Studien i detta arbete undersöker hur svenska ämneslärarstudenter ger skriftlig återkoppling på elevers lösningar i det matematiska kunskapsområdet ekvationer med absolutbelopp. Under datainsamlingen formulerade femton ämneslärarstudenter från två olika lärosäten sin återkoppling till tre elevers lösningar. Den återkoppling som gavs beskrivs i detta arbete utifrån Hattie och Timperleys kategorier för återkoppling (2007) som också fungerar som ramverk för analysen av insamlad data. Studien visar att ämneslärarstudenterna som grupp ger återkoppling riktad mot alla nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå samt individnivå, men också att det är en stor spridning mellan olika individer. Den vanligaste formen av återkopplingen ges på uppgiftsnivå följt av processnivå, båda som feed-back. Endast enstaka studenter formulerar återkoppling som feed-forward. Vidare indikerar resultaten att studenter med svårighet att sätta sig in i lösningarna i stor utsträckning ger återkoppling på individnivå. Dessa kategorier utgör en ytterligare dimension vid analysen. Studien visar med stöd i tidigare forskning att många studenter har mycket att vinna på att utveckla sin kompetens inom området återkoppling för att kunna formulera kommentarer som på ett effektivare sätt utvecklar eleverna. Avslutningsvis lyfts uppslag till fortsatta studier inom området samt förslag på inslag i lärarutbildningen för att utveckla ämneslärarstudenters kompetens rörande medvetenhet och förmåga att ge effektiv återkoppling till elever.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur formativ bedömning används i praktiken enligt verksamma mellanstadielärare. Ett delsyfte är även att undersöka hur den formativa bedömningen följs upp under elevernas skolgång. Undersökningen är kvalitativ och materialet samlades in via intervjuer med åtta legitimerade lärare som är behöriga i ämnet svenska och undervisar i årskurs 4–6. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering och appropriering. Resultatet av undersökningen visar att lärarna arbetar formativt i den utsträckning de kan för att nå elevernas fulla potential inom skrivutvecklingen. Lärarna berättar att återkopplingen ligger till grund för att ta elevernas lärande vidare. Vi fick ta del av både positiva och negativa aspekter av det formativa arbetet. Det positiva som lyfts är framförallt att eleverna genom formativ bedömning utvecklar sitt skrivande till det bättre. En negativ aspekt som lyfts är tidsbristen, lärarna anser att de inte har tillräckligt med tid till återkoppling. Vi fick även ta del av hur lärarna följer och synliggör elevernas progression. Avslutningsvis har studien samlat flera tillvägagångssätt för att arbeta formativt med skrivutveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka om kulturen och arbetet med feedback fungerar på ett tillfredsställande sätt mellantjänstemän inom byggproduktion. Om inte, ge förslag och rekommendationer påutveckling inom området. Genom kvantitativa enkätundersökningar har vi granskat dagsläget av feedbackkulturen på tre pågående byggprojekt i Stockholmsregionen. Vi har även genomfört semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med projektens chefer och utifrån det framtagna enkätunderlaget reflekterat över resultatet. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna har sedan ställts mot rapportens teoretiska referensram och analyserats. Det finns ett behov av mer feedback i de tre projektensom har undersökts. Slutsatserna av resultaten är att bristerna i feedbacksystemet finns inom hur atmosfären upplevs i projekten, vilken typ av feedback som praktiseras och frekvensen mellan feedbackutbytena. Positivtbidragande områden är ledarskap från chefer, resurser som ges av företaget och förtroendet mellan kollegor. / The   purpose of this study was to examine if the culture and the practice of   feedback works in a satisfactory manner between officials within the field of   construction. If not, make suggestions and recommendations on further   development within the area. Through the quantitative survey data, we examined the current situation of the   feedback culture in three ongoing construction projects in the Stockholm region. We also conducted qualitative semi-structured interviews with project managers based on the result from the questionnaire. The results from the questionnaire survey and the interviews were then set ​​against the report's theoretical framework and analyzed. There is a need for more feedback in the three projects that have been investigated. The conclusions that can be drawn from the results are that the shortcomings of the feedback system can be found in the atmosphere experienced on the   projects, the type of feedback that is practiced and the frequency between the exchanges of feedback. Positively contributing areas are the leadership from managers, resources given by the company and the trust between colleagues.

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt:•Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling. Gemensamma forum skulle vara bra för att åstadkomma en mer enad syn på medlingen och dess kriterier, definitioner samt betydelse.•Många fler befintliga samarbetspartners än polisen skulle kunna bidra till en ökad ärendetillströmning men då krävs återkommande utbildning, gemensamma forum, medlarnas fysiska närvaro och återkoppling. Detta är inte minst viktigt för att brottsoffer och gärningsperson ska kunna få frågan flera gånger och från olika håll.•Alla involverade, i synnerhet enskilda tjänstemän, behöver se att de gör någon skillnad och att de faktiskt är en del av medlingsverksamheten för att de bättre ska kunna införliva medlingen i sitt arbete. Vidare räcker det inte med att medlarna arbetar med medlingens implementering i de olika organisationerna utan budskapet måste även komma uppifrån ledningen och ner i organisationerna. Vidare är det väsentligt att medlingen förankras nerifrån.•Medlarnas fysiska närvaro har en viktig påminnande effekt men arbetsbelastning, personalomsättning och omorganisationer hos både polis och socialtjänst försvårar implementeringen av medlingsverksamheten i samarbetsparters organisationer.•I Malmö visar det sig att åtalsunderlåtelse vid medling fått större utrymme i lagtexten än i praktiken, än så länge.•Ungdomar idag är inte speciellt benägna att erkänna brott vilket gör att polisen inte kan fråga om medling då en förutsättning för att kunna fråga om medling är att brottet är erkänt.•Det tar tid att implementera nya saker och att få dem att fungera om det är frågan om en djupgående och varaktig förändring. I synnerhet om förändring måste ske i gamla invanda organisationer och dessutom mellan flera sådana organisationer som dessutom har olika uppdrag och perspektiv. •Det finns en oro bland informanterna inför hur kommunerna kommer att hantera obligatoriet runt om i landet. / Mediation – Why not? Barriers and possibilties for cooperation in mediation activity. Ungdomsbrottsligheten får ett allt större utrymme i rättssystemet och i media. För att undvika att unga utvecklar en kriminell livsstil har bland annat lagändringar gjorts i lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och man planerar att införa ett obligatorium för alla kommuner att erbjuda medling vid brott. Medling är en metod som innebär att parterna möts tillsammans med en opartisk medlare. Metoden bygger på teorin om reparativ rättvisa eller restorative justice som kommer från USA och metoden lovordas av Brottsförebyggande rådet, ändå nyttjas inte medlingen i Malmö i den utsträckning det finns utrymme för. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med personer ur berörda yrkeskategorier och litteraturstudier försöka ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning. Vi har valt att se på detta ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändringsarbete och samverkan/samarbete. Vi har antagit att det både finns möjligheter och barriärer för samverkan i dagens medlingsverksamhet. De centrala frågeställningarna har utgått ifrån innebörden av medling, vad fungerar/inte/, vad kan utvecklas och vad kan vara viktigt att tänka på inför obligatoriet? Medlingsverksamheten i Malmö skulle kunna arbeta med: dialog, återkoppling, gemensamma forum, fråga parterna om medling flera gånger och från olika håll, involverade se att de gör någon skillnad, medlarnas fysiska närvaro, arbetsbelastning, personalomsättning, omorganisationer, åtalsunderlåtelse, ungdomars erkännanden och man bör låta implementeringen ta tid. Det finns även en oro inför det kommande obligatoriet.

This project studies how tactile feedback can be implemented in existing CrossControl products,in this case the V1200-display computer. The main purpose of this function is to minimizedistraction for the user by implementing tactile feedback which creates the possibility for theuser to use the device without looking at the display. A key variable to achieve this function is tocreate a haptic button, by using a force detector where the vibration strength will be related tohow much force users have applied on the screen. This technology can be applied with a piezoelectric sensor and actuator which can be integratedinto the V1200-display device. When a user touches the screen, feedback will be initiated, andusers can feel the feedback in the form of vibration which will represent a button press. Threedifferent design ideas on how piezoelectric sensors will be implemented under the V1200device’s display has been studied to determine which is the most optimal design to create thebest vibration and consequently best feedback to the users. The final implementation of the new function does not have a force detection and has onlytactile feedback with a piezoelectric actuator which will receive a PWM signal from the V1200device touch display. The glass panel on the screen is not flexible because of its thickness,which will cause a non-readable display touch that is not reachable by the sensor. In conclusion, the demo product could be mounted with either two or three sensors, dependingon whether the economical- or the efficiency aspect is the target for the producer. Since bothaspects will still provide 2 g acceleration force in the z-axis along the screen resulting in asatisfactory feeling / Detta projekt studerar hur haptisk feedback kan implementeras i befintliga CrossControl produkter, mer specifikt för V1200-skärmdatorn. Denna nya funktionen har i huvudsyfte att minimera distraktioner för användaren genom implementering av haptisk återkoppling som ger föraren möjligheten att använda skärmenheten utan att titta på skärmen. En nyckel variabel för att åstadkomma denna funktion är att tillverka känsel övertygande knappar genom kraftigenkänning, där vibrationens styrka kommer att relatera till hur mycket kraft som användaren tillämpat.  Denna teknik kan tillämpas med en piezoelektrisk sensor och aktuator som kan integreras under V1200-skärmenhet. När användaren klickar på skärmen ska en återkoppling sättas igång ,där användaren kan känna denna återkoppling i form av en vibration som representerar exempelvis en knapptryckning. Tre olika designidéer på hur piezoelektriska sensorerna skulle implementeras under V1200 enhetens skärm studerades för att sedan besluta om vilken som är den mest optimala designen som ger bäst vibration och därmed bäst återkoppling till användaren. Den slutgiltiga implementeringen resulterade i att den nya funktionen blir utan kraftigenkänning och enbart får haptisk återkoppling med piezoelektriska aktuatorer som får en PWM signal från V1200 enhetens touchdisplay. Orsaken till att funktionen ej har kraftigenkänning är på grund av att den tjocka glasskärmen inte är tillräckligt flexibel för att tryckningen på skärmen ska vara läsbar av sensorn.  Avslutningsvis blev den färdigställda produkten med implementering av haptisk återkoppling med två stycken piezoelektriska aktuatorer inom den ekonomiska aspekten medan den mest effektiva återkopplingen blev med tre styckna sensorer. Båda dessa design gav en accelerationskraft på 2g i z-riktningen längs skärmen och gav ett tillfredsställande resultat.

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.

Till följd av den demografiska utvecklingen minskar andelen personer i arbetsför ålder samtidigt som behoven av personal inom bland annat vård och omsorg ökar. Konsekvensen blir allt större krav på en välfungerande välfärd vilket medför stora utmaningar inom kompetensförsörjning. För att lyckas med att attrahera och rekrytera kompetent personal blir det därför viktigt för organisationer att aktivt arbeta med sitt employer branding. Vid ett rekryteringsförfarande är det oftast endast en av kandidaterna som erbjuds anställning, vilket medför att många andra kompetenta kandidater avvisas. Kandidaternas upplevelse av rekryteringsprocessen speglar deras bild av organisationen som arbetsgivare och i förlängningen kan det påverka om kandidaterna vill fortsätta söka jobb hos samma arbetsgivare igen. Studiens respondenter har deltagit i semistrukturerade intervjuer vilka har fokuserat på deras upplevelser av rekryteringsprocess på en kommun i norra Sverige. Resultatet visar att återkopplingens karaktär är viktig, dels för kandidatens fortsatta motivation att söka nya jobb hos arbetsgivaren, och dels för att inte skada arbetsgivarens employer branding. Vidare visar resultatet att de avgörande faktorerna för hur kandidaterna upplever återkopplingen är att känna sig sedd, att få motivering, tydlighet samt att svaret mottas inom en rimlig tidsram.

De flesta forskningsresultat som tagits fram när det gäller skriftlig, formativ bedömning grundar sig på undersökningar gjorda inom grundskolan, gymnasieskolan eller universiteten medan det saknas forskning inom vuxenutbildning och speciellt inom den svenska kontexten och då inom området andraspråksinlärning för vuxna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den formativa, skriftliga bedömningen på Komvux i svenska för invandrare. Studien beskriver vad sfi-lärare har för uppfattningar om formativ, skriftlig bedömning och hur de har utformat den formativa bedömningen på olika elevtexter. Studien visar även hur elever på sfi ser på den bedömning som de får av sina lärare och vad de gör med den. Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Lev Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen där elevens samarbete med läraren eller sina mer kompetenta klasskamrater visar att eleven kunde prestera betydligt mer än om eleven jobbade ensam. För att kunna utföra studien samlade jag in data genom strukturerade intervjuer och enkäter. Fyra lärare intervjuades och åtta elever fick svara på en enkät. Resultatet visar att lärarna i grunden har en gemensam syn på skriftlig, formativ bedömning men att utformningen skiljer sig åt.

This paper describes the working environments of gymnasium teachers in Swedish when they mark, correct, or assess their students’ written texts that have been handed to them. Which strategies do they use for making this activity less time-consuming and efficient? How do they perceive their workload? If they teach other courses than Swedish 1, 2 and 3 – do they perceive any difference in the workload of marking, correcting, grading, or assessing students’ written texts? To examine this, a web-based survey has been conducted with a qualitative approach. Sixteen teachers, who all had teaching licenses as well as experience teaching at a Swedish gymnasium, participated. Then a qualitative content analysis, inspired by Graneheim and Lundman (2004), analyzed the answers made to the four free-text questions of the survey.  The results show that teachers spend considerable time marking student texts during workdays. There is some variation in strategies the teachers use to be time-efficient, even though some patterns have been detected. Most teachers report a difference between marking texts that have been handed in by the scope of the courses in Swedish, and other courses (including Swedish as a second language as well as foreign languages). The teachers give their students a lot of written feedback when they perform this task, although they make different demands on their students on how to use it.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser påbedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hurelever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. Ilitteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samtvad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse förelevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer avbåde lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige.Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien.I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningenoch såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande.Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömningutifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var föravancerat för eleverna. Trots det menade eleverna i intervjuerna att de ville involverasmer i bedömningssituationer och få en överblick på vad som förväntades av dem. Somhelhet kunde vi se att lärarna hade liknande åsikter kring bedömning men att dearbetade olika med det. Även majoriteten av eleverna ställde sig positiva till bedömningtrots att de involverades olika i bedömningssammanhangen. De flesta önskade även attde fick bedöma varandra och sig själva mer än vad de gjorde för tillfället. Som slutsatskunde vi se att det var de lärarna med längst erfarenhet som arbetade mer formativt. Detvar även dessa lärare som främst involverade eleverna i bedömningssituationer ochförmedlade förväntningarna vid bedömningen mer. Vi kunde även, utifrån vårt resultat,konstatera att elevernas ålder inte borde ses som något hinder för hur de involveras i sinegen lärprocess vid bedömning.