Undersökningen syftar till att studera hur lärare arbetar med återkoppling för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper i förhållande till kunskapskrav. Ett delsyfte är att även undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med återkoppling på elevtexter som strategi för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågorna om hur lärare tolkar Skolverkets kunskapskrav, hur lärare arbetar med återkoppling på elevtexter samt hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar med att ge återkoppling på elevtexter. Denna undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod, baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med yrkesverksamma utbildade lärare i ämnet svenska. Undersökningen visar att lärarna tolkar kunskapskraven likstämmigt, men upplever att de är komplexa. Vad gäller återkopplingen på elevtexter konstateras att lärarna anpassar arbetet med återkoppling efter tid, arbetsbelastning, men också utefter eleven och den aktuella skrivuppgiften. Gemensamt för lärarna i studien är att det uppfattas som viktigt att utveckla språket, samt att en sådan utveckling sker ligger hos både läraren och eleven. / This paper investigates how teachers work with feedback to improve the student’s written language, in relation to the syllabus. Moreover, this paper intends to distinguish what opportunitiesand challenges teachers face during their work with feedback regarding the student's writtenlanguage. The study emanates from the following research questions: How do teachers interpret the language criteria in the syllabus, how are the teachers working with feedback to improve students’ written language, and at last, what challenges and opportunities do the teachers experience during the work with feedback regarding the student's written language? The survey is based on a qualitative method, more specifically semi structed interviews with respondents teaching swedish in upper secondary school, in Sweden. The study shows that teachers tend to interpret the criteria in the syllabus uniformly, despite the complex formulations there are. It was also found that teachers’ feedback is adjusted to time, workload, but also the current writing assignment. The study also shows that the teachers interviewed, believes that the students’ development in written language is important and that both teachers and students are responsible for that such development is taking place

As more and more shared autonomous vehicles (SAVs) are introduced in mixed traffic conditions, it calls upon research exploring the relationship between an SAV and its passengers. It is assumed that in the future SAVs will be completely autonomous, with no operator on-board, resulting in the loss of implicit communication between a driver and a passenger with effects on trust. This served as motivation to perform a study investigating the definition of trust from the passenger’s perspective. Initially a state-of-the-art study was conducted to research previous work and identify existing trust frameworks. Three field studies took place on an operational SAV which included interviews and observations with on-board operator and passengers. The aim of which was to understand the trust dynamics between the operator and passenger but more importantly, between the SAV and its passengers. The results revealed dependency on the operator during the commute in deadlock situations. To investigate trust attributes, interviews and observations were conducted with passengers of a regular bus as well as experts from the field of transportation. Situational awareness of the SAV and communication of SAV intention were deemed most important towards building trust with caution towards information overload. Furthermore, three participatory design studies conducted showed a multi-modal approach as the preferred way of communication, with visual and auditory modalities being the most favorable choice. The overall results showed that a communication and feedback channel with an SAV and its passengers is necessary in creating trust in the absence of a driver. Future studies could use the findings from this thesis as the building blocks for creating a communication interface to enhance passengers trust in an SAV. / Fler och fler autonoma fordon (SAV) introduceras i den vanliga trafikmiljön, vilket kräver ökad förståelse för relationen mellan SAV:er och dess passagerare. I framtiden förutsätts SAV:er kunna bli hela autonoma utan varken en förare eller operatör ombord, vilket ändrar förutsättningarna. Det skulle innebära en förlust av den implicita (“tysta”) kommunikationen mellan förare och passagerare, vilket är bakgrunden för denna studie om passagerares förtroende för SAV:er. Studien innehåller fyra delar. Först en översikt av den senaste forskningen om upplevt förtroende, vilket skapar ett forskningsmässigt ramverk. Tre fältstudier gjordes ombord en SAV vilket inkluderade både intervjuer och observation av passagerare och operatörer. Syftet var att förstå dynamiken både mellan operatören och passageraren samt mellan SAV:n och passageraren. Resultaten visar på att fordonet, och därmed passagerarna, fortfarande är beroende av operatören i situationer när fordonet fastnade på grund av problem i trafikmiljön. Den tredje delen av studie handlade om att undersöka olika parametrar för förtroende och genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer av passagerare på en vanlig buss samt genom intervjuer med experter från transportbranschen. Det tydligaste resultatet var att SAV:n behövde vara medveten om närmiljön och att visa förståelse och kommunicera sin avsikt var den faktor som var viktigast för att bygga förtroende. Samtidigt fanns risk för ett överflöd av information. Slutligen genomfördes tre designövningar med användare vilket visade på ett behov av kommunikation med hjälp av flera kanaler, där den visuella och ljudmässiga kanaler föredrogs av de flesta användare. Resultaten tyder på att kommunikation och återkoppling är nödvändigt för att skapa förtroende mellan SAV:er och dess passagerare. Framtida studier bör därför fokusera på att skapa ett gränssnitt mot passagerare som bygger på dessa resultat.

Human vision is one of the most important senses, but recently near-sightedness is growing among the population. To investigate this progression, the pheripery of the eye is being studied. Therefore, new methods are developed to examine peripheral vision. This study compares two such instruments: A newly developed for commercial use (Double-Pass) is tested against an established lab setup (Hartmann-Shack Dual-Angle). Measurements of mean focus and astigmatism were taken both foveally and peripherally on 15 people, to examine if the two instruments give the same values. The comparison between the systems shows that a correlation exists, but the data handling algorithm of the Double-Pass system can be fine-tuned to obtain a more consistent result. In addition to this, a university course in optics is investigated in order to develop a homework assignment to make the students engage with the course material and get more students to pass the course. The choice of task is based on the most challenging concepts of previous exams, focusing on peer assessment and formative feedback. From this, a material was developed with a typical exam task combined with a proposed solution that the students used to give feedback to each other. The material was test-run with two former students and updated based on their comments. The assignment was appreciated, but seeing a peer’s assignment can be stressful if the students themselves feel unsure about the material. This will hopefully be avoided when given during the course, where the students can discuss with each other. The upcoming course round will test the assignment with a whole class. / Synen är ett av människans viktigaste sinnen, men den senaste tiden har närsynthet blivit allt vanligare. För att undersöka den ökade förekomsten av myopi utvecklas nya metoder för att undersöka synen i periferin, då denna verkar ge ledtrådar om uppkomsten av närsynthet. I denna studie görs en jämförelse mellan två sådana instrument, ett nyutvecklat mot kommersiellt bruk (Double-Pass) testas mot en etablerad labuppställning (Hartmann-Shack Dual-Angle). Mätningar av medelfokus och astigmatism gjordes både fovealt och periferiellt på 15 personer för att se om instrumenten ger samma resultat. Jämförelsen mellan systemen visar att en korrelation existerar, men att datahanteringsalgoritmen för Double-Pass instrumentet kan finjusteras för att få ett mer överensstämmande resultat. Utöver detta undersöks en universitetskurs i optik för att utveckla en hemuppgift som ska hjälpa studenterna att arbeta med kursmaterialet och hjälpa fler att klara kursen. Valet av uppgift grundar sig i vilka koncept som varit utmanande i tidigare tentor och fokus ligger på kamratbedömning och formativ återkoppling. Från detta utvecklades ett material med en tentatypisk uppgift kombinerat med ett lösningsförslag som studenterna använder för att ge återkoppling till varandra. Materialet testkördes med två tidigare studenter och uppdaterades efter deras kommentarer. Uppgiften uppskattades, men att se en kamrats uppgift kan vara stressande om studenterna själva känner sig osäkra på materialet. Detta undviks förhoppningsvis när uppgiften ges under en kurs då studenterna har möjlighet att diskutera med varandra. Uppgiften kommer testköras i helklass under kommande kursomgång.

Quality education is one of the United Nations Sustainable Development Goals. In pursuit of reaching this goal there are multiple available techniques today, where one of them is Artificial Intelligence, AI. How it can be used is not established but a potential area of use is explored in this thesis. It is investigated whether an AI, today available to the public, can be used to generate feedback for human produced multiple choice questions. It also reflects on to what extent the feedback produced is sufficient to be helpful to a student when learning. This area of study is of great importance due to feedback being a great contributor to learners' understanding. However, feedback needs to be available when a learner needs it, and it has to be specific for the learner. This is a big challenge and hard to achieve since feedback is hard to produce, and it is therefore of great importance to find a viable option. Multiple questions with feedback were provided and were sent into an AI with three different prompts, to produce new improved feedback. Ratings of the questions were also provided. The generated feedback was evaluated in two ways, it was rated according to criterias for good feedback and a survey was sent out. The survey gave outside opinions on what prompts were preferred and why. The results showed that feedback can be produced with the different prompts and that it was better and often preferred over the feedback created by humans. The feedback produced was mostly correct, but not always, making the AI not always trustworthy. The results also showed that the feedback produced was mostly considered sufficient. This shows that AI can be used to enhance learning. / Att kunna erbjuda utbildning av god kvalitet är ett av Förenta Nationernas Globala mål mot en hållbar framtid. I strävan för att uppnå detta mål har vi idag tillgång till flera nya tekniker, där en av de nyaste är artificiell intelligens, AI. Hur vi kan använda oss av AI för att uppnå målet är ännu inte fastställt, men ett alternativt användningsområde undersöks i detta arbete. Det kommer undersökas om en AI, som är tillgänglig för allmänheten idag, kan användas för att generera återkoppling till flervalsfrågor som är producerade av en människa. Arbetet reflekterar också över till vilken grad som den producerade återkopplingen är tillräckligt bra för att vara till hjälp vid en students inlärningsprocess. Det är av yttersta vikt att detta område fortsätter undersökas, då återkoppling är en bidragande faktor för studenters förståelse. Återkoppling måste finnas tillgängligt när studenterna behöver det. Detta är en utmaning eftersom bra återkoppling är svårt att producera, och det är därför av stor vikt att hitta ett hållbar alternativ. Flervalsfrågor med återkoppling tillhandahölls och skickades in till en AI med tre olika frågeformuleringar, med avsikt att producera ny förbättrad återkoppling. Värderingar av frågorna var också tillhandahållna. Den genererade återkopplingen utvärderades på två sätt, utefter kriterier för en bra återkoppling och med ett formulär. Formuläret gav utomstående åsikter om vilka återkopplingar som föredrogs och varför. Detta för att undersöka vilken inverkan frågeformuleringen hade på den genererade återkopplingen. Resultatet visade att återkoppling kan produceras med de olika frågeformuleringen och att återkopplingen var bättre och oftast föredragen framför återkopplingen skapad av människor. Återkopplingen var till mestadels korrekt, men inte alltid, vilket medför att AI:ns resultat inte alltid kan anses vara helt trovärdig. Resultatet visade också att den producerade återkopplingen vad tillräckligt bra för att kunna vara till hjälp för de svarande. En slutsats som kan dras är därför att AI kan användas för att förbättra inlärningen, även om det ännu finns förbättringspunkter.

Nya casinon dyker upp allt oftare och spelberoende är ett återkommande ämne i nyheterna. Trots alla nya onlinecasinon finns det inga studier idag som undersöker hur den visuella aspekten av dessa onlinespel påverkar spelarna. Denna studie undersöker hur visuell återkoppling påverkar individernas spelande och risktagande när de spelar på onlinecasinon. För att studera dessa effekter genomfördes en studie på 45 studenter som delades in i två grupper. Båda grupperna blev ombedda att spela en prototyp av en enarmad bandit skapad för denna studie som heter "Casino Slotmachine". En grupp såg en vanlig grå pop-up ruta med resultat, medan den andra gruppen utsattes för animeringar i form av fallande konfetti när de vann och en mer estetiskt tilltalande popup-box i en ljusgul ton med resultat. Under spelet registrerades deltagarnas satsningar per runda, tid per runda samt antalet klick per runda. Varje deltagare spelade 20 rundor av spelet. Efter spelet svarade deltagarna på en enkät om deras spelupplevelse. Resultaten visar att deltagarna som fick visuell återkoppling tog större risker under sessionen än gruppen som inte fick visuell återkoppling. Visuell återkoppling kan därför vara en underliggande faktor till varför vissa spelare i onlinecasinon tar större risker idag. Undersökningen visar också på att de som fick visuell återkoppling blev mindre stressade av spelet än de som inte gjorde det. Både män och kvinnor påverkades på samma sätt av den visuella återkopplingen. / New casinos appear online constantly, and gambling addiction is a recurring subject in the news. Despite all the new online casinos, there are no studies today that investigate how the visual aspect of these online games affects the players. This study examines how visual feedback affects individuals' gambling and risk-taking when gambling on online casinos. To study these effects, a study was conducted on 45 students who were divided into two groups. Both groups were asked to play a prototype of a slot machine created for this study called "Casino Slotmachine". One group saw a regular gray pop-up box displaying net profit, while the other group was exposed to animations in the form of falling confetti when winning, and a more aesthetically pleasing pop-up box in a light yellow tone displaying net profit. During the game, the participants' bet per round, time per round and the amount of clicks per round was recorded. Each participant played 20 rounds of the game. After playing, the participants responded to a survey about their gaming experience. The results show that the participants who received visual feedback took more risks during the session than the group that did not receive visual feedback. Visual feedback can therefore be an underlying factor to why some players in online casinos are taking greater risks today. The survey also shows that those who received visual feedback became less stressed by the game than those who did not. Both men and women were similarly affected by the visual feedback.

Bakgrund: Beslutsfattande inom en organisation blir allt mer komplext när det kommer till betydelsefulla beslut på grund av flera intressenter och skilda åsikter. Återkoppling spelar en betydande roll för att skapa en kultur av utveckling där positiva resultat och förbättringar kan uppnås. Skövde kommun representerar en av Sveriges kommuner och har en politiskt styrd struktur med sektorer och enheter. Kommunfullmäktige utgör det främsta beslutande organet på den politiska nivån och utser en kommunstyrelse som har ansvar för den dagliga ledningen. Beslutsprocessen innefattar flera steg och involverar olika politiska organ innan beslutet fattas. Återkoppling och en kultur av utvecklande feedback är av betydelse för att förbättra prestationen och främja tillväxt inom kommunen. Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur beslut fattas i kommunens samhällsbyggnadssektor och hur feedback från interna och externa parter påverkar beslutfattandet. Metod: Studien baseras på en abduktiv ansats och genomför kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer med 11 olika chefer och medarbetare i organisationen. En tematisk analys användes för att analysera det empiriska materialet som samlades in. Slutsatser: Studien visar att beslutsprocesserna i organisationen omfattar både individuella beslut och delegationsbeslut. Feedback samlas in från olika källor och kanaler, och både intern och extern feedback beaktas, men med viss variation. Beroende på beslutens natur och karaktären på feedbacken ges olika typer av feedback olika betydelse. När det gäller interna organisatoriska förändringar krävs politiskt stöd, vilket innebär att det läggs större vikt vid extern feedback. / Background: Decision-making within an organization becomes increasingly complex when it comes to significant decisions due to multiple stakeholders and diverse opinions. Feedback plays a significant role in fostering a culture of development where positive outcomes and improvements can be achieved. Skövde Municipality represents one of Sweden's municipalities and has a politically governed structure with sectors and units. The Municipal Council constitutes the primary decision-making body at the political level and appoints a Municipal Board responsible for daily management. The decision-making process involves several steps and involves different political bodies before a decision is made. Feedback and a culture of developmental feedback are essential for improving performance and promoting growth within the municipality. Purpose: The purpose of this study is to investigate how decisions are made in the municipality's urban development sector and how feedback from internal and external stakeholders influences the decision-making process. Method: The study is based on an abductive approach and employs qualitative research using semi-structured interviews with 11 different managers and employees within the organization. A thematic analysis was employed to analyze the empirical data collected. Conclusion: The study reveals that decision-making processes in the organization involve both individual decisions and delegation decisions. Feedback is gathered from various sources and channels, and both internal and external feedback are considered, albeit with some variation. Depending on the nature of the decisions and the character of the feedback, different types of feedback are given varying importance. In the case of internal organizational changes, political support is required, which means that greater emphasis is placed on external feedback.

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som ökar nationellt och internationellt. I Sverige är den psykiska ohälsan ojämnt fördelad och den största ökningen går att se bland unga tjejer. Till följd av den överbelastade offentliga sektorn har den ideella sektorn kommit att utgöra ett viktigt komplement för att stötta personer med psykisk ohälsa, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Att möta personer som lider av psykisk ohälsa kan dock vara påfrestande och omsättningen av volontärer är idag hög. Återkoppling från volontärorganisationen har visat sig vara av betydelse för att volontärer ska vilja stanna kvar i uppdraget. Därför är det av intresse att undersöka hur volontärer på Sveriges största stödorganisation för tjejer, Tjejzonen, upplever arbetet med att stötta tjejer med psykisk ohälsa samt den återkoppling de får från organisationen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka volontärers upplevelser av att stötta tjejer med psykisk ohälsa på Tjejzonen samt vilken betydelse handledarnas återkoppling har för volontärerna i deras uppdrag. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Till studien valdes åtta deltagare ut genom ett målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av dataanalysen resulterade i fem kategorier: Egen belöning, Emotionell påfrestning, Positiv arbetskultur, Varierande behov samt Kompetensutveckling. Bearbetningen av de fem kategorierna resulterade vidare i temat Värdet av att ingå i en gemenskap. Slutsats: Tjejzonens volontärer upplever att det finns en värdefull gemenskap som stärker dem i uppdraget och mildrar påfrestande situationer. Återkopplingen som ges av handledarna beskrivs vara en stark bidragande faktor till gemenskapen och framställs som viktig i kompetensutvecklingssyfte. Utöver återkopplingen från handledarna beskrivs det kollegiala stödet från andra volontärer vara av betydelse för känslan av gemenskap, vilket i sin tur föder en ökad motivation och känsla av meningsfullhet i uppdraget. / Background: Mental illness is a public health problem that is increasing nationally and internationally. In Sweden, mental illness is unevenly distributed and the largest increase can be seen among young girls. As a result of the congested public sector, the non-profit sector has become an important complement in supporting people with mental illness, which is important from a public health perspective. Meeting people who suffer from mental illness can, however, be stressful and the turnover of volunteers is today high. Feedback from the volunteer organization has proven to be important for volunteers’ willingness to stay in the assignment. Therefore, it is of interest to investigate how volunteers at Sweden's largest support organization for girls, Tjejzonen, experience the work of supporting girls with mental illness and the feedback they receive from the organization. Aim: The aim of the study is to investigate volunteers’ experiences of supporting girls with mental illness at Tjejzonen and what significance the supervisors’ feedback have for the volunteers in their assignments. Method: To answer the study's purpose, a qualitative approach has been used, where data was collected through semi-structured interviews in the spring of 2022. For the study, eight participants were selected through a goal-oriented selection. The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the data analysis resulted in five categories: Own reward, Emotional stress, Positive work culture, Varying needs and Skills development. The revision of the five categories resulted in the theme The value of being part of a community. Conclusion: Volunteers at Tjejzonen feel that there is a valuable community that strengthens them in the mission and soothes stressful situations. The feedback provided by the supervisors is described as a strong contributing factor to the community and is presented as important for competence development purposes. In addition to the feedback from the supervisors, the collegial support from other volunteers is described as being important for the feeling of community, which in turn breeds an increased motivation and sense of meaning in the assignment.

Byggbranschen består ofta av komplexa, unika och tidspressade projekt med många aktörer involverade. Detta gör att brister i kommunikationen kan förekomma och de kan ofta kosta både tid och pengar. Syftet med rapporten är att analysera möten och veckostrukturer på fyra olika projekt hos Skanska Region Hus Göteborg, hur de skiljer sig mellan de olika projekten samt förslag till förbättringsåtgärder för att effektivisera mötes- & veckostrukturen.För att kunna besvara de frågeställningar som ställdes i rapporten genomfördes tio intervjuer. Olika arbetsroller intervjuades på varje projekt för att få ett bredare perspektiv på varje projekt. De arbetsroller som intervjupersonerna hade var platschef, arbetsledare samt lagbasen för yrkesarbetarna. Tre observationer genomfördes också på morgonmöten på de olika projekten för att få en tydligare bild av vem/vilka som håller i mötet och vad som tas upp under mötets gång. En litteraturinsamling genomfördes innan intervjuerna för att stärka upp den teoretiska bakgrunden för ämnesområdet.Resultatet av undersökningen visade att det finns skillnader i hur projekten strukturerar upp veckan, hur projekten strukturerar upp möten och även hur många möten projekten håller veckovis. Återkoppling är något som används men inte på ett strukturerat vis eller särskilt ofta. De projekt som arbetade på ett mer proaktivt sätt såg att de kunde arbeta på ett mer tidseffektivt sätt. Engagemang hos deltagare ökade om mötesstrukturen inkluderade mötesdeltagarna i en högre utsträckning. Användning av en visuell tidplan sågs som ett bra komplement till informationsöverföringen i och utanför mötesforum.Studien mynnade slutligen ut i ett antal föreslagna förbättringsåtgärder som kan hjälpa till att göra vecko- och mötesstrukturerna mer effektiva och därmed också förbättra kommunikationen i stort på projekt vilket sparar både tid och pengar. Återkoppling kan struktureras in i möten samt veckoplanering för att effektivisera produktivitetsökningen för mötes- & veckostrukturering. Genom att ställa fler öppna frågor till mötesdeltagare samt låta fler deltagare leda olika delar av ett möte så skapas mer engagemang från fler mötesdeltagare. En individs arbetsvecka kan tidsdokumenteras i form av proaktivt och reaktivt arbete. Då kan individens veckostruktur analyseras för att hitta åtgärder för att minska mängden reaktiva händelser och förbättra det proaktiva arbetssättet. Arbetsveckan, arbetsmoment samt allmän information kan struktureras i ett samlat dokument för att lättare kunna planera och fördela arbetsuppgifter och därmed öka det proaktiva arbetet. / The construction industry often consists of complex, unique and time-consuming projects with many different actors involved. This means that shortcomings in communication can occur, and they can often cost both time and money. The purpose of the report is to analyze meetings and weekly structures on four different projects at Skanska Region House Gothenburg, how the projects differ and what kind of improvement measures exist.To be able to answer the questions posed in the report, ten interviews were conducted. Different work roles were interviewed on each project to get a broader perspective on each project. The work roles that the interviewees had were site manager, supervisor, and the team base for the construction workers. One observation was also made at the daily morning meetings on the various projects to get a clearer picture of who is holding the meeting and what is being discussed during the meeting. A literature collection was also conducted before the interview stage to strengthen the theoretical background for the subject area.The results of the study showed that there were differences in how the week was structured, how meetings were structured and how many meetings were held weekly. Feedback is something that is used but not in a structured way or very often. The projects that worked in a more initiative-taking way saw that they could work in a more time-efficient way. Participation among workers increased if the meeting structure included the workers to a greater extent. The use of a visual timetable was seen as a good complement to the information transfer in and outside of meeting forums.The study resulted in a few proposed improvement measures that can help make the weekly and meeting structures more effective and thus also improve communication in general on projects which saves both time and money. Feedback can be structured into meetings and weekly planning to streamline productivity growth for meeting & weekly structuring. By asking more open questions to meeting participants and letting more participants lead various parts of a meeting, more commitment is created from more meeting participants. The individuals work weeks can be time-documented in the form of initiative-taking and reactive work. Then the individual’s weekly structure can be analyzed to find measures to reduce the number of reactive events and improve the initiative-taking approach. The work week, work steps and general information can be structured in a single document to make it easier to plan and distribute tasks and thereby increase the initiative-taking work.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.