Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 och 6 föredrar att få återkoppling på text med hjälp av återkopplingsmodellen BRÅM. Återkopplingsmodellen som användes bestod av både skriftlig och muntlig återkoppling och gavs under elevernas skrivprocess. Elevernas åsikter om modellen samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades kvalitativt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet indikerar att eleverna föredrar återkoppling som tydligt påvisar deras förbättringsområden. Studien visar också att eleverna uppfattar skriftlig och muntlig återkoppling som kompletterande varandra. Lärare i verksamhet kan använda den presenterade återkopplingsmodellen för att leverera tydlig information till sina elever om deras förbättringsområden.

Bakgrund: Återkoppling har visat sig vara viktigt för ambulanspersonal speciellt för de som är nyanställda i yrket. Återkoppling kan ske från kollegor, patienter, vid praktiska övningar och kan vara både verbalt och skriftligt. Om återkoppling inte sker kan misstag upprepas. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga återkoppling till ambulanspersonal och dess betydelse för kompetensutveckling. Metod: Som metod användes en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Som datainsamlingsmetod valdes en enkät som var webbaserad och som importerades som en Excel-fil och analyserades i SPSS 25. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av ambulanspersonalen ansåg att återkopplingen var viktig för deras kompetensutveckling. Vissa skillnader fanns om ambulanspersonal ansåg att de fick tillräckligt med återkoppling. Majoriteten av respondenterna fick återkoppling från varje vecka till varje månad, men det var även många respondenter som aldrig fick återkoppling. Slutsats: Olika studier skulle kunna ge svar på vilken typ av återkoppling som ambulanspersonal har behov av för deras kompetensutveckling och varför, både kvalitativa och kvantitativa studier skulle kunna genomföras. En liknande studie skulle även kunna genomföras men eftersträva en högre svarsfrekvens. Forskning skulle behövas genomföras nationellt för att se om det finns skillnader mellan olika län i Sverige. Den nationella forskningen skulle kunna bidra till utformning av standardiserade rutiner för hur återkoppling ska ske till ambulanspersonal nationellt. / Background: Feedback has proven to be important for ambulance personnel especially for those who are newly employed in the profession. Feedback can come from colleagues, patients, practical exercises and it may be both verbal and written. Absents of feedback may cause mistakes to be repeated. Aim: The aim of the study was to describe systematically feedback to ambulance personnel and its importance for competence development. Method: As a method for the study a quantitative cross-sectional study with a convenience sampling was chosen. As data collection a servery was selected which was web-based and then imported as an Excel-file and analysed in SPSS 25. Result: The result showed that the majority of the ambulance personnel felt that feedback was important for their competence development. Some differences were found among the ambulance personnel about if the feedback was sufficient. The majority of respondents received feedback weekly to monthly, but there were also many who never received feedback. Conclusion: Different studies would be needed to investigate what type of feedback ambulance personnel need for their competence development and why, both qualitative and quantitative studied could be conducted. The research would need to be carried out nationally to explore if there are differences between different counties in Sweden. A national study could lead to design of standardized procedure for how feedback should be presented to ambulance personnel nationally.

Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet. / Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.

Hos serviceföretag har det visat sig att personalstyrkan är en av de främsta konkurrensfördelarna gentemot konkurrenter. Motiverad personal är av stor betydelse för att behålla kompetensen inom företaget och därmed kunna erbjuda kunderna det de efterfrågar; så bra service som möjligt. I denna kvalitativa fallstudie undersöks motivationsarbetet som cheferna på Radisson Blu SkyCity Hotel använder för att motivera de anställda. För att se hur de anställda i sin tur motiveras av detta arbete undersöks även vad som motiverar de anställda i deras dagliga arbete. Genom intervjuer med 6 anställda, 2 ansvariga arbetsledare och 2 chefer har en bild av företagets motivationsarbete målats upp, samt hur de anställda blir motiverade. Motivationsarbetet går främst ut på icke-monetära belöningar, där framförallt positiv återkoppling och chans till vidareutveckling har visat sig vara det som motiverar de anställda i högst grad. Även monetära bonussystem används och dessa motiverar anställda som har möjlighet att ta del av dessa. Dock motiverar inte detta i lika hög grad som de icke-monetära belöningarna.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sånglärare med klassisk inriktning arbetar med återkoppling i sin undervisning. Det teoretiska ramverket är socialkonstruktivistiskt och sociokulturellt och vidrör kommunikationsteori. Två sånglärare och tre sångelever observerades under sånglektioner och intervjuades därefter om återkoppling. Stimulated recall var ett sätt att få syn på hur informanterna talade om vad som hände under lektionen, medan observationerna syftade till att få syn på vad informanterna faktiskt gjorde. Studiens resultat visar att sånglärarna är multimodala i sin återkoppling och ofta förstärker sin verbala återkoppling med rörelser i kroppen. Relationer präglade av respekt och förtroende förefaller vara viktiga för både lärarna och eleverna och tillit är en förutsättning för att återkopplingen ska uppnå sitt syfte. Återkoppling utgör en stor del av den klassiska sångundervisningen och används som en slags metod av lärarna på det sättet att utvecklingen av elevens röst är i centrum och inte slutförandet av en viss uppgift. På så vis tydliggör resultatet att återkopplingen blir införlivad i den klassiska sångundervisningen.

Syftet med studien är att belysa några lärares syn på och resonemang kring sitt arbete med bedömning i grundsärskolan i årskurserna 7-9, samt vilka bedömningsmaterial som används. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: På vilket sätt arbetar och resonerar lärare i grundsärskolans inriktning ämnen med bedömning av elever?, Vilka olika bedömningsmaterial använder sig lärarna av i sitt arbete med bedömning?, Vad är lärarnas erfarenhet av bedömning? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod  och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare arbetar inom grundsärskolan och har mentorskap. Studiens teorival utgörs av fem bedömningsteoretiska begrepp. Studiens resultat visar att samtliga lärare i studien anser att bedömning av elevernas kunskaper är viktigt men vissa svårigheter finns då elevernas kunskapsutveckling är väldigt ojämn.  Lärarna återkopplar till eleverna och följer upp deras kunskapsresultat regelbundet. Resultatet visar även att lärarna bland annat har skaffat sig erfarenhet av bedömning genom olika kurser och i diskussioner med kollegor. Samtidigt visade studien på att samtliga lärare påvisade en avsaknad av relevant bedömningsmaterial riktat mot grundsärskolan. / The purpose of the study is to highlight some teachers´ views on and discussion of assessment in special school, and what assessment materials used. This study intends to answer three research questions:  The way in which teachers work and reason about their work with the assessment in compulsory schools, what assessment materials teachers use in their assessment work, and what experience the teachers have of assessment. The study is based on a qualitative research and consists of interviews with four teachers at two different schools within the same municipality in Sweden. All teachers working in special school and mentoring. The theoretical part of the study consists of five concepts in assessment. Study results show that all teachers feel that the assessment of students´ knowledge is important, but there are some difficulties when pupils´ progress is very uneven. Teachers feedback to students and monitor their learning outcomes regularly. The result also shows that teachers among others have gained experience of assessing through various courses and in discussions with colleagues. The study also showed that all of the teachers showed a lack of relevant materials targeted at special school.

The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

I samband med digitaliseringsprocessen av skolan blir lärarna tvungna att utveckla sitt arbete med skrivundervisningen i svenska. Lärarnas relationer med elever ändras då de använder digitala verktyg. För att upprätthålla relationen till eleverna krävs det att lärarna kan hantera digitala verktyg. Syftet med den här studien är att ur ett relationellt perspektiv genom Aspelins relationella kompetenser kartlägga åländska grundskolelärares användning av digitala verktyg för återkoppling i samband med skrivundervisning. En kvalitativ studie har gjorts med hjälp av åtta intervjuer, insamling av elevtexter med lärares återkoppling samt en enkät. Resultatet visar att digitaliseringen har ändrat arbetet med skrivprocessen genom att olika moment inte används på samma sätt som tidigare. Slutsatsen i studien är att synliggöra speciellt fyra aspekter av svensklärares digitala återkoppling i samband med elevers skrivprocesser. Det rör sig om betydelsen av tid, teknisk utrustning, lärares digitala kompetens och engagemang samt asynkron och synkron kommunikation.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

Formativ bedömning är en bedömningsform inom skolväsendet som fokuserar på elevens utveckling genom att bland annat synliggöra och tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Forskning har visat positiva effekter av användandet av formativ bedömning i form av bland annat minskad frånvaro, ökad motivation och medvetenhet bland eleverna samt stärkt ledarskap hos lärarna. Denna studie ämnar undersöka om och hur lärare tillämpar formativ bedömning i ämnet svenska i årskurserna 1-3, samt vad som påverkar deras användande av bedömningsformen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av åtta lärare. Resultaten visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av formativ bedömning, men hur bedömningsformen praktiseras skiljer sig mellan dem. Samtliga vill dessutom använda det mer i sin undervisning, men tidsbrist är en gemensam förklaring till att det inte görs.