Den här studien syftade till att utforska hur projektdeltagare som arbetar inom kommunikationsbyråer upplever att de blir motiverade. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes sammanlagt nio intervjuer med projektdeltagare med varierande erfarenheter och ålder från olika och i vissa fall samma kommunikationsbyråer. Den insamlade data analyserades tematiskt och resulterade i tre övergripande teman. Första temat var Samhällsnyttig motivation som visade att projektdeltagare motiveras starkt av meningsfullheten i sina projekt och att den här motivationen var förankrad i ett holistiskt perspektiv. Det betonades att meningsfullheten inte bara handlade om deras egen roll och utförande, utan även om projektets övergripande syfte och mål. Andra temat, Tidsramarnas balans, diskuterade tidsramar och deadlines som framställdes som en dubbeltydig faktor, där dess påverkan på motivationen både hade en positiv och negativ effekt på projektdeltagarna beroende på individerna. Extern respons och uppmuntran var tredje temat där resultatet visade att erkännande och återkoppling, både internt och externt, var avgörande för att upprätthålla projektdeltagarnas motivation. Den här formen av feedback fungerade även som en morot för att utveckla deras kompetens och därigenom stärka deras motivation. Slutligen kunde den här studien dra slutsatsen att projektdeltagare känner sig mest motiverade när deras arbete upplevs som meningsfullt, får uppmärksamhet samt är inom en balanserad tidsram. Dessutom indikerade resultaten att mognad i rollen som projektdeltagare skapade en ökad självständighet och minskad beroende av yttre motivation, med en ökad inre motivation som följd. / This study aimed to explore how project members working within communication agencies experience how they are motivated. Using a qualitative method with semi-structured interviews, nine project members of varied experience and ages were interviewed from different communication agencies, and in some cases, the same agency. The collected data was thematically analyzed, resulting in three overarching themes. The first theme was Socially Beneficial Motivation, which revealed that project members are strongly motivated by the meaningfulness of their project, and this motivation is rooted in a holistic perspective. It was emphasized that meaningfulness extends beyond their individual roles and execution, encompassing the overall purpose and goals of the projects. The second theme, Balance of Time Frames, discuses time frames and deadlines as a dual factor. The impact of time frames on motivation was depicted as both positive and negative, depending on individual circumstances. The third theme was External Feedback and Encouragement, where the results indicated that recognition and feedback, both internally and externally, were crucial for maintaining the motivation. This form of feedback also served as an incentive to develop their skills and thereby strengthen their motivation. In conclusion, this study found that project members feel most motivated when their work is perceived as meaningful, receives attention, and operates within a balanced timeframe. Additionally, the results indicated that maturity in the role of project members created increased independence and reduced dependence on external motivation, resulting in heightened internal motivation.

Antal studenter som tar programmeringskurser på universitet och högskolor ökar kraftigt och kräver mycket resurser vilket gör kurserna nästintill omöjliga att bedriva utan att öka antalet lärare. Genom att introducera automatisering i dessa kurser, speciellt vid bedöm- ning, är det möjligt att upprätthålla kvalitén i dessa kurser. Därav är syftet med denna studie att konstruera, implementera och utvärdera ett bedömningssystem för att ta reda på för- och nackdelar med användningen av bedömningssystem i programmeringskurser. Resultatet från studien visar att fördelarna med ett bedömningssystem är direkt återkopp- ling, tillgänglighet och förmågan att verifiera korrektheten av studenters program bättre än vad en lärare kan. Resultatet visar att nackdelarna med ett bedömningssystem är att det innebär ökade krav på välutformade uppgifter och testfall samt svårighet att bedöma kvalitativa aspekter i studenters program. / Number of students that take programming courses at universities is increasing rapidly and requires a lot of resources which makes the courses almost impossible to conduct without increasing the number of teachers. By introducing automation in these courses, especially in the assessment part, it is possible to maintain the quality of these courses. Hence, the aim of this study is to design, implement and evaluate an assessment system to find out the benefits and drawbacks of the use of an assessment systems in programming courses. The results of the study shows that the benefits of an assessment system is direct feedback, its availability and its ability to verify the correctness of students programs better than a teacher. The result shows that the drawbacks of an assessment system is the required increased effort of designing well-designed tasks and test cases, as well as the systems inability to assess the qualitative aspects of the students programs.

I denna studie undersöktes värdet av automatisk bedömning av programmeringsuppgifter inom högre utbildning ur studenternas perspektiv. Studien utgick från tidigare litteratur och studier om lärande av programmering för att föreslå en utvecklad pedagogik i användningen av automatbedömning. För att konkretisera automatiserad bedömning så undersökte studien hur det automatiserade bedömningsverktyget Kattis används inom ramen för en datalogikurs på Kungliga Tekniska Högskolan. För att förstå studenternas upplevelse av Kattis genomfördes kvalitativa intervjuer med studenter som läst eller läser datalogikursen. Därefter genomfördes en tematisk analys av intervjuerna för att identifiera de centrala delarna i hur studenter använder och upplever Kattis. Dessa delar analyserades sedan utifrån tidigare studier för identifiera vad som bör ändras för att förbättra verktyget ur ett pedagogiskt perspektiv. Däribland identifierades behovet av att informera studenterna och lärare om användning av Kattis och avläsning av Kattis återkoppling. Utifrån denna analys samt diskussion med lärare som använder Kattis i sin undervisning utformades en arbetsguide med metoder och information för lärare och studenter. / This study examines the value of automated assessment of programming assignments in higher education from a student perspective. The study used earlier literature and studies about learning programming and pedagogy to suggest a developed pedagogy in the use of automated assessment. To concretize automated assessment the study explored how the automated assessment tool Kattis have been used in a course in computer science at KTH, Royal Institute of Technology. To understand students’ experience of Kattis, qualitative interviews was conducted withstudents who are taking or have taken the course in computer science. The interviews were analyzed using thematic analysis to identify central aspects of how students use and experience Kattis. These aspects were then analyzed based on earlier scientific studies to identify what should be changed in the use of the tool from a pedagogical perspective. Among this there is a need to inform students and teachers about the use of Kattis and how to read the feedback from Kattis. Based on this analysis and discussion with teachers who use Kattis in their courses, a work guide for teachers was designed with methods and information for teachers and students.

Tidigare forskning visar att elever inte använder den skriftliga återkoppling de får av läraren. Det beror ofta på att eleverna saknar strategier för att kunna ta till sig kommentarerna och använda dem i sitt lärande. Det är därför viktigt att eleverna ges både tid och möjlighet i undervisningen att arbeta med återkopplingen. Den här studien undersöker hur elevers lösningar på matematiska problemuppgifter kan påverkas genom att de får möjlighet att arbeta med den skriftliga återkoppling de fått. Studien genomförs som en interventionsstudie med elever i årskurs 6. Interventionen inleds och avslutas med ett test bestående av problemuppgifter, där eleverna sedan ges skriftlig återkoppling på sina lösningar. Däremellan får eleverna, som är indelade i mindre grupper, ta del av tre undervisningstillfällen kring återkoppling. I undervisningen ingår att använda återkopplingen för att göra om lösningar på samma uppgifter och för att lösa liknande uppgifter samt ta del av exempellösningar för att öka förståelsen för återkopplingen. I analysen av elevernas lösningar används Teledahls kategorier för skriftliga lösningar inom matematik samt de element som utformats av King et al. för att beskriva kvaliteterna hos lösningar av problemuppgifter. Resultatet visar att när eleverna får möjlighet att diskutera och arbeta med den skriftliga återkopplingen ökar deras användande av kategorier såsom ord, bilder och layout i lösningarna. Det framgår även av resultatet att elevernas lösningar förbättrats i kvalitet efter undervisningen, trots att det på eftertestet går att se ett något minskat användande av kategorierna. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning matematik</p>

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka och analysera hur chefer inom hybrida arbetsmodellerutformar och genomför onboarding av nya medarbetare, samt att utforska de attityder som chefernauppvisar gentemot en hybridbaserad onboardingprocess. En hybrid arbetsmodell kännetecknas av enorganisationsstruktur som kombinerar distansarbete med fysisk närvaro på arbetsplatsen. Under desenaste åren har hybrida arbetsmodeller blivit alltmer framträdande och accepterade på arbets-marknaden. Forskning indikerar att det är eftersträvansvärt för organisationer att tillhandahålla eneffektiv onboarding att främja nya medarbetares organisationssocialisation. Det identifierades enbetydande kunskapslucka inom forskningsfältet avseende hur onboardingprocesser inom en hybridarbetsmodell utformas. Genom semistrukturerade intervjuer med tre chefer inom en kommunalorganisation utforskades vilka strategier och metoder som används för att utforma och genomföraonboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller, samt vilka fördelar och nackdelar som chefernaassocierar med hybridbaserad onboarding. Det empiriska datamaterialet som samlades in bearbetadesoch analyserades genom en tematisk analys som antog en kombinerad induktiv och deduktiv ansats.Resultaten av den tematiska analysen indikerade att det förekom betydande variationer avseende huronboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller utformas och genomförs. Det noterades att onboard-ingprocessen är dynamisk och kan anpassas efter varje verksamhets unika behov och struktur. Encentral slutsats som drogs var att enbart för att en verksamhet tillämpar en hybrid arbetsmodell innebärdet inte onboardingen är hybridbaserad. Vidare indikerade resultatet att det förekom varierandeattityder gentemot hybridbaserad onboarding bland chefer. Trots dessa variationer i tillvägagångssättenoch attityder antyder studien att alla chefer strävar mot ett gemensamt mål med onboardingprocessen:att underlätta nya medarbetares integration till verksamheten och organisationen.

Läsning är en förutsättning för att bli en självständig individ och är en förmåga som inte kan utvecklas på egen hand. Lärare har en central roll inom läsutveckling där didaktiken är betydelsefull och bidrar till att en progression i alla elevers läsutveckling. För att ett lärande ska ske krävs det att elever känner sig motiverade i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten var att ge lärare redskap för att förbättra sin lärarprofession, för att sedan kunna hjälpa elever att utvecklas och motivera dem i sin läsning. Kunskapsöversikten beskriver hur lärare kan använda olika metoder i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling i klassrummet. Genom de didaktiska frågorna gör lärare samband mellan undervisningens mål, innehåll och metoder synliga och tydliggör vad, hur och varför lärandet sker hos elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på den didaktiska frågan - hur, vilket betonar lärarens metodik i undervisningspraktiken. Fem artiklar och fem avhandlingar har använts som forskningsunderlag i denna kunskapsöversikt som sedan analyserats med inspiration av en tematisk analys. Resultatet blev en sammanställning av metoder som lärare kan använda i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling. Resultatet visade betydande faktorer, såsom relationer och vikten av att elever ska befinna sig inom den proximala utvecklingszonen, vilket lärare och hemmet kan uppmärksamma för att gynna elevers läsutveckling. Dessutom visade resultatet att lärares erfarenheter och kollegiala samspel bidrar till utveckling av lärares metodik som påverkar elevers befinnande i den proximala utvecklingszonen. Slutsatsen visade att med olika metoder blir undervisningen differentierad, vilket innebär att innehållet når ut till fler elever och gynnar elevers lärande utifrån deras olika förutsättningar.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur gymnasielärare definierar och arbetar med formativ bedömning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar gymnasielärare innebörden av formativ bedömning? Hur beskriver gymnasielärare sitt arbete med formativ bedömning? För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sex språklärare i gymnasieskolan. Studiens resultat visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en viktig del av undervisningsprocessen som äger rum i undervisningen då man arbetar stegvis för att främja elevernas lärande. Det framkommer också i studien att lärarna arbetar med formativ bedömning i form av Wiliams nyckelstrategier. Lärarna lägger stor vikt vid återkopplingen både skriftligt och muntligt, vilket har stor effekt för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework.  I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study.  The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness. / Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa.  Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna.  Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes: Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner? Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling? Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet. Det är tydligt att arbetet med normer och regler för kamratbedömning och kamratsamverkan i klassrummet kan utvecklas mer. Frågor används frekvent i klassrummet och en stor del av frågorna handlar om läs- och begreppsförståelse, vilket kan göra att de matematiska processerna kommer i skymundan. En avsaknad av tydliga mål och kriterier syns under lektionerna. Några elever uttrycker att de uppfattar eller sätter egna mål för undervisningen, något som kan ge dessa elever fördel i undervisningen. Utifrån denna studie kan tre områden ses som gynnsamma att reflektera över för utveckling i matematikklassrummet: Normer och regler för kamratsamverkan, vilka frågor som ställs och hur mål och kriterier kommuniceras.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.