Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda. / The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages ​​in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.

Syftet med studien är att pröva och utvärdera formativt förhållningssätt. Uppsatsen beskriver hur jag utför ett utvecklingsarbete där både jag som lärare och eleverna deltar. Jag tillämpar de fem nyckelstrategierna av Dylan Wiliams i ett temaarbete i franska, i årskurs 8. Under processens gång använder jag mig av samtliga strategierna inflätad i mitt pedagogiska arbete. Jag designar ett temaarbete, observerar och intervjuar en fokusgrupp.Resultatet pekar på att det sker en viss förändring i klassrummet. Eleverna, oavsett inlärningsförutsättningar, tenderar att bli mer medvetna om sin kunskapsresa samtidigt som deras resultat blir generellt bättre. Utvärderingen visar att eleverna ökar sin metakognitiva förmåga som i sin tur hjälper dem i deras utvecklingskurva. Resultatet visar också att elevernas motivation spelar roll. Vissa elever har mer benägenhet än andra att vara öppna för förändring. Studien visar att formativ bedömning mycket väl kan användas i moderna språk och ge en god struktur till såväl elever som lärare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i svenskämnet, samt hur skriftlig återkoppling påverkar elevers skrivande. Trots att forskningen lyfter upp olika aspekter på hur formativ bedömning främjar lärandet så upplever vi att det fortfarande saknas kunskap om detta arbetssätt i svenska skolan. Vår studie grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att formativ bedömning synliggör elevens kunskap under arbetets gång samt hur rätt återkoppling kan utveckla elevens prestationer.Det empiriska materialet består av lärarintervjuer och elevtexter. Genom intervjuerna framkommer det hur lärarna har skapat ett klassrumsklimat där formativ bedömning ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att det formativa arbetet följer Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Strategierna används på olika sätt och olika mycket i klassrummet men samtliga intervjuade lärare anser att dessa har en positiv påverkan på elevers lärande. Elevtexterna med skriftlig återkoppling analyserades med hjälp av Texttriangeln och resultatet visar att eleverna förbättrar sina texter utifrån lärarens kommentarer.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad elever gör då de får feedback, skriftliga kommentarer, från lärare på skriftliga uppgifter i biologi. Frågeställningarna som undersökningen utgick från var:- Vad använder eleverna feedback på skriftliga inlämningar till?- Vilka handlingar ger feedback upphov till?Intervjuerna utgår från en undersökning genomförd av Orsmond et al. (2005) som genomförts på biologistudenter, för att se om samma kategorier gick att finna hos högstadieelever inom ämnet biologi.Semistrukturerade intervjuer med 12 elever på högstadiet i årskurs 9 har genomförts, transkriberats och kategoriserats utifrån Orsmond et als. (2005) kategorier. Eleverna är valda med ett bekvämlighetsurval och en relation finns mellan författaren och eleverna sedan tidigare.Resultatet redovisas utifrån frågeställningarna och Orsmond et als. (2005) kategorier: eleverna använder feedback för att motivera sig själva, öka sitt lärande, öka sin reflektion och klargöra att de hade förstått uppgiften. När elever mottar feedback så söker de kontakt med läraren, en del söker också kontakt med vårdnadshavare/andra vuxna eller kamrater i klassen samt en del gör inget alls då de får feedback.Utöver resultaten ovan framkom i undersökningen mekanismrelaterade faktorer om feedback på skolan. Bland annat resonerar eleverna om att de ibland får feedback efter uppgiften har bedömts. De pratar också om tidpunkten för feedback och hur den rent praktiskt ges.

Återkoppling som praktik i den svenska skolan är en komplex företeelse med många faktorer att ta hänsyn till. Forskare är eniga om att återkoppling är ett nyckelverktyg för att föra lärandet framåt, men det finns många fällor på vägen. Den här studien visar på några olika teoretiska perspektiv kring återkoppling som jämförs med undersökningarna gjorda vid två olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur och varför lärare ger återkoppling. Studien baseras på kvantitativa och kvalitativa undersökningar, enkät och fokusgruppintervju. Resultatet visar att lärare tycker att återkoppling är viktigt men att de ofta upplever tidsbrist som en anledning till att inte ge mer omfattande eller mer frekvent återkoppling till sina elever. Lärarna i studien visade medvetenhet kring effekten av återkoppling men motiverade inte sina val av typ av återkoppling. En möjlig anledning till detta kan vara att utifrån den målstyrda verksamhet som skolan är, kan motivet till återkoppling kopplas till kriterier och mål som på så sätt gör att återkopplingen tjänar som information till eleven kring hur eleven ska nå målen. Vilket kan leda till att informationen i återkopplingen inte bidrar till ökad insikt hos eleven kring sina kunskaper, eller information till läraren om vad eleven kan som är grunden i formativ bedömning. / Feedback as a practice in Swedish schools is a complex phenomenon with many factors to consider. Researchers agree that feedback is a key tool for moving learning forward, but there are many pitfalls along the way. This study presents a few different theoretical perspectives on feedback that are compared to a study conducted at two different schools. The purpose of the study is to investigate and describe how and why teachers provide feedback. The study is based on two surveys, a questionnaire and a focus group interview. The results show that teachers feel that feedback is important but that they often experience lack of time as a reason for not providing more extensive or more frequent feedback to their students. The teachers in this study showed awareness of the effect of feedback but did not motivate their choice of type of feedback. One possible reason for this, may be that based on the goaldriven activities in school, the reason for feedback can be linked to criteria and goals. In this way, feedback serves as information to the student about how the student can reach the goals. This may lead to the information in the feedback not leading to students´ increased insights about their knowledge, or information to the teacher about what the student can do, which is the basis of formative assessment. / <p>2020-06-08</p>

Denna systematiska litteraturstudie presenterar aktuell forskning om lärares formativa återkoppling under elevernas skrivprocess. Syftet är att besvara frågeställningar om hur lärare använder muntlig och skriftlig återkoppling och vilka effekter återkopplingen ger. Studien inkluderar tio publikationer där vetenskapliga artiklar, rapporter, doktorsavhandlingar, systematisk litteraturöversikt och metaanalys ingår. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter frågeställningarna. Studiens resultat visar att lärarna använder muntlig och skriftlig återkoppling på olika sätt i syfte att motivera eleverna som skribenter och utveckla deras texter. Det framgår att den muntliga återkopplingen ofta fokuserar på att motivera och reda ut missförstånd hos eleverna medan den skriftliga fokuserar mer på disposition och språkriktighet. Återkopplingen kan ha både positiva och negativa effekter beroende på lärarens erfarenhet och hur mycket eleverna involveras i återkopplingen.

No description available.

Utvecklingsarbetets studieobjekt, formativ bedömning, är mycket stort och har beforskats rikligt under de senaste 30 åren. Med ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det dock angeläget att belysa kontextspecifika parametrar såsom skolämne, geografi, åldersgrupper med mera. Därmed krymper den tillgängliga forskningen dramatiskt när man, som i det här arbetet, vill tillämpa formativ bedömning i klassrumsmiljö i teknikämnet i årskurs 7.   Studien syftar till att utveckla kunskap om elevers erfarenheter av formativ återkoppling i teknikämnet samt hur eleverna relaterar återkopplingen till sitt lärande. Ansatsen är abduktiv och metoden kvalitativ genom att en tematisk analys gjordes på enkätsvar från elever som upplevt formativ återkoppling i tre olika former samt en bedömningsmatris på processnivå. Detta i ett konstruktionsarbete i teknikämnet. Det ska också noteras att ingen träning i att delta i återkopplingsaktiviteterna hade genomförts varken före eller under studiens gång.   Tre teman har identifierats (1) ökat lärande tack vare återkoppling, (2) ökad förståelse för den egna prestationen och (3) hinder för att bli hjälpt. Generellt gäller att den lärarledda återkopplingen som svarade för två av formerna, upplevts som mer positiv och behjälplig av eleverna. Kamratåterkopplingen gav ett varierat utfall, sannolikt som en konsekvens av för lite träning i att genomföra denna aktivitet. Det finns indikationer på att matrisen ledde till spontan självbedömning samtidigt som det också här märktes att träning är nödvändig.   Det finns relativt få studier om elevers upplevelser av formativ återkoppling generellt och i synnerhet inom teknikämnet vilket motiverar studiens syfte.