Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>matematik</p>

The aim of this study is to investigate how teachers say they give and perceive forward-looking feedback (feedforward) on pupils’ texts in grades three and four. To collect material for this purpose, semi-structured interviews were conducted with six teachers in the early years of compulsory school. The material from the interviews was analysed with the help of the mid-range coding method. The analysis was based on the two theoretical premises for the study, the sociocultural perspective and the formative attitude. The result shows that the teachers use several methods and devices for forward-looking feedback on the pupils’ process and on their first draft. These included questioning, assignment, checklist and digital tools. The study also revealed three central aspects of the teachers’ perceptions of their forward-looking feedback: shortage of time, organizational conditions and the pupils’ maturity. In view of the current lacuna in research on forward-looking feedback in the early years of compulsory school, the results of the study can contribute to inspiring, in-depth and effective knowledge and tools for practising forward-looking feedback.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>Matematik</p>

I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna. / <p>Svenska</p>

Syftet med det här självständiga arbetet är att ta reda på hur lärare arbetar med återkoppling på läsläxan i år 1 samt hur strukturen i klassrummet organiseras för de övriga eleverna under tiden som återkopplingen sker. För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare från tre olika skolor. Resultaten visar att lärarna oftast ger individuell respons till elevernas läsning, framför allt under höstterminen.  Återkoppling sker varje vecka och lärarna lägger stort fokus på strukturen i klassrummet med avsikt skapa arbetsro för såväl eleverna i klassrummet som för den eller de elever som ges respons. Det framkommer att samtliga lärare känner en viss stress över situationen då eleverna ännu inte är så självständiga i år 1. De lärare som ger respons i grupp känner mindre stress och upplever att de har bättre kontroll över situationen. Samtidigt är alla överens om att den individuella återkopplingen är väldigt viktig för att kunna hjälpa varje elev på rätt nivå. / The purpose of this independent work is to find out how teachers work with the feedback of the reading homework in first grade. At the same time I have looked at how the structure in the classroom is organized for the rest of the students´ while the feedback is going on. I have done qualitative interviews with six teachers from three different schools. The result shows that the teachers give individual feedback to the student´s reading, mostly during the autumn term. Feedback takes place every week and the teachers focus a lot on the structure in the classroom with the intention to create a working environment for both the students in the classroom and for the students giving feedback. It appears that all of the teachers feel some stress over the situation because of the students´ lack of independence in the first grade. The teachers who give feedback to a group feel less stressed because they feel they have better control over the situation. At the same time all of the teachers agree that the individual feedback is very important as it helps each student at the right level.

<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

The purpose of this study is to examine what kindof formative assessments is used in the religious education at middle-schoolin Sweden. A further aim of the study is to examine whether any problems can be observed with formative assessment. Questions that will try to be answered are: What kindof formative assessment occurs in religious education at the middle school in a Swedish school? What problems can be observed with formative assessment in religious education at the middle school in a Swedish school? To answer these questions, six lessons in religious education were observedin total; three teachers held two lessons each which were observed. Earlier studies have showed that formative assessment was used by teachers to give feedback to improve pupils’ learning. In some cases, feedback was also givenwhich did not contribute to the improvement of pupils’learning. Earlier studies also conclude that formative assessment helped teachers to designfuture lessonsbased on pupils’ prior knowledge. Another conclusion highlights that teachers who made the goals of the lesson visible for pupils, resulted in an increased motivation and understanding of the purpose of the lesson. This study concludes that formative assessment has been usedby all three teachers, but in different ways. One conclusion is that when the goals of the lesson was not visible for the pupils, it affected the motivation of some pupils. Another conclusion is that teachers used formative assessment to modify lesson plans to meet the pupils’ current knowledge. Formative assessment was also used to encourage pupils to help each other by using peer-assessment. To improve pupils learning, teachers also used feedback as a strategy

Balansgången mellan chefskap och ledarskap kan vara en utmaning för många chefer. Organisationer klarar sig inte utan chefskapet och dess tillhörande arbetsuppgifter, men det kan samtidigt vara avgörande att kunna inspirera och skapa engagemang. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar chefer behöver i sitt ledarskap. Frågeställningar som användes för att besvara syftet gällde chefers behov av ledarutveckling, chefers behov av stöd i ledarskapet, samt vilka förbättringar chefer upplever att de behöver för att få bättre förutsättningar i sitt ledarskap. Kvantitativ och kvalitativ metod användes. En enkät sammanställd av Region Västerbotten analyserades vilket var den kvantitativa delen i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med avdelningschefer vilket var den kvalitativa delen i studien. Centrala resultat i studien är att stöd, tydlighet och tidsbrist bör tas hänsyn till vid organisationers arbete med chefers behov i ledarutveckling för att kunna ge chefer rätt förutsättningar i ledarskapet. Chefers erfarenhet kan påverka behovet av coach, mentor och handledning. Resultatet visar också att en ökad grad av återkoppling, planering av kompetensutveckling och uppföljning kan minska behovet av coach, mentor och handledning. Det är nödvändigt att se över system, orsaker till tidsbrist,lönesättning samt hur man skapar en attraktiv arbetsplats för chefer. Det är svårt att arbeta enbart med chefskap eller enbart med ledarskap då dessa två delar är beroende av varandra. Det är därför av vikt att se över stödet både i vardagliga arbetsuppgifter men också gällande chefers egna utveckling, något som författarna hoppas denna studie har gett insyn i.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier. Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik. Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå. För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

Föreliggande studie syftar till att skapa en större förståelse för bedömning i gymnasieskolangenom att ta del av och belysa musikelevers olika levda erfarenheter av bedömning i skolan. Ett huvudfokus för studien har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka mottagandet av en bedömning. Insamlandet av data skedde via kvalitativa intervjuerdär elevernas erfarenheter blev utgångspunkten och fick styra intervjuernas riktning. Fem elever från ett gymnasium i norra Sverige deltog i studien vilket betyder att lokalt rådande kontexter är styrande för resultatet. Studien genomsyras av ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter från högstadiet är en av faktorerna som utgör grunden förderas förståelse av bedömning. Resultatet visar också på att det finns många faktorer sompåverkar mottagandet av en bedömning vilket i sin tur påverkar huruvida eleverna använder sig av bedömningen. För de deltagande eleverna är bedömning lika med betyg medan återkoppling är något som är fristående från bedömning. I diskussionskapitlet diskuteras alternativa anledningar till elevernas förståelser. Nyckelord: Bedömning, Elevperspektiv,