högsta nivån utifrån Hattie och Timperley (2007), den på självreglerande nivå. Både elever och lärare identifierar återkoppling som när läraren berättar för eleven hur det går för den i ett ämne. / The aim of this study is to investigate the perceptions about feedback amongst students and teachers at an upper high school. The study has its foundation from the works of Hattie and Timperley and from Gibbs and Simpson. The latter has developed Assessment Experience Questionnaire (AEQ). Hattie and Timperley have developed four feedback levels, that in diverse ways affect the student’s ability to use the teacher’s feedback in a positive way. The feedback levels are; on task level, on process level, a selfregulated level and on a person level. The last one is the worst, in respect of student’s learning, and can be counterproductive to student’s ability to develop lifelong study skills. The level that is the best one, in respect of student’s learning, is on self-regulated level.  The method used in this study is through a quantitative questionnaire and through a pragmatic onset that has an interpretive construction and analysis.  The result of the study shows that teacher’s and student’s share the perception of feedback as something teacher and student talk about. There is a variance and nuance as to what defines feedback. Student’s are given feedback from their teacher at the highest level from Hattie and Timperley (2007), on a self-regulated level. Both student and teacher agree on the definition of feedback as when the teacher has a conversation with the student about his or her situation in a subject.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och synliggöra hur verksamma musiklärare i grundskolans använder sig av formativ feedback, och hur de kopplar den till kunskapskraven och elevers lärande. I den här studien har Wiliam och Blacks fem nyckelstrategier för formativ bedömning använts som teoretisk utgångspunkt, och hermeneutik som vetenskapsteoretisk ansats. Detta examensarbete är en enkätstudie, och enkäten har distribuerats via sociala medier och mail till aktiva musiklärare i grundskolan. Sammanlagt samlades 41 enkäter in. Resultatet visar att musiklärare i grundskolan ser formativ feedback som ett sätt att handleda eleverna framåt i sin musikaliska utveckling, genom framåtsyftande kommentarer och tydlig målsättning. Genomgående i materialet var att feedback främst ges muntligt och under lektionstillfällena. De flesta av lärarna förklarar inte aktivt sambandet mellan feedback och lärande för eleven, utan upplever att detta är något som framgår ändå.